Annons

Generaldirektörer borde hålla tyst om statsstöd

Nästa vecka ska EU-kommissionen presentera förslag till en ny strategi för grön konkurrenskraft, Net Zero Industry Act. 

Strategin är Bryssels svar på USA:s klimatlagstiftning IRA, som uppmuntrar till investeringar i gröna industrier med hjälp av frikostiga subventioner.

INDUSTRIKLIVET. I veckan uttalade sig Energimyndighetens generaldirektör, Robert Andrén, om att de svenska industrisatsningarna borde få större statsstöd än hittills, med hänvisning till vad som sker i andra länder. Energimyndigheten ansvarar för Industriklivet, det statliga stödet till gröna industrisatsningar i Sverige.
INDUSTRIKLIVET. I veckan uttalade sig Energimyndighetens generaldirektör, Robert Andrén, om att de svenska industrisatsningarna borde få större statsstöd än hittills, med hänvisning till vad som sker i andra länder. Energimyndigheten ansvarar för Industriklivet, det statliga stödet till gröna industrisatsningar i Sverige.Foto:Pontus Lundahl/TT

Pressen på EU-kommissionen att lansera något liknande har varit stor, inte minst sedan tunga europeiska bolag hotat med att flytta verksamhet till USA. 

I veckan framförde både Volkswagen och Northvolt att de överväger att skrota planerna på batterifabriker i Europa till förmån för USA om inte EU kan erbjuda något som matchar de amerikanska statsstöden. 

Utvecklingen är mycket olycklig. Oavsett hur EU-kommissionen agerar och hur strategin till slut landar blir resultatet dåligt. Går man inte Frankrike och de högljudda bolagen till mötes riskerar Europa att tappa både arbetstillfällen och grön innovationskraft. 

Erbjuder man däremot en europeisk IRA-variant, med stöd till alla som påstår sig värna klimatet, riskerar vi ett destruktivt statsstödsrace med få vinnare.     

Att ett bolag som Northvolt använder sin upphaussade position för att ställa ultimatum är såklart inte snyggt. Men samtidigt vore det tjänstefel av vd Peter Carlsson att inte försöka se till att förutsättningarna för framtida fabriker och därmed bolagets lönsamhet är så goda som möjligt. 

Enskilda bolag funderar av naturliga skäl mindre på hur ett statsstödsrace skulle påverka Europas konkurrenskraft på längre sikt.

Sådant ska politiker sköta. Och hittills har Kristersson-regeringen lobbat väl för den svenska mer återhållsamma linjen i Bryssel, som värnar konkurrenskraften. 

Någon som tycks ha en annan åsikt är Energimyndighetens generaldirektör, Robert Andrén. Till DN säger han att de svenska industrisatsningarna borde få större statsstöd än hittills, med hänvisning till vad som sker i andra länder. 

På frågan om han som GD kommer att verka för detta svarar han att det är ”väldigt viktigt” för honom att inte vår industri sätts i en sämre konkurrenssituation än bolag i andra länder.

Så kan man absolut resonera, vilket särskilt fransmän och tyskar har en tendens att göra. 

Som GD för den svenska myndighet som ansvarar för Industriklivet borde han dock inte ha någon åsikt alls. Eller i alla fall hålla den för sig själv.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från XledgerAnnons

Så tacklar han utmaningarna i tuffa rollen: ”Kärnan i beslutsfattandet”

Jonas Alfredson, ekonomichef hos mjukvaruföretaget Lumera.
Jonas Alfredson, ekonomichef hos mjukvaruföretaget Lumera.

Glöm myten om en robot som mekaniskt hamrar ut siffror.

Dagens ekonomichefer styr strategi, analyser – och är kanske den viktigaste rådgivaren till vd.

– Det är mer en strategisk roll för att hjälpa bolaget framåt, att vara ett beslutsstöd till företagets ledning, säger Jonas Alfredson, ekonomichef hos mjukvaruföretaget Lumera.

Samla allt i ett system – så funkar det

Som en brandvarnare. Så beskriver Lumeras business controller Rickard Mauritzon ekonomichefens roll i det moderna bolaget.

– När allt rullar på är ekonomichefen mer i bakgrunden, men om något inte fungerar ska jag kunna föra en dialog på en så pass strategisk nivå så att alla förstår vad som behöver göras. Precis som en brandvarnare kan rädda ditt liv så räddar en bra ekonomichef pengar och jobb, säger han.

Hos Lumera, som utvecklar och driver system inom liv- och pensionsförsäkringar åt flera stora marknadsaktörer, har Jonas Alfredson brandvarnarens roll. Han roas av liknelsen:

– Haha, ja så kanske man kan säga. Vi på ekonomiavdelningen kan lägga grunderna och göra analyserna, sedan ska ju det operativa genomföras. Leverans måste ske på andra delar också, men vi är absolut en stödfunktion.

Alfredson konstaterar samtidigt att arbetsuppgifterna för en ekonomichef förändrats på senare år, något han tror är tätt sammankopplat med teknikutvecklingen hos dagens affärssystem:

– Den största förändringen är automatiseringen, man hanterar mycket färre praktiska frågor. Istället kan vi lägga den tiden på analys. En annan stor förändring är omvärldsanalys, saker förändras snabbt. Det är faktorer vi behöver följa för att kunna planera för olika scenarion.

Till sin hjälp har har Alfredson hjälp av flera programvaror där affärssystemet Xledger, som han beskriver som en mycket viktig pusselbit i verksamheten och en mycket viktig del i beslutsfattandet.

– Det är kärnan i beslutsfattandet. Om jag pratar specifikt om Xledger använder vi i princip alla delar av programmet. Det är en jättefördel att man slipper använda andra system utan kan ha allt från projektredovisning, tidrapportering till fakturahantering på samma ställe, säger han.

Lumeras business controller Rickard Mauritzon.
Lumeras business controller Rickard Mauritzon.

När Lumera bestämde sig för att byta affärssystem tittade man på flera alternativ. Det som slutligen fällde avgörandet var Xledgers molnlösning – där allt som behövs är en internetuppkoppling:

– I stora drag var det cloud-miljön som var avgörande. Vi slipper ha egna intranät och liknande för att hantera alla flöden, utan alla siffror ligger i molnet. I kombination med starka verktyg för att ställa upp scenarion och forecasts ger det oss bättre underlag, säger Mauritizon.

Han menar att det finns goda ekonomiska skäl för företaget att lägga stort fokus på såväl affärssystem som ekonomichefens roll:

– För oss är det en viktig framgångsfaktor att ha ett bra affärssystem som stöd för att kunna leverera enligt våra mål. Det ger oss möjlighet att ha bra kontroll över verksamheten och vara effektiva, idag och i framtiden.

Få insikter om hela din verksamhet – i realtid

Mer från Xledger

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xledger och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera