1515

Frida Wallnor: USA ska inte styra Europas energipolitik

LEDARE. I förra veckan inleddes förberedelsearbetet för bygget av den kontroversiella gasledningen Nord Stream 2 i Greifswaldsbukten vid den tyska Östersjökusten. Projektet beräknas vara klart under 2019 och kosta 9,5 miljarder euro. Notan ska delas mellan ryska Gazprom och dess europeiska partners, bland andra tyska Uniper, franska Engie och brittisk-holländska Shell.

NORD STREAM 2. Motståndet mot gasledningsprojektet Nord Stream 2 är fortsatt stort, inte minst från USA:s håll. Men invävt i denna amerikanska omsorg om europeisk energiförsörjning finns sannolikt en önskan om att sälja mer flytande gas till Europa.
NORD STREAM 2. Motståndet mot gasledningsprojektet Nord Stream 2 är fortsatt stort, inte minst från USA:s håll. Men invävt i denna amerikanska omsorg om europeisk energiförsörjning finns sannolikt en önskan om att sälja mer flytande gas till Europa.Bild:Tobias Wallström/TT

Motståndet är dock fortsatt stort. Det främsta argumentet är att gasledningen ytterligare ökar Europas energiberoende av Ryssland. Ukraina är av naturliga skäl emot, då landet riskerar att gå miste om sin lukrativa roll som transitland när kapaciteten genom Östersjön fördubblas. Detsamma gäller många östeuropeiska länder, med tanke på deras förflutna.

Men även USA finns bland kritikerna, vilket är mer långsökt. Joe Biden kallade Nord Stream ”en dålig deal” under sitt besök i Stockholm 2016 med motiveringen att det gör EU sårbart för ryska påtryckningar.

I förra veckan varnade en högt uppsatt amerikansk UD-representant tyska företrädare för att ryssarna kan använda gasledningen för att spionera i Östersjön. USA:s kongress har även fattat beslut om sanktioner mot ryska gasledningar, och bolag som är kopplade till dessa.

Enligt Wall Street Journal ska president Trump dessutom ha erbjudit Angela Merkel att inleda förhandlingar om ett nytt handelsavtal med EU om förbundskanslern sätter stopp för gasledningsbygget.

Varför denna amerikanska omsorg för Europas energiförsörjning, måste man ju fråga sig. Mot bakgrund av hur Trump hanterat sina europeiska allierade på andra områden är det tyvärr en befogad fråga.

En del av svaret stavas sannolikt LNG, alltså USA:s intresse av att sälja flytande gas till Europa, vilket möjliggjorts sedan deras exportförbud lättades. Utan rysk konkurrens skulle det vara mer troligt att européerna väljer att köpa den dyrare amerikanska gasen.

Men det är inte rimligt att USA lägger sig i europeisk energipolitik på det här sättet. Vill de sälja gas borde de snarare fokusera på sitt eget erbjudande.

Juridiskt blir det också svårt att sätta stopp för Nord Stream 2. FN:s havsrättskonvention ger ryssarna rätt att lägga ut rör så länge de enbart går genom länders ekonomiska zoner, vilket är fallet.

EU-kommissionens sabotageförslag om att kräva att inkommande gasledningar från tredje land (Ryssland) ska vara öppna för alla leverantörer stötte dessutom nyligen på juridisk patrull.

Ryssland har visat sig vara opålitligt i många sammanhang, varför Sverige och övriga Europa gör rätt i att trappa upp återtagandet av ett trovärdigt försvar. Men handel är ett fredsfrämjande verktyg och Gazprom har varit en pålitlig gasleverantör till EU. Trots allt sämre politiska relationer satte den ryska gasexporten nytt rekord 2017.

Bolaget tycks dessutom spela enligt marknadens regler, då man exempelvis sänkte gaspriset till Litauen efter att LNG-terminalen i Klaipeda kommit i drift.

Man måste också fråga sig varför Gazprom skulle riskera sina bästa kunder när de saknar alternativ som kan ersätta bortfallet. Eller om ryssarnas möjligheter att spionera i Östersjön verkligen förändras av ny gasledning.

Att Ryssland, USA, Qatar med flera slåss om att få sälja gas till Europa är snarare något positivt, som kan leda till lägre priser och en fortsatt utfasning av kolet. Konkurrens och diversifiering är ju grundtanken i EU:s så kallade energiunion som syftar till att säkerställa en trygg energiförsörjning.

Energimarknaden har dessutom blivit allt mer gemensam under de senaste åren vilket minskat risken för att en leverantör kan använda gasen som utpressningsmedel.

Det vore alltså motsägelsefullt att sätta stopp för den största leverantören. I alla fall så länge den sköter sig.

Det här är också ett svenskt strategiskt intresse, med tanke på möjligheten att i framtiden exportera elektricitet från vår vattenkraft söderut. Då kommer vi att vara i behov av våra grannländers välvilja för att kunna lägga ut nya ledningar i Östersjön.

Vi ska inte riskera vår relation till Tyskland på grund av Nord Stream, när tyskarna är i så uppenbart behov av rysk gas för att klara målet att stänga ner kärnkraften till 2022.


Innehåll från NetsmartAnnons

Så jobbar du smartare – lösningen för att få mer gjort i möten

Digitala möten har blivit en del av vår vardag, men teknikstrul kan fortfarande sätta käppar i hjulet. Copiax var ute efter en bättre ljud- och bildupplevelse till sina digitala möten när de hörde talas om Nureva och SMART Board.

– Det är den bästa investeringen vi har gjort, säger Roberto Urbina, IT-operation manager.

Läs mer om framtidens ljudlösningar

Under hösten har företag över hela Sverige välkomnat tillbaka sina anställda till kontoret. Men det betyder inte att digitala möten är historia. Allt fler har upptäckt fördelarna med mötesformen som är här för att stanna. Teknikhandelsföretaget Tillquist Group kontaktade Netsmart för att installera en SMART Board och ljudlösningen Nureva HDL300. 

– Vi är ett expansivt bolag som vill växa i Norden och vi behövde investera i rätt digitala verktyg för att lyckas med det, säger Per Clementz, Head of Product Development.

Tillquist Group hade höga krav på den tekniska utrustningen. Högst upp på listan var att tekniken skulle vara av bästa kvalitet, snygg och enkel att använda. Netsmart hade lösningen som uppfyllde alla krav och idag har de en SMART Board och ljudlösningen Nureva HDL300 i flera mötesrum.

– Vi har bara skrapat på ytan av möjligheter, men alla är otroligt nöjda, säger Per Clementz.

Per Clementz, Head of Product Development.
Per Clementz, Head of Product Development.

Det är många företag som undrar hur den nya tidens mötesrum ska utformas när det gäller allt från om man ska sitta eller stå, hur många stolar som behövs, vilken teknik som krävs och hur man kan anpassa mötena för de som inte är med på plats? Copiax är en del i Assa Abloy-koncernen. Idag är de den största grossisten i Sverige inom lås och säkerhet – och de hade samma funderingar.

– Demonstrationen av den plattformsoberoende ljudlösningen Nureva HDL300 verkade lite för bra för att vara sann. Men så fick vi prova systemet – och det var fantastiskt. Den känner automatiskt in rummet och levererar alltid perfekt ljud, säger Roberto Urbina, IT-operation manager på Copiax.

Idag har Copiax både en Nureva HDL-ljudlösning och en SMART Board installerade i alla mötesrum. SMART Board är en digital whiteboard med flervägskommunikation, interaktiv skärm, webbläsare, skärmspegling och videokonferenshub.

– Det är bara att slå på apparaten så funkar det. Och du kan sitta var som helst i rummet och prata i normal samtalston och budskapet når ändå fram, säger Roberto Urbina.

Netsmarts lösningar är helt plattformsoberoende och integrerar med alla vanliga konferensmjukvaror som till exempel Microsoft Teams, Google Meet, Zoom, Cisco och Skype. Alla deltagare kan bidra med innehåll på den gemensamma ytan oavsett var i världen de sitter.

– Vårt främsta verktyg är vår webbsida. Men vi har också mycket konferenser, vi leder kurser och annat digitalt. För oss är det otroligt viktigt att kunna nå ut med vårt budskap i alla kanaler, säger Roberto Urbina.

Boka live-demo 

 

Mer från Netsmart

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Netsmart och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?