Annons

Goda möjligheter till en annan majoritet

LEDARE. Det har talats en del om att regeringen och samarbetspartierna den här hösten har lagt fram sin första riktiga budget. En budget som gäller ett helt år, och där skrivningarna i januariöverenskommelserna har fått ge avtryck.

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade Moderaternas alternativbudget i går. Oscar Sjöstedt gjorde detsamma för Sverigedemokraterna.
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade Moderaternas alternativbudget i går. Oscar Sjöstedt gjorde detsamma för Sverigedemokraterna.Foto:Erik Simander/TT

Något likartat kan också sägas om högeroppositionens budgetar. Det här är första tillfället då M, KD och SD kan lägga fram skuggbudgetar som verkligen avspeglar de respektive partiernas politik. Alla vet att regeringens budget kommer att gå igenom. Ingen kommer därför att skriva ihop sig om politiken.

Det innebär i sin tur att partierna inte har behövt snegla på varandra i sina respektive budgetdokument. Det är helt enkelt en avspegling av den politik de vill föra.

Mot den bakgrunden är det intressant att se hur små skillnaderna är mellan Moderaternas och Sverigedemokraternas budgetar. De har visserligen olika lösningar på sina skattesänkningar, och kallar reformerna för olika saker, men det är svårt att se varför de inte skulle kunna rösta på samma ekonomiska politik. Det finns helt enkelt inga väsentliga meningsskiljaktigheter.

Moderaterna har i sin skuggbudget lagt fram tre stora skattesänkningar: ett sjunde jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och en gradvis sänkt statlig inkomstskatt. Det sistnämnda är utöver det slopande av värnskatten som Moderaterna också röstar för.

Sverigedemokraterna vill också ha ett jobbskatteavdrag, men vill, trots namnet, att det ska gälla även ålderspensionärer. Sverigedemokraterna vill liksom Moderaterna finansiera reformerna genom höjd moms (12 respektive 10 miljarder) men på olika varugrupper.

Sverigedemokraterna motsätter sig slopandet av värnskatten, vilket ger partiet 6,1 chimära miljarder att använda till annat. Men denna skillnad mot Moderaterna har ingen betydelse om ett år; när värnskatten är avskaffad kommer det inte att vara opportunt att återinföra den.

Moderaterna och Sverigedemokraterna är överens om en rad punktskatter, exempelvis slopad flygskatt och avfallsförbränningsskatt. Och båda vill sänka skatten på bensin med 1 krona litern.

Likheterna med Kristdemokraternas budget är också stora.

Det finns några udda inslag i SD-budgeten, som att alla förstföderskor ska få 20 000 kronor i bidrag och att den kyrkoantikvariska ersättningen ska höjas med en halv miljard. Den som vill kan förstås läsa in något djupt ideologiskt i sådana förslag – eller också ser man det bara som budgetposter som går att förhandla om.

Förhållandet till SD har präglat svensk politik i flera mandatperioder. Argumenten har varierat, och det vanligaste har varit att partiet av ideologiska skäl måste hållas borta från inflytande över regeringsmakten. Skälet är bland annat att partiet skulle kunna villkora sitt stöd för att få igenom åtgärder som andra partier starkt ogillar.

Ett nästan lika vanligt argument brukar handla om att Sverigedemokraterna har en ekonomisk politik som på ena eller andra sättet skulle vara skadlig för Sverige. Exempelvis nämns att partiets syn på kulturanslag skulle vara väsensskild från andra partiers.

Problemet är att dessa skillnader inte finns. Sverigedemokraterna har på område efter område anslutit sig till de övriga borgerliga partiernas ståndpunkter i viktiga ekonomiska frågor. Därför kunde Sverigedemokraterna stödja Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation i december i fjol, vilket därmed blev den budget som vann majoritet i riksdagen. Men Sverigedemokraterna stödde också Moderaternas skuggbudget under hela förra mandatperioden.

Kanske dröjer sig minnet kvar från hösten 2014, då SD:s Mattias Karlsson höll presskonferens inför det ödesmättade budgetbeslutet då partiet till slut röstade med alliansen. Då gavs intrycket att partiet tyckte att det kunde kvitta om det var den socialdemokratiska eller alliansens politik som vann, och att en liten skillnad i beskattning av pensionärer fick fälla avgörandet.

Men det är alltså dags att sudda bort den bilden, åtminstone om man vill läsa av politiken på ett rättvisande sätt.

För partier, exempelvis Liberalerna, som vill föra en borgerlig politik, i betydelsen sänkta skatter, näringsfrihet och individuella rättigheter, stark rättsstat och tillgänglig välfärd, bör analysen leda till att det finns en majoritet för den politiken i riksdagen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?