LEDARE. I veckan blev det klart att Solna får ett blågrönt styre. MP gör gemensam sak med alliansen och de fem partierna kommer därmed att styra med egen majoritet. Samma sak sker i Stockholms stad och i Stockholms läns landsting.
Isabella Lövin och Gustav Fridolin på presskonferensen i måndags.Foto:Claudio Bresciani/TT
Vad betyder detta nationellt? Borde inte MP kunna styra med alliansen även i riket? Den ledande miljöpartisten i Stockholm Daniel Helldén pekade på att det finns skillnader mellan lokalpolitik och rikspolitik.
Anledningen till att han fick svara på den frågan var att MP:s språkrör har avvisat ett samarbete med hela alliansen därför att man aldrig kan stödja Ulf Kristersson som statsminister. Då kan man ju fråga sig om detta beror just på skillnaden mellan rikspolitik och lokalpolitik. Kanske är det så att det politiska beslutsområdet är så annorlunda – på riksnivå handlar det om stora saker som kriminalpolitik, arbetsmarknadspolitik, migrationspolitik och säkerhetspolitik och på lokalnivå är det mer skolor, idrottsplatser och rondeller.
Men det tycks vara något annat. I måndags, efter talmansrundan, höll MP-språkrören presskonferens. Då sa Gustav Fridolin om Moderaterna, att det finns krafter där som inspireras av eller följer efter ”den här nationalistiska så kallade alt-högern”. Och anledningen till att Moderaterna inte vill söka ”verkligt” blocköverskridande överenskommelser beror på ”en blindhet inför hoten mot vårt liberala öppna samhälle och det bör på alla sätt beskrivas som att det är de (M) som gör slut med Sveriges liberaler”.
Detta handlar inte om sakfrågor, utan är en beskrivning av Moderaternas karaktär. Gustav Fridolin anser att det är av djupt principiella skäl som man måste kritisera Moderaterna.
Vad säger han då till partikamraterna Daniel Helldén i Stockholms stad, Tomas Eriksson i Stockholmslandstinget och Bernhard Huber i Solna? De har ju gett makt åt ett parti, M, som enligt Gustav Fridolin accepterar krafter som kan liknas vid alt-right-rörelsen, alltså en högerextrem löst sammansatt politisk kraft som i USA har drag åt vit makt-ideologin.
Rimligen borde man inte kunna förhandla ens om rondeller eller äldreboenden med sådana människor?
Men i smutskastningens rikspolitik gör det inget om man kör över sanningen. Eller de egna partikamraterna.
Tobias Wikström
Innehåll från AccentureAnnons
Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden
Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.
Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.
– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.
– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.
Perspektivskifte av stora mått
Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.
– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.
Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.
– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.
Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ.
– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter.
Nya former av partnerskap
En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen.
– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.
Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.
– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.
