1515

Goda möjligheter till en annan majoritet

LEDARE. Det har talats en del om att regeringen och samarbetspartierna den här hösten har lagt fram sin första riktiga budget. En budget som gäller ett helt år, och där skrivningarna i januariöverenskommelserna har fått ge avtryck.

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade Moderaternas alternativbudget i går. Oscar Sjöstedt gjorde detsamma för Sverigedemokraterna.
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade Moderaternas alternativbudget i går. Oscar Sjöstedt gjorde detsamma för Sverigedemokraterna.Foto:Erik Simander/TT

Något likartat kan också sägas om högeroppositionens budgetar. Det här är första tillfället då M, KD och SD kan lägga fram skuggbudgetar som verkligen avspeglar de respektive partiernas politik. Alla vet att regeringens budget kommer att gå igenom. Ingen kommer därför att skriva ihop sig om politiken.

Det innebär i sin tur att partierna inte har behövt snegla på varandra i sina respektive budgetdokument. Det är helt enkelt en avspegling av den politik de vill föra.

Mot den bakgrunden är det intressant att se hur små skillnaderna är mellan Moderaternas och Sverigedemokraternas budgetar. De har visserligen olika lösningar på sina skattesänkningar, och kallar reformerna för olika saker, men det är svårt att se varför de inte skulle kunna rösta på samma ekonomiska politik. Det finns helt enkelt inga väsentliga meningsskiljaktigheter.

Moderaterna har i sin skuggbudget lagt fram tre stora skattesänkningar: ett sjunde jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och en gradvis sänkt statlig inkomstskatt. Det sistnämnda är utöver det slopande av värnskatten som Moderaterna också röstar för.

Sverigedemokraterna vill också ha ett jobbskatteavdrag, men vill, trots namnet, att det ska gälla även ålderspensionärer. Sverigedemokraterna vill liksom Moderaterna finansiera reformerna genom höjd moms (12 respektive 10 miljarder) men på olika varugrupper.

Sverigedemokraterna motsätter sig slopandet av värnskatten, vilket ger partiet 6,1 chimära miljarder att använda till annat. Men denna skillnad mot Moderaterna har ingen betydelse om ett år; när värnskatten är avskaffad kommer det inte att vara opportunt att återinföra den.

Moderaterna och Sverigedemokraterna är överens om en rad punktskatter, exempelvis slopad flygskatt och avfallsförbränningsskatt. Och båda vill sänka skatten på bensin med 1 krona litern.

Likheterna med Kristdemokraternas budget är också stora.

Det finns några udda inslag i SD-budgeten, som att alla förstföderskor ska få 20 000 kronor i bidrag och att den kyrkoantikvariska ersättningen ska höjas med en halv miljard. Den som vill kan förstås läsa in något djupt ideologiskt i sådana förslag – eller också ser man det bara som budgetposter som går att förhandla om.

Förhållandet till SD har präglat svensk politik i flera mandatperioder. Argumenten har varierat, och det vanligaste har varit att partiet av ideologiska skäl måste hållas borta från inflytande över regeringsmakten. Skälet är bland annat att partiet skulle kunna villkora sitt stöd för att få igenom åtgärder som andra partier starkt ogillar.

Ett nästan lika vanligt argument brukar handla om att Sverigedemokraterna har en ekonomisk politik som på ena eller andra sättet skulle vara skadlig för Sverige. Exempelvis nämns att partiets syn på kulturanslag skulle vara väsensskild från andra partiers.

Problemet är att dessa skillnader inte finns. Sverigedemokraterna har på område efter område anslutit sig till de övriga borgerliga partiernas ståndpunkter i viktiga ekonomiska frågor. Därför kunde Sverigedemokraterna stödja Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation i december i fjol, vilket därmed blev den budget som vann majoritet i riksdagen. Men Sverigedemokraterna stödde också Moderaternas skuggbudget under hela förra mandatperioden.

Kanske dröjer sig minnet kvar från hösten 2014, då SD:s Mattias Karlsson höll presskonferens inför det ödesmättade budgetbeslutet då partiet till slut röstade med alliansen. Då gavs intrycket att partiet tyckte att det kunde kvitta om det var den socialdemokratiska eller alliansens politik som vann, och att en liten skillnad i beskattning av pensionärer fick fälla avgörandet.

