ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 18 DEC Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR

Frida Wallnor: Vi bör stödja fördjupningen av eurozonen

  • REFORMFÖRSLAG. På onsdagen presenterade EU-kommissionen förslag på hur nästa steg i fördjupningen av eurozonen ska se ut. Foto: Michael Probst/AP

LEDARE. På onsdagen släppte EU-kommissionen sitt förslag på hur nästa steg i fördjupningen av eurozonen ska se ut. Planen är att förslaget ska diskuteras på EMU-sittningen som sker i anslutning till EU-toppmötet nästa vecka och att beslut ska fattas i juni nästa år.

Det är tyvärr en optimistisk tidsplan. Utan en tysk regering på plats finns liten aptit inom EU-kretsen för att ens tala om framtiden. Vi kan därför förvänta oss att en ny ”road map” kommer ut från nästa veckas möte, i bästa fall.

När det gäller förslagen är det tydligt att kommissionen går varsamt fram, vilket är klokt. Det är långt ifrån några eurobonds eller Europas förenta stater till 2025, som Martin Schulz förespråkade på SPD:s partikongress på torsdagen. Men ändå har förslagen väckt oroväckande mycket kritik från flera håll.

De går i korthet ut på följande:

* Omvandla stödfonden ESM till en europeisk valutafond, EMF, med ökade befogenheter. Förutom att agera ”sista utväg” för krisande banker ska fonden övervaka hur länderna sköter sig i syfte att förekomma nya kriser.

* Införa en stabiliseringsmekanism som ska stödja länder under ekonomisk nedgång i syfte att upprätthålla investeringstakten. Enbart sökbart för länder som klarar eurozonens budgetkrav.

* Införa en koordinerande finansminister, bland annat med ansvar för budgetreglerna och EMF.

* Öka kopplingen mellan regionalstöd och ländernas genomförande av strukturella reformer.

Utöver detta kommer nästa steg i bankunionen diskuteras, där man på grund av tyskt motstånd inte kommit vidare med en gemensam insättningsgaranti. Nu talas det om att villkora deltagande i bankunionen med att bankerna stresstestas. Det är vettigt och något som borde minska exempelvis de svenska kritikernas oro för att få betala för krisande italienska banker.

Även om Sverige inte är med i eurozonen bör vi bejaka de här förslagen. Ibland kan man undra om det blivit ett självändamål för EU att skapa nya institutioner. Men i det här fallet, när förutsättningarna ändras i och med brexit, är det snarare ett sundhetstecken att man försöker anpassa sig efter rådande förhållanden.

Att effektivisera eurozonen och göra den mer tålig mot framtida kriser är en viktig framtidsinvestering för hela EU, då den snart står för 85 procent av unionens samlade BNP. Men det kommer inte att gå utan att medlemsländerna också betalar ett pris i form av minskad mellanstatlighet.

Detta är en text från Dagens Industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.