1515
Annons

Frihet till subventioner

LEDARE. Centerpartiet tycker marknadskrafter är magiska. Så länge de inte drabbar hembygden.

PARTISTÄMMA. Det riktiga Centerpartiet är något annat än det liberala, internationalistiska och marknadsbejakande som Annie Lööf gärna torgför i sociala medier.
PARTISTÄMMA. Det riktiga Centerpartiet är något annat än det liberala, internationalistiska och marknadsbejakande som Annie Lööf gärna torgför i sociala medier.Foto:Tommy Pedersen/TT

KARLSTAD. Metropoliseringen är den moderna ekonomins starkaste och viktigaste kraft. Städerna har visserligen dragit sedan industrins genombrott – att rastlösa ungdomar sökt sig dit har varit avgörande för den bullrande strukturomvandling som tjugofaldigat svensk BNP sedan förra sekelskiftet och minskat jordbrukets andel av ekonomin från hälften till en knapp procent. 

Men de senaste 15-20 årens utveckling är något annat. Storstäderna och de med välrenommerade högskolor har dragit ifrån allt fortare i takt med att ekonomin blivit mindre handgriplig och tjänster kommit att utgöra tre fjärdedelar av BNP. Många av de tjänsterna är fortfarande kopplade till den rätt utspridda industrin, men de produceras i huvudsak i Stockholm. 

Där knorrar handelskammaren om växande problem, men de flesta av dem har sin förklaring i den snabba tillväxten. Vartannat nytt jobb i privat sektor mellan 2007-2017 skapades i Stockholm och Uppsala och huvudstaden har flest framgångsrika techbolag per capita i världen undantaget Silicon Valley.

Den ekonomiska ruljangsen har även en sociologisk dimension. Som ekonomgeografen Enrico Moretti visat i boken ”The New Geography of Jobs” (en av de senaste tio årens viktigaste), leder tillväxten i städerna till mer progressiva värderingar som blir självförstärkande eftersom folk i gemen ogärna går på tvärs mot majoriteten, utan hellre simmar medströms. Verklighetssyn smittar, både i stan och på landet.

Karlstad, där Centerpartiet just nu håller sin stämma, ligger liksom C själva någonstans mittemellan. Å ena sidan universitet, Konsumentverket och en av världens största tillverkare av förpackningskartong i Skogshalls Bruk. Å andra sidan inte tillräckligt stor och stark arbetsmarknad för att lyfta ens kommunerna i nejden. I metropoliseringens Sverige är Karlstad både och. Precis som C.

Centerpartiet mår ganska bra i det nya politiska landskapet. Man har byggt en strategi på att profilera sig mot Sverigedemokraterna, vuxit eftersom SD gjort det och gjorde förra året sitt bästa val sedan 1988.

Till skillnad från L verkar man också trivas hyfsat väl i S sällskap. Sex av tio C-sympatisörer tycker regeringen gör ett bra jobb, enligt opinionssiffror från augusti. Bara fyra av tio tror att en alliansregering skulle gjort bättre ifrån sig. Det hänger givetvis ihop med budgetsegrar och löftesrika skrivelser i januariavtalet, men speglar också en djupare överlappning. 

Precis som S, består C:s väljarbas numera till stor och växande del av samma flyktiga storstadsväljare som en gång tilltalades av Reinfeldt och en annan gång röstade på Fi. De gillar det C som gjorde om sig i början av 10-talet, började kalla sig liberalt och upptäckte sin stora frihetslidelse. Den löper som en röd tråd genom programmen och motionerna som avhandlas i Karlstad. Folk ska vara fria att lyckas, fria att åka bil, fria från länsstyrelsen, från Systembolaget, från vildsvinen, från könsnormer och MP:s skogspolitik. 

”Vi är kraften som gör Sverige mer liberalt”, slog Annie Lööf fast i sitt tal i torsdags. 

Vill man vara elak kan man invända att C i själva verket mest och helst ägnar sig åt sin ganska godtyckliga undantagsliberalism, som även det egna studentförbundet i stora stycken utmålat som orättvis och ineffektiv. Det mesta kan och bör lösas med särregler och avdrag, helst för landsbygdsbor. I budgeten drev man igenom skattesänkningar för kommuner i Dalarna och Västerbotten (men inte i Småland och Västmanland). Man berömde sig av ett ”bondepaket” på 200 miljoner kronor, trots att bidrag redan står för runt 50 procent av svenska bönders intäkter. 

På stämman låter det ungefär likadant: höjt grundavdrag på inkomstskatten för den som bosätter sig i glesbygd, lägre skatt på bensin, avskrivna studielån och ”landsbygdssäkring” av politiska beslut. 

Så är också det riktiga Centerpartiet något annat än det liberala, internationalistiska och marknadsbejakande som Annie Lööf gärna torgför på Instagram. Ett pragmatiskt och ganska inåtvänt regionalparti som sitter i fler kommunstyrelser än något annat, mest i den glesbygd som marknaden glömt, och säkerställer att de gamla kärnväljarna får sitt.

”Lösningen på klyvningen är inte mer statliga bidrag”, skriver partiet i stämmoprogrammet och sätter ironin i blixtbelysning. Marknadskrafter är magiska. Så länge de inte drabbar hembygden. Men så fungerar också intressepartier.

Innehåll från TorkAnnons

Att se till helheten - avgörande för hållbara produkter

Hållbarhet är ordet på allas läppar, men vad är egentligen en hållbar produkt? Reneé Remijnse, Sustainability Communications Director för Essitys Professional Hygiene förespråkar att det krävs mer än bara en ”grön märkning”.

– Hållbarhet är ett modeord som är lätt att använda. Men hållbarhet måste integreras i alla delar av ett företag, och alla delar av en produkt för att ha en positiv påverkan på planeten, människor och vinst. Vi kallar detta ”hållbar hygienhantering” med målet att designa produkter och tjänster som passar in i ett cirkulärt samhälle, uppfylla kundernas hygienbehov och stödja deras verksamhet, säger Reneé Remijnse, Sustainability Communication Director, Essity. 

Essity visar vägen

Hon säger att Essity har valt att ligga i framkant eftersom det är en viktig del av företagskulturen och strategin att bryta barriärer och driva hållbara innovationer.

– Redan 1992 började vi använda livscykelanalyser för att mäta miljöpåverkan. Sedan dess har Essity utvecklat hygienprodukter och tjänster från Tork för att minska miljöpåverkan i olika faser av livscykeln som: råmaterial, produktionsprocess, transport och avfallshantering. Essity arbetar också för ett nettonollutsläpp av koldioxid 2050.

Så bidrar produkter från Tork till att minska koldioxidpåverkan

Essity är först i världen med att producera mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp för produkter från Tork vid produktionsanläggning i Lilla Edet. Men Tork jobbar även cirkulärt med produktinnovationer. Några exempel på det är: Tork Clarity skumtvål, som minskar vattenkonsumtionen vid användning och består till 99 procent av naturliga ingredienser. Tork PeakServe, handdukar som är komprimerade till 50 procent vilket minskar transportvolymerna. Tork Coreless toalettpapper utan hylsa, som reducerar både avfall och råvaruanvändning. 

Tork PaperCircle tjänsten minskar både avfall och CO2-utsläpp

Reneé Remijnse ger ytterligare ett exempel som hon säger är banbrytande: Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för använda pappershanddukar. Genom att pappershanddukarna slängs i särskilda återvinningskärl kan dessa samlas in och återanvändas till nya pappersprodukter. Vilket reducerar koldioxidutsläppen för pappershanddukarna med 40* procent och mängden avfall.

– Den största utmaningen när vi skapade den här tjänsten var att involvera alla intressenter i kedjan. Från vår egen produktion till logistik, lokalvårdare och avfallshanterare. Men resultatet har blivit fantastiskt! Idag finns tjänsten i 14 länder och hjälper 35 miljoner människor att återvinna använda pappershanddukar.

– Det är ett bra exempel på tankeledarskap. Vi behöver vara smarta med våra produkter och hjälpa våra kunder att kommunicera vad återvinning kan bidra med, vilket skapar beteendeförändringar. Hållbarhet är inte längre ”Nice to have” utan ett måste. Människor vill ha hållbara produkter och jobba på hållbara företag, säger Reneé Remijnse. 