Men det är alltså dags att sudda bort den bilden, åtminstone om man vill läsa av politiken på ett rättvisande sätt.

För partier, exempelvis Liberalerna, som vill föra en borgerlig politik, i betydelsen sänkta skatter, näringsfrihet och individuella rättigheter, stark rättsstat och tillgänglig välfärd, bör analysen leda till att det finns en majoritet för den politiken i riksdagen.


Innehåll från SJAnnons

Så reser du smartare – nya X 2000 ännu en anledning att stanna på marken

Sitt bekvämt, surfa tryggt med 5G-baserat wifi och se fram emot ännu mer driftsäkra tågresor.

I dagarna är det världspremiär för X 2000 – ett supermodernt, men återvunnet och återanvänt tåg som redan erövrat priser.

Nyfiken på nya X 2000? Läs mer här

Skulle Sveriges krokiga järnväg rätas ut? Eller var det kanske dags att bygga en ny typ av tåg som kunde köra snabbt även i kurvorna? På sent åttiotal var frågan högaktuell. 

Svaret blev X 2000 – och i medierna skapades genast svallvågor i samband med premiärturen. Expressen rapporterade att vagnarna följer med i kurvorna och att det inte var några ”krängningar att tala om”.

Sedan X 2000:s lansering 1990 har det gjorts cirka 200 miljoner unika resor, och tekniken har stadigt gått framåt – på alla fronter.

Nya prisbelönta X 2000 är ett supermodernt men återvunnet tåg där SJ sparat mer än 5 000 ton rostfritt stål genom att återanvända hela stålskalet från det befintliga tåget. 

– Vi har helt enkelt byggt ett helt nytt tåg inuti ett befintligt. Det visar att det går att skapa nytt, samtidigt som vi tar tillvara och återanvänder värdefullt material, säger Andrea Persson, ansvarig för förvaltningen av SJ:s X 2000-flotta.

Nya X 2000 får 110 datorer för att styra och övervaka tåget, att jämföra med 24 dessförinnan. 

– Tåget har ett avancerat system för självdiagnostik, vilket bland annat betyder att vi från distans har möjlighet att i realtid ta emot och övervaka en mängd signaler från tågets olika tekniska system och kan på så sätt agera förebyggande. Tågresan blir mer driftsäker tack vare alla nya tekniska system, säger Andrea Persson och tillägger:

– Ny styrning av innerdörrarna gör att det blir lättare att ta sig mellan vagnar och tydligare märkning av vagn och plats sparar tid vid av- och påstigningar.

Radiotransparenta fönsterglas

1990 kommenterade tidningen Expressen imponerat de tekniska innovationerna: ”X 2000 har telefon, fax, kopieringsapparat. Vid varje fåtölj kan man via freestylelurar lyssna på P3 och två interna kanaler.”

2021 har det skapats helt andra förutsättningar.

– En ny modern bistrokassa har installerats som ska göra betalningar snabbare och smidigare. Ett nytt 5G-baserat wifi-system gör det dessutom enklare att arbeta och koppla av under resan.

Nya X 2000 har radiotransparenta fönsterglas, en teknik som är helt ny i Sverige men som finns på de allra modernaste snabbtågen i Europa. 

– Det innebär att mobilsignaler från alla mobiloperatörer längs med spåren kommer in i tåget och dessutom kan metoder som snabbar på dataöverföring användas fullt ut. 

Även övrig teknik har fått en rejäl uppdatering. När de 12 996 nya stolarna monterats in har det krävts totalt 28 mil nya kablar. 

– De nya stolarna får en smart utformning. Stolarna ger bra svankstöd, har ett stort ryggbord, dubbla eluttag, avställningsytor och möjlighet till bra lutning på ryggstödet.

Uppgraderingen av X 2000 är ett enormt projekt som har tagit flera år. Att byta ut alla väsentliga delar i ett modernt tåg kan liknas vid en avancerad transplantation av hjärna, hjärta och centrala nervsystemet samtidigt. 

– Mycket arbete har lagts ner på att få de olika systemen att kommunicera och en rad tester har gjorts. Innan varje tågsätt sätts i trafik kommer det att ha provkörts minst 15 000 kilometer.

Testa nya X 2000. Här kan du köpa biljetter. 

 

Mer från SJ

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SJ och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?