ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 15 DEC Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR

Frida Wallnor: Vinna eller försvinna för president Trump

  • SKATTEREFORM. På fredagskvällen svensk tid röstade den amerikanska Senaten om Donald Trumps skattereform. Utfallet har stor betydelse, både ekonomiskt och politiskt, för Trumps fortsatta tid i Vita huset. Foto: Jeff Roberson

LEDARE. Efter valet i USA har Republikanerna haft nära på optimala förutsättningar för att genomföra sin politik, på papperet. Men trots kontroll över Vita huset och båda kamrarna i kongressen samt konservativ majoritet i Högsta domstolen har man inte lyckats få igenom någon substantiell lagstiftning. Det är svårt att kalla det för annat än ett misslyckande.

Med mindre än ett år kvar till mellanårsvalen råder därför en viss stress inom Trump-administrationen och det republikanska partiet. Mot den bakgrunden ska nu ödet för presidentens ”massiva” skattereform avgöras. De politiska insatserna kunde knappast vara högre.

Positivt för republikanerna är att de har avgörandet i egna händer. Efter att Representanthuset godkänt reformen krävs nu att en enkel majoritet i Senaten röstar för förslaget. Med andra ord har partiet råd att förlora max två av sina 52 senatorer till nej-sidan, som stöds av samtliga 48 demokrater i kammaren.

Vid den här tidningens pressläggning var det fortfarande oklart hur Senaten röstat under fredagskvällen svensk tid.

Går förslaget igenom vore det en viktig milstolpe för presidenten – hans första riktiga politiska seger och dessutom ett kvitto på det fortsatta stödet inom partiet. Trump skulle med detta i ryggen kunna gå in i det nya året med ett helt annat momentum och med större rätt ta åt sig ära för USA:s förhållandevis starka ekonomiska utveckling och ständiga börsrekord. Vi skulle få se en mer välmående amerikansk president.

Reformen vore dessutom en positiv injektion för näringslivsklimatet, med en rejäl och efterlängtad sänkning av bolagsskatten (från 35 till 20 procent) och vissa skatteamnestier för hemvändande kapital. En bolagsskatt på 20 procent är i linje med genomsnittet i OECD (24,5 procent) och inom EU (21,5 procent).

Dessutom skulle obligatoriet i Obamas sjukvårdsreform tas bort, alltså straffavgiften för att inte skaffa sjukförsäkring. Det beräknas motsvara en skattesänkning på 338 miljarder dollar över en tioårsperiod, enligt kongressens oberoende budgetkontor.

Det är dock mer tveksamt hur reformen skulle gå hem bland de låg- och medelinkomsttagare som Trump ofta vände sig till under valkampanjen. För det är tydligt att förslaget i första hand gynnar de mer förmögna och storföretagen, när exempelvis arvs- och den federala fastighetsskatten tas bort.

I reformen finns heller ingen kompensation för den troliga premiehöjning som lär drabba dem som stannar i sjukförsäkringssystemet, när de ”friska” inte längre behöver vara kvar.

Men de argumenten har aldrig varit något riktigt hot mot skattereformens förverkligande. Det har däremot den vanligaste republikanska kritiken mot förslaget: hur skattesänkningarna ska finansieras och risken för växande budgetunderskott.

Det är berättigad kritik. Trump-administrationen hävdar att den tillväxtökning som de föreslagna åtgärderna genererar kommer att kompensera för det statliga intäktsbortfallet. Ett sådant samband framstår dock mer som önsketänkande än något som kan verifieras inom forskningen.

Den oberoende skattegranskningskommittén gick på torsdagen också ut och varnade för den överoptimistiska kalkylen. Det ledde till febrila sistaminuten-försök att ändra i förslaget i syfte att lugna kritikerna innan omröstningen.

Det säger allt om hur desperat partiet är att få igenom den här reformen. Misslyckas man trots allt, vore det ett stort bakslag för Trump, i likhet med de tidigare misslyckade försöken att riva upp och ersätta Obamacare, ett annat viktigt vallöfte.

I ett sådant läge är frågan om finansmarknaderna kommer att ha så mycket mer tålamod med Trumps utlovade tillväxtpolitik, när den bara tycks existera i teorin.

Utfallet kommer också att påverka de republikaner som inför mellanårsvalen ska utvärdera sin relation till presidenten: om de ser honom som en tillgång eller belastning för deras egna omvalsmöjligheter.

Mot bakgrund av Rysslandsutredningen (där även den före detta säkerhetsrådgivaren Michael Flynn nu blivit åtalad) och de övriga, ständiga skandalerna är frågan hur många fler misslyckanden partiet kan tolerera.

Detta är en text från Dagens Industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.