1515

Frihetslängtan i Belarus behöver Europas stöd

LEDARE. Under söndagen (9/8) annonserade Belarus valkommission att president Alexandr Lukasjenko hade blivit omvald för en sjätte mandatperiod. I vallokalsundersökningen fick Lukasjenko 79 procent i stöd. Tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt fick i sin krönika i Washington Post alltså rätt i att Lukasjenkos fåfänga skulle få den belarusiska statsledningen att välja ett valresultat som var bättre än Rysslands president Vladimir Putins senaste resultat från 2018 på 76 procent.

VÄLJARKONTAKT. Den belarusiska polisen förbereder sig för att möta väljarna i ett land där presidenten påstås ha 80 procent i väljarstöd.
VÄLJARKONTAKT. Den belarusiska polisen förbereder sig för att möta väljarna i ett land där presidenten påstås ha 80 procent i väljarstöd.Foto:Sergei Grits

Inte ens Belarus mest livskraftiga oppositionsrörelse för demokrati på många år kunde stoppa det oundvikliga. Folkets ilska mot regimen och mot president Lukasjenko har däremot tydligt manifesterats genom protester sedan söndagskvällens besked. Även under hela valkampanjen har befolkningen vädrat sin frustration genom att i grupper om tiotusentals, runtom i hela landet, mötas för demonstrationer och på huvudutmanaren Svetlana Tichanovskajas valmöten. Detta har regimen mött på det enda sätt de känner till – med massgripanden, nedstängt internet och omfattande våld.

Demokratirörelsen bärs fram som den gjordes i Ukraina, Hongkong och Baltikum på 90-talet. Det är främst unga som befolkar gatorna och protestmötena, men med starkt stöd över generationsgränserna. De har tröttnat på att tystas, berövas på friheter och rättigheter samt avsaknaden av en tro på en bra framtid.

Den osannolika oppositionsledaren är samtidigt frukten av det mest naturliga uttrycket för mänskligt motstånd mot en auktoritär regim. Tichanovskaja hade aldrig tänkt ställa upp i presidentvalet. Hon är en 38 årig engelsklärare, med barn som skickats utomlands för skydd och säkerhet, som kände sig manad när hennes man fängslades för pro-demokratisk, politisk aktivism. Hon beskrev sig inte som en ledarfigur, utan som en del av folkets längtan efter frihet och demokrati.

Demokratirörelsen har arbetat under ständigt hot om böter, gripanden och våld. Nu behöver den Europas hjälp. Utrikesminister Ann Linde (S) skickade under måndagen (10/8) ut ett fördömande av utvecklingen, det är bra och alla EU-länder bör göra detsamma. Men det krävs mer. Det belarusiska folket försöker att resa sig, men de behöver stöd för att lyckas. EU kan spela en avgörande roll här och det är viktigt att vi inte stapplar.


Innehåll från Sustainable Energy Solutions SwedenAnnons

Lagring möjliggör omställningen till ett förnybart energisystem

För att världen ska kunna ställa om till förnybar energi är lagring en avgörande faktor. Marknaden för energilagring spås fördubblas till 2030. Sustainable Energy Solutions Sweden Holding AB (publ), SENS har lång erfarenhet av att lagra energi genom bergvärme och nu är fokus på mer storskaliga projekt med högtemperaturslager och pumpkraftverk.

Det finns idag källor till energi som inte tas till vara på eftersom behovet av uppvärmning är säsongsberoende. Genom att kunna lagra överskottsenergin, restvärmen, från industrier i högtemperaturslager under varma månader kan man ersätta spetsvärme under vintern.

– Högtemperaturslager kan enkelt beskrivas som storskalig bergvärme, vilken exempelvis kan kopplas till ett fjärrvärmenät. Vår lösning gör att restvärme från bland annat industrier, avfallsförbränning och datahallar kan lagras så att de sedan kan förse till exempel bostäder och sjukhus med värme under vinterhalvåret, säger Lise Toll, VD.

Flera europeiska länder bygger ut fjärrvärmenätet för att komma ifrån beroendet av naturgas som tidigare varit ett vanligt uppvärmningssätt. I Sverige har vi ett väl utbyggt fjärrvärmenät som kan optimeras.

 – Typiska kunder till oss är Energibolag och Avfallsförbränningsanläggningar, men det blir allt vanligare att nätägarna köper in restvärme från industrier och det kan även vara en extern part som investerar i ett högtemperaturslager, säger Lise.

Den andra storskaliga lösningen från SENS är energilagring för elnätet med pumpkraftverk. Pumpkraftverk har funnits i över 100 år, men de senaste åren har värdet ökat då det på vissa platser saknas annan typ av förnybar, reglerbar kraft. På samma sätt som att det idag går att investera i sol- och vindkraft ser nu SENS att det ska finnas möjlighet att investera i lagring av förnybar energi. 

– Pumpkraftverken ser till att använda elen när den är som billigast. Så förutom att producera förnybar el när det är dåligt med vind- och solkraft i nätet så innebär pumpkraftverk att elpriser inte faller för lågt. Så pumpkraftverken bidrar även till att stabilisera intäkten från investeringar i vind- eller solkraft, säger Lise.

Utmaningen med pumpkraftverk är att hitta lämpliga platser då det krävs fallhöjd och plats för stora volymer som kan pumpas.  

– Här ser vi gruvor som en fantastisk resurs där vi slipper göra ingrepp i orörd natur när vi bygger. Under 2021 har vi inlett samarbeten med det statligt ägda gruvbolaget DIAMO i Tjeckien och med det Estländska energibolaget Eesti Energia om att utveckla pumpkraftverk. Här kommer vår starka kompetens inom projektutveckling och geoteknik vara viktiga faktorer för lyckade projekt, avslutar Lise.

OM LISE TOLL

Utbildning: Civ ing Miljö- och Vattenteknik
Bakgrund: Projektutveckling av storskaliga vindkraftsprojekt inom E.ON koncernen. Underhållschef fjärrvärme och VD och medgrundare GOSOL ENERGI AB
Tillträder som VD för SENS 1 oktober 2021

SENS är listat på NGM Nordic SME under kortnamnet SUST  

www.sens.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sustainable Energy Solutions Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?