Annons

Frihetslängtan i Belarus behöver Europas stöd

LEDARE. Under söndagen (9/8) annonserade Belarus valkommission att president Alexandr Lukasjenko hade blivit omvald för en sjätte mandatperiod. I vallokalsundersökningen fick Lukasjenko 79 procent i stöd. Tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt fick i sin krönika i Washington Post alltså rätt i att Lukasjenkos fåfänga skulle få den belarusiska statsledningen att välja ett valresultat som var bättre än Rysslands president Vladimir Putins senaste resultat från 2018 på 76 procent.

VÄLJARKONTAKT. Den belarusiska polisen förbereder sig för att möta väljarna i ett land där presidenten påstås ha 80 procent i väljarstöd.
VÄLJARKONTAKT. Den belarusiska polisen förbereder sig för att möta väljarna i ett land där presidenten påstås ha 80 procent i väljarstöd.Foto:Sergei Grits

Inte ens Belarus mest livskraftiga oppositionsrörelse för demokrati på många år kunde stoppa det oundvikliga. Folkets ilska mot regimen och mot president Lukasjenko har däremot tydligt manifesterats genom protester sedan söndagskvällens besked. Även under hela valkampanjen har befolkningen vädrat sin frustration genom att i grupper om tiotusentals, runtom i hela landet, mötas för demonstrationer och på huvudutmanaren Svetlana Tichanovskajas valmöten. Detta har regimen mött på det enda sätt de känner till – med massgripanden, nedstängt internet och omfattande våld.

Demokratirörelsen bärs fram som den gjordes i Ukraina, Hongkong och Baltikum på 90-talet. Det är främst unga som befolkar gatorna och protestmötena, men med starkt stöd över generationsgränserna. De har tröttnat på att tystas, berövas på friheter och rättigheter samt avsaknaden av en tro på en bra framtid.

Den osannolika oppositionsledaren är samtidigt frukten av det mest naturliga uttrycket för mänskligt motstånd mot en auktoritär regim. Tichanovskaja hade aldrig tänkt ställa upp i presidentvalet. Hon är en 38 årig engelsklärare, med barn som skickats utomlands för skydd och säkerhet, som kände sig manad när hennes man fängslades för pro-demokratisk, politisk aktivism. Hon beskrev sig inte som en ledarfigur, utan som en del av folkets längtan efter frihet och demokrati.

Demokratirörelsen har arbetat under ständigt hot om böter, gripanden och våld. Nu behöver den Europas hjälp. Utrikesminister Ann Linde (S) skickade under måndagen (10/8) ut ett fördömande av utvecklingen, det är bra och alla EU-länder bör göra detsamma. Men det krävs mer. Det belarusiska folket försöker att resa sig, men de behöver stöd för att lyckas. EU kan spela en avgörande roll här och det är viktigt att vi inte stapplar.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?