Hållbarhet ett måste

Ett påstående som styrks av marknadsundersökningen ”Tork Eco Office Research” som Essity genomförde i juni i år. Den visade att 42 procent av Sveriges kontorsanställda anser att deras kontor är för miljöovänliga och att 7 av 10 väljer arbetsplats utifrån företagets hållbarhetsarbete. Dessutom ville 92 procent av respondenterna återvinna mer på kontoret. 

– Med produkter och tjänster från Tork finns möjligheten att visa både anställda och kunder att du bryr dig om miljön, avslutar Reneé Remijnse.

 

* Resultatet från en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som utfördes av Essity Tork och verifierades av IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2017, där estimat baserats på genomsnittsförhållanden inom EU och processerna som undvikits har tagits med i beräkningen.

 

Om Tork: 

Varumärket Tork, en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity, startades 1968 och är verksam på 110 marknader.

• Först i världen med storskalig produktion av mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp.

• Först i världen med återvinningstjänst av pappershanddukar, Tork PaperCircle ®. Sluter cirkeln, minskar avfallet och koldioxidavtrycket från pappershanddukar.

Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för pappershanddukar. | Tork SE 

Ett hållbart liv utanför hemmet med Tork | Tork SE 

 

Mer från Tork

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tork och ej en artikel av Dagens industri

Polisen bör ta in kompetens från bankerna

Polisen uppskattar att 100 till 150 ton narkotika till ett värde av 10 till 15 miljarder kronor smugglas till Sverige varje år, enligt rapporten Lärdomar av Encrochat.

FOLLOW THE MONEY. Polisen måste bli bättre på att spåra och beslagta gängens pengar. Rätt kompetens finns hos bankerna.
FOLLOW THE MONEY. Polisen måste bli bättre på att spåra och beslagta gängens pengar. Rätt kompetens finns hos bankerna.Foto:Jonas Ekströmer

Närmare 80 procent återinvesteras i nya narkotikaaffärer men mellan 2 och 3 miljarder utgör smugglarnas vinst.

För att komma åt den organiserade brottsligheten måste denna ”affärsverksamhet” bekämpas. Narkotikan måste beslagtas. Vinsterna måste förverkas. Det måste bli olönsamt att vara kriminell. 

Att lägga beslag på gängens brottsvinster har högsta prioritet för både moderater och socialdemokrater. I valrörelsen lovade exempelvis statsminister Magdalena Andersson ”en nationell attack” mot gängens pengar.

Lagändringar, som väntas träda i kraft nästa sommar, ska göra det enklare för Polisen att beslagta de kriminellas pengar, lyxbilar och dyra schweiziska armbandsur. 

Tyvärr är den myndighet som ska göra merparten av detta jobb illa rustad. I en rapport, som Di uppmärksammade på onsdagen, riktar Polisens internrevision kritik mot det egna arbetet för att komma åt brottsvinster. 

De poliser som ska spåra och lägga beslag på brottsvinsterna verkar sakna professionell styrning. Kunskapen hos förundersökningsledare, poliser i yttre tjänst och finansiella utredare är otillräcklig. Revisorerna lyfter ett exempel där poliser på grund av okunskap kan ha bidragit till att tvätta kriminellas pengar via Kronofogdemyndigheten.

Polisen måste snabbt bli bättre på detta område. Men hur? I myndigheten verkar det saknas rätt personer. Revisorerna efterlyser bättre styrning och uppföljning. Men hur det ska gå till om kunskaperna hos de personer som ska leda detta viktiga arbete är för låga är oklart.

Nyligen rekryterade SEB chefen för Finanspolisen, Nicklas Lundh, för att stärka upp bankens kompetens inom penningtvätt, bedrägerier och terrorismfinansiering. Polisen borde agera på samma sätt och rekrytera personer utifrån. Varför inte från bankerna? Där finns personer som vet hur man kartlägger företag, individer och pengaströmmar. 

Kan bankerna rekrytera poliser, kan Polisen rekrytera banktjänstemän. 

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera