1515
Annons

GM skapar politisk risk för Trump

LEDARE. Bilen är en symbol för amerikansk frihet, och bilindustrin har bidragit till välståndet i landet, inte minst i delar av mellanvästern. Därför har den ofta varit i fokus för Donald Trumps politik och twitter.

När Trump tillträdde i början av 2017 började han med att skälla på biltillverkarna - främst GM som är störst - för att de hade fabriker i Mexiko. Det var inte patriotiskt. När GM snabbt gick ut med att de skulle anställa 1.500 personer på hemmaplan blev det omedelbar positiv respons från @realDonaldTrump. 

För ett par dagar sedan blev det känt att GM ska spara 6 miljarder dollar och sparka 15 procent av personalen. Fyra fabriker stängs i USA. Tre av dessa, två i Michigan och en i Ohio, är Trumpstater. Där bor folket som han har lovat ett bättre liv och en ny storhetstid.

Bakgrunden till neddragningarna är i första hand att försäljningen sedan förra året minskar på GM:s två största marknader, USA och Kina, samt att bolaget har för många varumärken. De stänger bland annat ned den klassiska Chevrolet Impala. Det är att sudda bort en del av amerikansk samtidshistoria.

Till råga på eländet uppger GM att Trumps ståltullar kostat dem 1 miljard dollar. Det förnekar presidenten kraftfullt, som han måste eftersom tullarna är ett led i löftet till folket att göra USA starkt igen.

Trumps svar på GM:s fabriksstängningar är förstås riktat mot väljarna. Han vill visa sig kraftfull: "General Motors better damn well open a new plant there (Ohio) very quickly...//...I love Ohio. I told them (GM): You’re playing around with the wrong person.” Risken med att ge sken av att man styr företagsledare via Twitter är att man kan se maktlös ut när de inte lyder. 

GM gör ett radikalt val, de koncentrerar sig på stora bensinslukande SUV:ar och pick-up truckar som de har god marginal på, slopar en rad sedan-modeller och hybridbilar, och satsar i stället på rena elbilar. Det kan mycket väl visa sig vara rätt. Men det är för tidigt att säga. Just därför bör politiker aldrig ha åsikter om företags strategier, eller uppmana dem att vara "lojala" med nationen. Därför att det kan leda helt fel, och det kan ingen politiker ta ansvar för.

Skattesänkningarna fick gehör i företagsvärlden, men de kommer inte att rädda USA från en svagare tillväxt framöver. På samma sätt kan inte Trump hållas ansvarig för GM:s nedläggningar. Det blir en utmaning att kommunicera det till väljarna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera