1515

Geelys och Volvos planer stärker svensk bilindustri

LEDARE. Så utreder Volvo Cars och kinesiska ägaren Geely samgående och notering i Stockholm. Geely är redan noterat i Hongkong.

TEKNIKINVESTERINGAR. Utmaningen för hela branschen är att ställa om från fossila bränslen till el och andra drivkrafter. På bilden nya elbilar i Volvo Cars prototypanläggning på Hisingen.
TEKNIKINVESTERINGAR. Utmaningen för hela branschen är att ställa om från fossila bränslen till el och andra drivkrafter. På bilden nya elbilar i Volvo Cars prototypanläggning på Hisingen.Foto:Patrik Olsson

Ytterligare en skrämmande kinesisk ägaroffensiv, kan det tyckas. Kinas renommé är inte direkt på topp, efter Xi Jinpings evighetsmandat, fångläger för uigurer, protester i Hongkong, en rad företagsköp i väst, inte minst i Sverige, mörkläggning av Coronaspridningen och så vidare. Men Volvo Cars är ett undantag. Därför gäller det att kunna hålla två, eller egentligen tre, tankar i huvudet samtidigt.

Utan kinesisk ägare och samarbete på den stora kinesiska marknaden hade Volvo Cars, en av Sveriges största arbetsgivare, sannolikt inte funnits längre.

Det hindrar inte att Kina är en diktatur och att kinesiska ägare därför aldrig går att fullt ut lita på. I en diktatur kan ägarrätten aldrig vara säkrad. Därför är renodling av samarbetet och notering på en västerländsk börs en fördel. Transparensen ökar, och därmed skammen och de ekonomiska följderna om den politiska ledningen lägger sig i.

Och så tanke nummer tre. Skälet till affären är hela branschens omställning bort från bensin och diesel, en välsignelse för klimatet.

Orsaken till att lilla Sverige lyckades etablera inte bara en utan två personbilstillverkare på 1900-talet var att vi hade försprång efter kriget (Sverige blev först med WC, TV och PV efter USA), skydd av tullar och senare av valutapolitiken.

Efter att handeln avreglerades tjänade Volvos personbilar egentligen aldrig några pengar annat än när kronan var svag och D-marken eller euron stark. Då sålde svenskarna bra i USA i konkurrens med Mercedes och BMW, de tyska bolagen som kunde leva högt på sin stora hemmamarknad, ingenjörskonst och tyskarnas faiblesse för stora, lyxiga bilar. I modern tid hårdnade konkurrensen ytterligare, när särskilt Audi och Lexus trängde ner Volvo från översta premiumsegmentet.

Därför räddade Geelys huvudägare Li Shufu Volvo när han i spåren av finanskrisen gjorde upp med Ford som hade ägt svenskarnas älsklingsföretag sedan 1999. Samarbetet gav frukt, i fjol sålde Volvo Cars över 700.000 bilar, ett lyft jämfört med de cirka 450.000 per år som bolaget nådde upp till tidigare. Göteborg har återupprättat sitt beroende av Kina från te- och sidenhandelns 1700-tal.

Men sådana segrar är tillfälliga. Utmaningen nu är att ställa om branschen från fossila bränslen till el och andra drivkrafter. Många tillverkare gungar redan under tyngden av ny teknik och nya anläggningar för elbilar.

Volymerna är ännu små och marginalerna lövtunna. Och tunna kan de förbli. Förädlingsvärdet på en elbil är mycket mindre än på en fossilbil och säljargumenten helt andra. Hästkrafter väntas ersättas av uppkoppling, mobilitet och tekniska finesser modell Steve Jobs. Tysk bilindustri, och Tyskland förnedras när Tesla värderas som ett techföretag och i nåder erbjuder en fabrik i Berlin.

Enligt japanska framgångssagan Toyota stannar inte osäkerheten där. Toyota tror på vätgasteknik, och på att batteritekniken kommer att stöta på problem. Alla länder kan inte heller erbjuda koldioxidsnål elproduktion.

Det är inför sådana osäkerheter som Geely och Volvo Cars tillsatt en arbetsgrupp för att räkna på ett samgående. De siktar på att vara klara före årsskiftet. Målet är skalfördelar, det vill säga tekniska och finansiella synergier. Eftersom Volvo profilerat sig på tunga, säkra, relativt dyra bilar är bolaget ovanligt känsligt för den omställning som pågår. Stora värden står på spel. Volvo Cars vd Håkan Samuelsson ska leda arbetsgruppen. Om vem som ska bli vd sägs inget.

Spännande företag för Sverige alltså. Därmed inte sagt att aktien blir intressant. Hoppet står till alla de människor i bolagen som arbetar tillsammans och träffas. Kanske kan de hjälpa Kina att hitta vidare.

Om Kinas makthavare är kloka låter de förstås entreprenörer från två stora marknader som kompletterar varandra få fritt spelrum.


Innehåll från TeliaAnnons

Ny rapport: De digitala klyftorna har ökat under pandemin

De digitala klyftorna mellan svenska företag har ökat under pandemin, visar den nya rapporten Telias digitala index 2021. Hur kan lågdigitala företag komma ikapp – finns det några enkla sätt?

Här är expertens främsta tips.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin brukar beskrivas som en katalysator för digitaliseringen, men hur har egentligen svenska företag utvecklats?

Hela 76 procent av företagen hade inte alla verktyg på plats för att kunna jobba digitalt när pandemin slog till. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Företagen har intervjuats i januari-februari 2021.

– Framför allt saknade man verktyg för att samarbeta. Men generellt har företagen, oavsett storlek, blivit mer digitala under pandemiåret. När företag ”tvingats” till distansarbete och nya affärsmodeller har många tagit stora steg framåt, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

”Risk att framgångsrika företag slås ut”

Samtidigt växer det digitala gapet. Andelen högdigitala företag har ökat från 22 procent före pandemin till 28 procent i dag, medan de lågdigitala inte minskat i motsvarande takt, visar den nya rapporten.

– Det här innebär att ungefär 220 000 svenskar på 70 000 företag har gjort ett digitalt språng. Men tyvärr ligger många lågdigitala företag kvar på ungefär samma nivå, vilket är oroande. I förlängningen riskerar företag som har ett bra erbjudande och uppskattas av sina kunder idag, ändå att slås ut eftersom de inte klarar den digitala omställningen, säger Daniel Stark och fortsätter:

– Digitala klyftor skapar ekonomiska klyftor. Därför är det en väldigt viktig samhällsfråga att vi agerar för att stötta de lågdigitala företagen så att de kan komma ifatt.

Mer distansjobb på stora företag

Större företag är generellt mer digitalt mogna än mindre företag. Det är också vanligare på större företag att man jobbat på distans under pandemin. 65 procent av företagen med minst 50 anställda svarar att ”nästan alla eller merparten” har distansarbetat. Bara 6 procent anger att de inte jobbat alls på distans.

Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.
Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Bland de minsta företagen, med upp till 9 anställda, svarar 29 procent att de inte haft något distansarbete – och majoriteten säger att pandemin inte påskyndat deras digitalisering.

– Större företag har i högre grad automatiserade arbetsflöden för rutinuppgifter som fakturering och orderhantering – men också för att samla in data om sina kunder och driva marknadsföring med träffsäkra erbjudanden, berättar Daniel Stark.

Enligt Telias digitala index har 62 procent av de största företagen automatiserade processer – jämfört med 36 procent av de minsta företagen.

– Utmärkande för högdigitala företag är att de effektiviserar hela sin verksamhet så att de kan lägga maximal tid på sin affär. Man tar ett utifrån-perspektiv på sitt företag och prioriterar att automatisera. Lågdigitala företag tenderar att ha ett mer kortsiktigt fokus på att hitta nya kunder.

Så kan lågdigitala komma ikapp

De främsta vinsterna är minskad tid för administration och lägre totalkostnad, enligt företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till oavsett frågor och problem. En annan styrka är att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Daniel Starks främsta råd till företag som halkat efter digitalt är att ”plocka den lägst hängande frukten”.

– Kartlägg vad som stjäl er tid och energi, och som orsakar friktion för ert företag. Fråga gärna era leverantörer och kunder. Vänd er till experter inom digitalisering. Ta reda på hur konkurrenterna jobbar.

Typiska tidstjuvar är fakturering och bokföring som hanteras manuellt, enligt Daniel Stark.

– Börja med att automatisera och förenkla det som tar mest tid. När ni frigör tid skapas en ”ränta-på-ränta-effekt” och ni får tid att ta nästa steg.

Våga blicka framåt, är ett andra råd:

– Under pandemin har många företag tvingats vara mycket ”här och nu” för att lösa en akut situation. Företag som nu vågar tänka långsiktigt, och kanske investera i nya digitala lösningar, har massor att vinna. Fokusera också på hur ni vill möta kunderna digitalt. Det blir allt viktigare att sömlöst kunna integrera med ditt företag: boka tid, få svar i chatten, beställa varan och så vidare.

Så gör de mest digitala företagen: En leverantör för all teknik

Ett tredje råd är att se över företagets teknik-landskap.

– Att ha fyra-fem leverantörer för företagets it, uppkoppling och telefoni är inte ovanligt. Men det blir många kontaktpersoner, fakturor och avtal att hålla reda på – och ibland tjänster och produkter som inte kompletterar varandra optimalt. Dessutom drar kostnaderna lätt iväg med olika leverantörer. När problem uppstår kan det vara svårt att veta vilken supportdesk man ska kontakta – något som stjäl tid och skapar frustration. 

Knappt hälften av företagen väljer att anlita en huvudsaklig leverantör för it och uppkoppling, visar Telias digitala index.

– Trenden är extra tydlig bland högdigitala företag. 60 procent har en sådan helhetslösning och ytterligare 21 procent svarar att de är intresserade.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?