Annons

Gör som Danmark i kampen mot gängen

LEDARE. Regeringen borde lyssna på danska politiker, som redan 2009 började skärpa lagstiftningen för att komma åt den organiserade gängbrottsligheten.

I dag torsdag har moderatledaren Ulf Kristersson bjudit in Søren Pape Poulsen från danska Konservative folkeparti på lunch. Även KD-ledaren Ebba Busch deltar. Poulsen var justitieminister i den regering som började lagstifta mot grov organiserad brottslighet i Danmark och borde vara en förebild. Det är symptomatiskt att oppositionsledaren tar initiativet, när det borde ha varit Stefan Löfven.

Förloppet i den svenska debatten har varit detsamma som när det gäller migrationen. Först har vänsterns förnekelse styrt. Stor migration är inget problem, Sverige klarar det. Nu gäller doktrinen: Brottsligheten ökar inte och gängen utgör inget exceptionellt hot i Sverige. Det finns ingen koppling till migrationen (trots att den ligger bakom den ökade segregationen).  OM det skulle vara så att gängbrottsligheten verkligen växer, så hjälper inte hårdare straff. Det är klyftorna som måste minska. Så tecknas bilden fortfarande, men det har skett en förflyttning mot fler åtgärder för att kunna låsa in de grovt kriminella. Liksom i fallet med migration når vänstern en punkt där det inte längre är självklart vilken sida som är den goda.

Regeringen har tvingats positionera om sig något, därför att verkligheten bankar på dörren, deras potentiella väljare är de främsta offren för brottsligheten. Småföretagare tvingas underordna sig gängens våld, hot och utpressning. Kanske har även vänstern till slut insett att gängens maktambitioner och korruption utmanar den valda politiska makten och hotar de värderingar den värnar.

Det är illa att partierna i överläggningarna för ett år sedan inte kom överens om åtgärder mot gängen. I stället presenterade då S/MP-regeringen ett 34-punktsprogram. Ytligt sett bygger det på Moderaternas nya kriminalpolitik som sjösattes 2017-2018, som de motionerade om i riksdagen 2018, men då fick nej på det mesta. Men regeringens program skrapar mest på ytan. Det mesta utreds bara, som stärkt vittnesskydd, höjt straff för övergrepp i rättssak. De flesta utredningarna presenteras först nästa år. Det betyder sannolikt att nya lagar tidigast kan bli verklighet 2022. Det är en lång tid för en tolvåring i ett gängkontrollerat område.

Moderaterna var inspirerade av Danmark, som med start 2009 fattade mycket mer radikala beslut än Sverige hittills gjort. Det rör sig exempelvis om att betala ut tipspengar, tillåta anonyma vittnen, tillåtelse för åklagare att presentera nya bevis under rättegången, vistelseförbud för straffade eller störande individer i vissa områden. Utsaga i första förhör får användas som bevis. Ingen straffrabatt för unga som fyllt 18 år (införs i Sverige 2022), kronvittnen och anonyma vittnen (utreds här). Även de under 18 år får hållas häktade längre tid, en av de dömda i den svenska ”Dödspatrullen” var 17 år och satt häktad i ett år. Här går Sverige åt motsatt håll och vill ha en gräns på tre månader, trots att ingen polisutredning blir klar på den tiden.

Bland det viktigaste är att gängrelaterade brott ger dubbla straff. På så sätt straffas man för att vara med i ett gäng, även om det rör sig om brott med normalt relativt lågt straff. (Någon sådan form av straffskärpning utreds i Sverige). I både Danmark och Finland är några av de tongivande gängen förbjudna.

Sverige är på väg åt rätt håll, men det går för långsamt. Inom S, V, MP och C finns fortfarande ett motstånd mot mer radikala grepp som uppfattas som integritetskränkande. Här har Annie Lööf agerat bromskloss, liksom hon gjorde under alliansåren. Hon är jurist och var innan hon blev partiledare integritetspolitisk talesperson.

Integritet är viktigt. Men systematisk gängbrottslighet som trycker tillbaka det civila samhället kräver exceptionella åtgärder. Polisen måste få befogenheter som ger dem en chans att agera. Annars fortsätter gängen att flytta fram sina positioner. 

Inlåsning är det enklaste, mest effektiva sättet att skydda samhället från dem som utgör ett hot mot andras liv och inkomst. Signalvärdet av långt straff är starkt. Alla människor, även kriminella, utvärderar risker, hur står de i proportion till den potentiella belöningen? Om de inte utvärderade risker skulle de ju inte utnyttja barn som drogkurirer. 

Förebyggande arbete är viktigt, liksom exitprogrammen. Men man kan inte stanna där. Vi måste lära av danskarna. 

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?