ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Globala flöden säkrare än självförsörjning

  • MISSVÄXT. Dålig havreskörd i Skåne. Före spannmålshandelns genombrott skulle årets torka ha lett till svält. I dag kommer den knappt att märkas för befolkningarna i de drabbade länderna. Foto: Johan Nilsson/TT

Sista gången Sverige hade svält var åren 1867–69. Särskilt – 67 var våren kall, sommaren ville aldrig komma, snön låg kvar vid midsommar och Stockholm hade en medeltemperatur i maj på plus tre grader. Hösten kom till norra Sverige i mitten av juli med dödliga järnnätter. En fjärdedel av befolkningen lämnade Sverige under utvandrartiden, inte bara på grund av missväxt, men bland annat därför.

Vädret har då och då slagit mot jordbruket så långt bakåt man kan se. Värst var det 1695 då folk dog i massvält efter en rekordkall vår och Israel Kolmodin skrev "Den blomstertid nu kommer" som en bön om varmare tider.

Orsaken till att svälten försvann från Sverige är inte att vädret stabiliserades utan att järnvägen byggdes ut så att hela Sverige kunde leva genom att vara en del av spannmålsmarknaden. Ingen landsända var längre beroende av att vara självförsörjande. Sedan dess har Sverige successivt integrerats med globala livsmedelsmarknader, oftast under starkt motstånd från bondeintressen, försvarsvänner och nationalister som alltid har velat stänga in svensk matproduktion med tullar och regleringar. Men frihandelsvännerna har vunnit och svenskarna har i dag full tillgång till världens kornbodar.

Årets missväxt på grund av torkan kommer enligt Jordbruksverkets prognos att sänka svensk spannmålsproduktion med 25 procent jämfört med förra året. Mönstret är detsamma i hela norra Europa. Tysklands veteskörd väntas sjunka med 20 procent, Storbritanniens med 10 procent och Rysslands, som är världens största veteexportör, med 20 procent.

Men för befolkningarna i de torkdrabbade europeiska länderna kommer detta knappt märkas eftersom den globala veteproduktionen har bra prognoser med en minskning på 3 procent jämfört med 2017, som var ett rekordår. Marknadspriset för vete ligger 25 procent högre jämfört med i våras, 210 euro per ton på tisdagen, och kommer nog synas i konsumentprisindex när året summeras, men inte mycket mer än så.

Den globala prisuppgången tycks också kunna dämpas av en rekordskörd av majs i USA. Prognoserna kommer på fredag men indikatorerna pekar på att svenska kött- och mjölkproducenter inte behöver betala riktigt så dyrt för foder som de befarar.

Spannmålsmarknaden är överlag ganska lik marknaderna för kaffe och olja. Vete, havre, korn, råg, majs och ris sprids världen över och säljs till världsmarknadspriser. Lokala variationer förekommer men är små. Producenter säkrar sina priser via terminshandel på börserna i Paris och Chicago.

Sverige är traditionellt en nettoexportör av spannmål, det vill säga vi är i teorin självförsörjande. Men framför allt är vi på marknaden. Via hamnarna i främst Norrköping, Helsingborg och Ystad skeppar vi ut högkvalitativt havre till Nordamerika, vete till världen och tar in högproteinhaltigt vete för att frallorna ska bli luftiga.

EU exporterar vete främst till Nordafrika och Mellanöstern, liksom Ryssland. USA exporterar till alla, Kina knappt till någon, Argentina till Brasilien. Egypten är världens största importör av vete. Saudiarabien köper mest korn.

Den nynationalism som nu drar genom västvärlden har många fasetter. En som återkom efter sommarens torka i Sverige är 1800-talets och beredskapsårens idé om att självförsörjning är det säkraste sättet att skydda sig, vilket ju är lite motsägelsefullt. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt av flera skäl, men det är och har alltid varit flödet som är det främsta skyddet. Därför är flödets politiska struktur viktigt, som EU:s inre marknad, frihandelsavtal och WTO, men också dess fysiska struktur som hamnar, internationell sjösäkerhet och godstransporter på tåg och lastbil.

Försvar av flödet är fortsatt centralt. 1990-talets försvarsteoretiker hade och har helt rätt i att svensk försvarsmakt framöver ska syssla med flödesförsvar. Fria farleder i Röda havet är ett svenskt försvarsintresse, liksom öppna hamnar i Medelhavet, smidiga gränspassager mellan Ukraina och Polen för majsimporten och att Östersjön är ett fritt hav.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer