Annons

Ge bankerna rätt att dela information

LEDARE. Aktiemarknaden andades ut på onsdagen, SVT:s rapportering om SEB innehöll inga dramatiska nyheter. 

När SEB förra veckan skickade ut information om att den var föremål för en undersökning i SVT:s Uppdrag Granskning (UG) föll aktien tungt. Efter att programmet publicerats på nätet på onsdagsmorgonen, och SEB kommenterat innehållet, steg aktien dock. Läget var inte så illa som väntat.

UG skjuter in sig på ett par saker. 1. Vad betyder en ”röd flagga” och har SEB:s vd Johan Torgeby mörkat? Det går inte att slå fast att han mörkat, frågan blir närmast semantisk, vad menade han när? 2. Det har funnits en utbredd användning av målvakter i bolag som varit kunder i SEB Estland. Det bestrider banken inte. 3. Den påstådda kopplingen till så kallade Magnitskij-bolag, det vill säga bolag som är svartlistade i USA sedan 2012. Detta är mest allvarligt, eftersom sådana transaktioner är ett brott mot amerikansk lag, och därmed innebär en risk att bötfällas i USA, även om relationen nu är avslutad. 

Samtidigt finns det en kurva som talar för att det är sant att SEB stramade upp sin övervakning rejält redan 2006, först av alla. Det är kurvan över utlandsbosatta (non-resident) kunder på det estländska kontoret. Antalet toppade för SEB just år 2006, medan den i Danske Bank toppade 2013, och i Swedbank först 2016. 

För SEB Estland var runt två tredjedelar av utlandsstocken ”icke transparenta” (riskabla) kunder 2006, därefter föll andelen kraftigt för att från 2017 gå ned till noll. Det sorgliga är att både Danske Banks och Swedbanks utländska kundstock ökade samtidigt som SEB:s föll. De plockade alltså sannolikt upp kunder som SEB dumpade. Och eftersom Swedbank fortsatte att öka kundstocken ända till 2016 indikerar det att de ignorerade riskerna allra längst.

Det är inte säkert att bankerna hade agerat annorlunda då om de hade kunnat dela information om misstänkta kunder och transaktioner med varandra. Men i dag hade de definitivt gjort det. Därför är det angeläget att, vilket Svenska Bankföreningen föreslog i oktober, snarast införa en förändring i banksekretessen för att underlätta arbetet mot penningtvätt. Bankföreningen vill också göra det möjligt för polis, säkerhetspolis och banker att dela information. Det är dags att se framåt i stället för bakåt i arbetet mot penningtvätt, för det har bara börjat. Man ska inte inbilla sig att riskerna har minskat, tvärtom talar mycket för att kriminalitet och korruption frodas. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?