ANNONS:
Till Di.se

Frida Wallnor: Wallström utan en hård kärna

  • UTRIKESDEKLARATIONEN 2018. Utrikesminister Margot Wallström inledde onsdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen. Foto: TT

LEDARE. Den utrikespolitiska debatten i riksdagen på onsdagen var som vanligt en ganska lam tillställning – en konsekvens av den relativa samsyn som råder kring utrikespolitiken. Det är, som flera av huvudpersonerna konstaterade, en svensk styrka.

Men när det gäller synen på vårt närområde finns en viktig skillnad mellan regeringens och oppositionens linjer. Margot Wallström konstaterade visserligen att Sveriges trygghet börjar i vårt närområde. Men sedan var det svårare att begripa hur regeringen främjar denna trygghet i mer konkreta termer. Det saknas en hård kärna.

Bland annat lyfte Wallström upp de svenska ordförandeskapen i Nordiska ministerrådet, Barentsrådet respektive Östersjöstaternas råd som ett särskilt ansvar under 2018. Hon sa sig också lägga vikt vid relationerna till de baltiska staterna samt vilja göra regionen ”tryggare och mer hållbar” genom bland annat ungdomsutbyten, innovation och digitalisering.

Senare lyfte hon även fram arbetet i FN:s säkerhetsråd som bidragande till säkerheten i vårt närområde.

Regeringen ska ha beröm för den återupptagna dialogen med Ryssland, vilket bland annat sker i nämnda regionala råd och har en avspännande effekt. Även det konfliktförebyggande arbete som sker i säkerhetsrådet är viktigt, då det bland annat bidrar till att minska risken för destabiliserande flyktingströmmar i vår del av Europa.

Men skulle det på allvar bränna till i Östersjöområdet är knappast något av råden till hjälp, inte ens FN:s säkerhetsråd, med tanke på det ryska vetot.

Och att tala om ”trygghet” och ungdomsutbyten i samman mening är inte seriöst. Är regeringen på allvar ute efter att öka säkerheten i vårt närområde borde vi gå med i Nato för att förvissa oss om säkerhetsgarantier samt bana väg för gemensam försvarsplanering.

Så länge medlemskap inte är aktuellt borde vi tänja på vårt partnerskap med Nato genom att engagera oss militärt i Baltikum. På så sätt skulle vi visa att Sverige menar allvar med att främja säkerheten i vårt osäkra närområde.

Vi kunde göra gemensam sak med den danska Nato-styrkan i Estland eller låta våra stridsflygplan delta i Natos gemensamma luftövervakning över Baltikum.

Sen är det inte fel att satsa på olika former av regionala utbyten. Det gäller speciellt de baltiska staterna som försöker att knyta närmare band till oss och bli en del av det ”nya Norden”. Det är en utveckling vi bör uppmuntra.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies