1515

Gör som Danmark i kampen mot gängen

LEDARE. Regeringen borde lyssna på danska politiker, som redan 2009 började skärpa lagstiftningen för att komma åt den organiserade gängbrottsligheten.

I dag torsdag har moderatledaren Ulf Kristersson bjudit in Søren Pape Poulsen från danska Konservative folkeparti på lunch. Även KD-ledaren Ebba Busch deltar. Poulsen var justitieminister i den regering som började lagstifta mot grov organiserad brottslighet i Danmark och borde vara en förebild. Det är symptomatiskt att oppositionsledaren tar initiativet, när det borde ha varit Stefan Löfven.

Förloppet i den svenska debatten har varit detsamma som när det gäller migrationen. Först har vänsterns förnekelse styrt. Stor migration är inget problem, Sverige klarar det. Nu gäller doktrinen: Brottsligheten ökar inte och gängen utgör inget exceptionellt hot i Sverige. Det finns ingen koppling till migrationen (trots att den ligger bakom den ökade segregationen).  OM det skulle vara så att gängbrottsligheten verkligen växer, så hjälper inte hårdare straff. Det är klyftorna som måste minska. Så tecknas bilden fortfarande, men det har skett en förflyttning mot fler åtgärder för att kunna låsa in de grovt kriminella. Liksom i fallet med migration når vänstern en punkt där det inte längre är självklart vilken sida som är den goda.

Regeringen har tvingats positionera om sig något, därför att verkligheten bankar på dörren, deras potentiella väljare är de främsta offren för brottsligheten. Småföretagare tvingas underordna sig gängens våld, hot och utpressning. Kanske har även vänstern till slut insett att gängens maktambitioner och korruption utmanar den valda politiska makten och hotar de värderingar den värnar.

Det är illa att partierna i överläggningarna för ett år sedan inte kom överens om åtgärder mot gängen. I stället presenterade då S/MP-regeringen ett 34-punktsprogram. Ytligt sett bygger det på Moderaternas nya kriminalpolitik som sjösattes 2017-2018, som de motionerade om i riksdagen 2018, men då fick nej på det mesta. Men regeringens program skrapar mest på ytan. Det mesta utreds bara, som stärkt vittnesskydd, höjt straff för övergrepp i rättssak. De flesta utredningarna presenteras först nästa år. Det betyder sannolikt att nya lagar tidigast kan bli verklighet 2022. Det är en lång tid för en tolvåring i ett gängkontrollerat område.

Moderaterna var inspirerade av Danmark, som med start 2009 fattade mycket mer radikala beslut än Sverige hittills gjort. Det rör sig exempelvis om att betala ut tipspengar, tillåta anonyma vittnen, tillåtelse för åklagare att presentera nya bevis under rättegången, vistelseförbud för straffade eller störande individer i vissa områden. Utsaga i första förhör får användas som bevis. Ingen straffrabatt för unga som fyllt 18 år (införs i Sverige 2022), kronvittnen och anonyma vittnen (utreds här). Även de under 18 år får hållas häktade längre tid, en av de dömda i den svenska ”Dödspatrullen” var 17 år och satt häktad i ett år. Här går Sverige åt motsatt håll och vill ha en gräns på tre månader, trots att ingen polisutredning blir klar på den tiden.

Bland det viktigaste är att gängrelaterade brott ger dubbla straff. På så sätt straffas man för att vara med i ett gäng, även om det rör sig om brott med normalt relativt lågt straff. (Någon sådan form av straffskärpning utreds i Sverige). I både Danmark och Finland är några av de tongivande gängen förbjudna.

Sverige är på väg åt rätt håll, men det går för långsamt. Inom S, V, MP och C finns fortfarande ett motstånd mot mer radikala grepp som uppfattas som integritetskränkande. Här har Annie Lööf agerat bromskloss, liksom hon gjorde under alliansåren. Hon är jurist och var innan hon blev partiledare integritetspolitisk talesperson.

Integritet är viktigt. Men systematisk gängbrottslighet som trycker tillbaka det civila samhället kräver exceptionella åtgärder. Polisen måste få befogenheter som ger dem en chans att agera. Annars fortsätter gängen att flytta fram sina positioner. 

Inlåsning är det enklaste, mest effektiva sättet att skydda samhället från dem som utgör ett hot mot andras liv och inkomst. Signalvärdet av långt straff är starkt. Alla människor, även kriminella, utvärderar risker, hur står de i proportion till den potentiella belöningen? Om de inte utvärderade risker skulle de ju inte utnyttja barn som drogkurirer. 

Förebyggande arbete är viktigt, liksom exitprogrammen. Men man kan inte stanna där. Vi måste lära av danskarna. 

 


Innehåll från SolitaAnnons

Så kan data ge insikter som förbättrar hela verksamheten

Anssi Tikka, SVP Sales & Marketing på Solita.
Anssi Tikka, SVP Sales & Marketing på Solita.

Digitaliseringen av samhället har pågått för fullt det senaste decenniet men långt ifrån alla företag vet hur det nya digitala landskapet ska navigeras och hur den enorma mängden data bäst hanteras. IT-konsultföretaget Solita har kontor i flera europeiska länder och befinner sig mitt i en stadig tillväxtresa. Med ett helhetsperspektiv på den digitala utvecklingen hjälper de organisationer att bli datadrivna på riktigt. – Allt handlar om data, säger Anssi Tikka, SVP Sales & Marketing på Solita.

Solitas verksamhet består av över 1100 specialister inom digital transformation. Med bred kompetens och lång erfarenhet har de goda insikter i hur organisationer bäst hanterar, förvaltar och använder sin data för att skapa nya affärsmöjligheter.

– I och med de många processer och interaktioner som digitaliseringen av en organisation innebär, så skapas mer och mer data. Och ju mer data, desto viktigare är det med struktur. För 10-15 år sedan hade ett företag kanske 100 system. Idag är den siffran snarare 3 000, säger Anssi.

De olika systemen leder till att datan sprids ut över hela organisationen, något som på sikt blir allt mer ohållbart. Anssi liknar situationen vid ett bibliotek utan register.

– Att hantera en stor mängd osorterad data är en utmaning för företagen, men vi vill belysa möjligheterna det också innebär. När datan väl är konsoliderad och strukturerad kan man hitta nya insikter som förbättrar hela verksamheten, menar han.

Molntjänster en central del

I Solitas breda tjänsteportfölj är konsultation, utveckling och migration av molntjänster en central del. Digitaliseringen av organisationer har pågått under många år men att flytta data till molnet ansågs länge vara ett djärvt, nästan riskfyllt, steg. 

– Det var först för två-tre år sedan som företag började förstå de enorma affärsfördelar molnet har, som att det är smidigt, säkert och kostnadseffektivt. När sedan coronapandemin briserade och människor tog med sig kontoret hem har utvecklingen gått snabbt. Nu vill alla flytta till molnet, säger Anssi.

Viktigt med varaktig kompetens

Den digitala utvecklingens exponentiella framväxt ställer höga krav på kompetensen inom data, molninfrastruktur och andra IT-relaterade områden. 

– Det teknologiska landskapet förändras hela tiden och branschens utmaning är att hitta varaktig kompetens; jobbar man inom tech gäller det att hålla sig konstant uppdaterad. Här ligger Solita i framkant. Vi har gjort det här länge och har en bred förståelse för vad det innebär att vara datadriven – organisatoriskt, teknologiskt och inte minst ur ett mänskligt perspektiv, säger Anssi.

Ladda ner guiden ”Att leda och skapa en datadriven organisation” 

Ladda ner guiden ”En modern dataplattform - fundamentet i den datadrivna organisationen”

Om Solita

Solita är ett snabbväxande digitalt transformationsföretag som drivs av teknik, data och mänsklig insikt. Våra tjänster sträcker sig från strategi till affärsdesign, verksamhetsutveckling, digital utveckling, data, AI & analys, moln- och integrationstjänster. Solita grundades 1996 och sysselsätter nu över 1100 digitala affärsspecialister i Finland, Sverige, Estland, Tyskland, Danmark och Belgien. Vi hjälper företag och samhällen att förnya sig med effekter som varar.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Solita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?