Annons

Frida Wallnor: Välkommen till det nya normala, Tyskland

LEDARE. Experimentet misslyckades. Det blir ingen Jamaica-koalition i Tyskland. Efter fyra veckor av förhandlingar är Angela Merkel & Co tillbaka på ruta ett och alla tänkbara framtidsscenarier framstår plötsligt som dåliga. Det är inte bara negativt för Tyskland och dess ekonomi. Det är ett bakslag också för EU.

REGERINGSBILDNING. Efter att samtalen för att bilda en "Jamaica-koalition" bröt samman på söndagen är det nu osäkert vad som väntar Tyskland. Risken för nyval är stor, men går att undvika om man frångår traditionen att regeringen måste ha majoritet i parlamentet.
REGERINGSBILDNING. Efter att samtalen för att bilda en "Jamaica-koalition" bröt samman på söndagen är det nu osäkert vad som väntar Tyskland. Risken för nyval är stor, men går att undvika om man frångår traditionen att regeringen måste ha majoritet i parlamentet.Bild:Michael Kappeler

För det var uppenbart att någon saknades på det sociala toppmötet i Göteborg förra veckan. Merkel, de senaste årens informella EU-ledare, var upptagen med de fyrpartssamtal om regeringssamarbete som sedan kollapsade på söndagskvällen.

Detta trots hotet om nyval och det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) som nyligen tagit plats i förbundsdagen för första gången. Och trots förbundskanslerns välkända färdigheter som förhandlare.

Det är ett misslyckande för Merkel. Ett till. För det är svårt att kalla partiets valresultat något annat, speciellt med tanke på hur starkt den tyska ekonomin har gått under den senaste mandatperioden. Kristdemokraterna (CDU) tappade 8,6 procentenheter och 65 mandat.

Nu är risken för nyval tyvärr stor. Det ska i så fall hållas inom 60 dagar och sedan följas av nya förhandlingar. Vi talar alltså om långt in på 2018 innan det skulle finnas en ny regering på plats i Berlin. Det är heller inget som talar för att det skulle gå lättare att bilda en regering efter ett nyval, då läget i opinionen är relativt oförändrat sedan september. Men risken för att trenden håller i sig är uppenbar, med fortsatta motgångar för de traditionella partierna.

Det rimmar dåligt med vad som just nu sker i Paris. Och i Bryssel. Tanken har ju varit att så fort Supervalåret 2017 är över ska Emmanuel Macron dra igång reformprocessen inom EU. Hans iver framkom med all tydlighet i en intervju i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Det finns dessutom en lucka fram till Europaparlamentsvalet i maj 2019 när inga större nationella val är planerade som kan störa reformagendan, med undantag för Italien i vår. Men ju längre tyskarna är upptagna med sitt regeringsbyggande desto mindre blir luckan.

Det vore ironiskt om just Tyskland sätter käppar i EU:s reformhjul. Efter en valrörelse som beskrevs som en gäspning skulle ju Merkel bara bli omvald för att sedan ansluta sig till Macron i den nya fransk-tyska superaxeln. Men i kärlek och politik kan som bekant allt hända.

Blir det nyval är frågan snarare om Merkel ens ställer upp. Hon såg ovanligt trött ut när hon kommenterade sammanbrottet i förhandlingarna. Och även om det nu lär vara för sent att avsluta karriären på topp har hon fortfarande möjlighet att skydda sitt eftermäle från ytterligare nederlag. Problemet är att partiets potentiella kronprinsessor (eller prinsar) knappast är beredda på att ta över.

Det behöver dock inte bli nyval. Presidenten sa på måndagen att förhandlingarna fortsätter. Men efter att Socialdemokraternas partiledare Martin Schulz avvisat en fortsättning på storkoalitionen med CDU/CSU återstår endast minoritetsregering som alternativ.

Det var klokt av Schulz. Även om det skulle vara bra för landets stabilitet på kort sikt skulle det bara förvärra de inblandade partiernas trovärdighet. Valresultatet var ju ett tydligt underkännande av regeringspartierna.

Men till skillnad från i Sverige, där vi ser minoritetsregeringar som vardagsmat, har Tyskland en stark tradition av majoritetsregeringar och ser andra scenarier som riskfyllda. Jämfört med de senaste fyra åren är det också svårt att förneka att förbundskanslerns handlingsutrymme skulle minska i en sådan konstellation, både på hemmaplan och i Bryssel.

Ingen borde dock bli förvånad över det som nu sker. Det är snarare märkligt att det skulle dröja så här länge innan också Tyskland på allvar drabbas av den fragmentisering vi har sett på många andra håll i Europa, med allt fler partier i parlamenten, med populist- och extrempartier i huvudroller och med komplicerade regeringsbildningar.

Det är hög tid att även Tyskland inser att det är nya tider och att man inte kan fortsätta att gömma sig bakom storkoalitioner. Det går att vara ansvarsfull politiker även i minoritet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?