Annons

Goda ägarvillkor är det bästa försvaret

LEDARE. I den mån regeringen är orolig över att svenska företag ska köpas upp av kinesiska bolag bör den fokusera på vad den kan kontrollera, nämligen villkoren för svenska investerare.

Foto:Jessica Gow/TT

Det finns en växande oro i väst för att privata företag ska köpas upp, eller infiltreras av, främmande makt, främst Kina. USA har infört en rad hårda restriktioner både vad gäller utländska bolagsförvärv och försäljning av vissa tekniska produkter till kinesiska bolag. I samma anda, men mer återhållsamt, antog EU förra året en förordning för att skapa ett rättsligt ramverk för hur medlemmarna ska granska utländska (kinesiska) direktinvesteringar.

På tisdagen presenterade den svenska regeringen därför en lagrådsremiss för att anpassa svensk lag till förordningen. Den är dock inte särskilt drakonisk. Remissen citerar EU-texten, där det står det att varje medlemsland ska inrätta en ”kontaktpunkt” som ska ha rätt att kräva av utländska investerare eller berörda företag att ”tillhandahålla vissa uppgifter eller handlingar”. Regeringen föreslår att myndigheten Inspektionen för strategiska produkter ska bli den kontaktpunkten.

Förslaget syftar till att öka transparensen, ansvarig myndighet ska kunna tvinga fram information från en utländsk investerare. Det är helt nödvändigt och ett bra verktyg som borde ha införts för länge sedan. 

Hittills har svenskt säkerhetsarbete främst fokuserat på individer, deras arbete och skyldigheter. Överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet ska exempelvis anmälas till Säkerhetspolisen av ansvarig person. Däremot saknas i dagsläget bra verktyg för att stoppa affärer. Det finns dock bakvägar. Svenska staten köpte nyligen Net1, leverantör av mobilt bredband, som tidigare kontrollerades av en rysk oligark. Bolaget är numera en del av statliga Teracom. 

Något liknande hände när Fortum skulle sälja elnätet i Stockholm (numera Ellevio). Då var en av Asiens rikaste personer, den Hongkong-baserade kinesen Li Ka-Shing spekulant. För att stoppa honom skapades ett konsortium med bland andra Folksam, Första och Tredje AP-fonderna och den kanadensiska infrastrukturfonden Borealis.

I framtiden krävs mer hållbara strategier. De senaste åren har flera utredningar analyserat den svenska säkerheten ur ett större perspektiv. Det handlar om att kunna villkora eller förbjuda överlåtelser av egendom som är av ”väsentligt intresse” för totalförsvaret, som hamnar, flygplatser och vissa fastigheter. Man vill också kunna ställa krav på utländska direktinvesterare inom skyddsvärda områden. 

Möjligheten att stoppa en affär bör finnas, men det bör ske selektivt, annars är risken att allt för många affärer stoppas på lösa grunder. Man bör se det som huvudsakligen positivt att Sverige är intressant att investera i. Vi är också beroende av utländskt kapital. I relation till BNP utgör direktinvesteringarna 64 procent (2017). Det kan jämföras med EU-snittet på 58 procent, USA 40, Kina 12 och Japan 4 procent. Våra största investerare över tid är från Norden och övriga Europa.

Många talar om faran att svenska företag är extra sårbara för uppköp nu under covid19-epidemin, eftersom de blir ”billiga”. Men stockholmsbörsen har liksom resten av västvärldens börser studsat tillbaka upp, vilket borde minska den risken. I den mån regeringen ändå är orolig bör den fokusera på vad den kan kontrollera, nämligen villkoren för svenska investerare.

Istället kommer politiska signaler om behovet av ökade kapitalskatter. Men skatten på utdelningar, som varierar mellan 20 och 55 procent, är redan internationellt hög. Den kan jämföras med Tysklands 0 till 26 procent, Finland 8 till 37 och Storbritanniens 0-38 procent. 

Den kampanj för att stoppa bolagens utdelningar som politiker till höger och vänster drivit under våren har också varit djupt skadlig. Utdelningar är investerarens lön för att ta risk med sitt kapital. Den marknad som stoppar utdelningar kan få problem att attrahera kapital. Om regeringen vill att svenskar ska äga bolag privat, och särskilt säkerhetskänsliga sådana, bör de värna investeringsklimatet. Politikerna bör akta sig för att skruva tillbaka klockan till den tid då staten drev företag och med höjda skatter drev privata ägare ur landet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?