ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ge bankerna rätt att dela information

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT

LEDARE. Aktiemarknaden andades ut på onsdagen, SVT:s rapportering om SEB innehöll inga dramatiska nyheter. 

När SEB förra veckan skickade ut information om att den var föremål för en undersökning i SVT:s Uppdrag Granskning (UG) föll aktien tungt. Efter att programmet publicerats på nätet på onsdagsmorgonen, och SEB kommenterat innehållet, steg aktien dock. Läget var inte så illa som väntat.

UG skjuter in sig på ett par saker. 1. Vad betyder en ”röd flagga” och har SEB:s vd Johan Torgeby mörkat? Det går inte att slå fast att han mörkat, frågan blir närmast semantisk, vad menade han när? 2. Det har funnits en utbredd användning av målvakter i bolag som varit kunder i SEB Estland. Det bestrider banken inte. 3. Den påstådda kopplingen till så kallade Magnitskij-bolag, det vill säga bolag som är svartlistade i USA sedan 2012. Detta är mest allvarligt, eftersom sådana transaktioner är ett brott mot amerikansk lag, och därmed innebär en risk att bötfällas i USA, även om relationen nu är avslutad. 

Samtidigt finns det en kurva som talar för att det är sant att SEB stramade upp sin övervakning rejält redan 2006, först av alla. Det är kurvan över utlandsbosatta (non-resident) kunder på det estländska kontoret. Antalet toppade för SEB just år 2006, medan den i Danske Bank toppade 2013, och i Swedbank först 2016. 

För SEB Estland var runt två tredjedelar av utlandsstocken ”icke transparenta” (riskabla) kunder 2006, därefter föll andelen kraftigt för att från 2017 gå ned till noll. Det sorgliga är att både Danske Banks och Swedbanks utländska kundstock ökade samtidigt som SEB:s föll. De plockade alltså sannolikt upp kunder som SEB dumpade. Och eftersom Swedbank fortsatte att öka kundstocken ända till 2016 indikerar det att de ignorerade riskerna allra längst.

Det är inte säkert att bankerna hade agerat annorlunda då om de hade kunnat dela information om misstänkta kunder och transaktioner med varandra. Men i dag hade de definitivt gjort det. Därför är det angeläget att, vilket Svenska Bankföreningen föreslog i oktober, snarast införa en förändring i banksekretessen för att underlätta arbetet mot penningtvätt. Bankföreningen vill också göra det möjligt för polis, säkerhetspolis och banker att dela information. Det är dags att se framåt i stället för bakåt i arbetet mot penningtvätt, för det har bara börjat. Man ska inte inbilla sig att riskerna har minskat, tvärtom talar mycket för att kriminalitet och korruption frodas. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer