ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Trumps handelskrig

Frida Wallnor: Trump kommer att förlora handelskriget

  • TULLEFFEKTER. Det var glada miner när Donald Trump träffade företrädare för Harley-Davidson i februari 2017. Efter att bolaget nu meddelat att man flyttar produktion utomlands för att undvika EU:s tullar är tongångarna från Vita huset aningen bistrare. Foto: Pablo Martinez Monsivais

LEDARE. ”All for freedom. Freedom for all”. Harley-Davidsons (HD) slogan breder ut sig över hela skärmen när man kommer in på motorcykeltillverkarens hemsida. Det är svårt att tänka sig ett företag lika starkt förknippat med den amerikanska folksjälen.

Att just HD blir det första högprofilerade offret i Donald Trumps handelskrig är därför ett extra hårt slag för presidenten. På måndagen meddelade företaget att man flyttar en del av produktionen från USA till befintliga fabriker i bland annat Indien för att undvika EU:s tullar, som började gälla på midsommaraftonen. På det sättet slipper man höja priserna. Ett rationellt beslut för ett företag med den typen av flexibilitet.

På samma sätt resonerade Atlas Copcos Nordamerikachef Anders Hoberg, som undertecknad intervjuade vid fabriken i Detroit i början av april, innan stål- och aluminiumtullarna mot Europa trätt i kraft. Hoberg såg inte prisökningar på råmaterial som det största tullrelaterade problemet för bolaget. Han pekade snarare på andra länders mottullar, som slår negativt på bolagets och deras kunders export. Men precis som HD kan Atlas agera genom att flytta produktion mellan befintliga fabriker.

USA:s president tycks, trots sin företagarbakgrund, inte förstå resonemanget. Det har osat vrede om Trumps twitterinlägg riktade mot Harley-Davidsons beslut. Bland annat om att detta är början på slutet för företaget, som dessutom hotas med höga skatter om de försöker "importera" motorcyklar till amerikanska konsumenter.

I själva verket är det dock inte bolag som Atlas eller HD som Trump borde oroa sig för. De som verkligen drabbas av handelskriget är snarare de mindre bolagen utan möjlighet att värja sig.

Som i HD:s hemstat Wisconsin, som alltså förlorar arbetstillfällen när motorcykeltillverkaren skär ned. Ett historiskt starkt demokratiskt fäste, som Hillary Clinton var så säker på att vinna 2016 att hon inte ens besökte delstaten under valrörelsen. Wisconsin tillhör delstaterna som sägs ha avgjort valet till Trumps fördel.

Omvärlden riktar nu sina mottullar ditåt, då man vet att effekterna blir som störst politiskt för presidenten och hans parti. Bland annat drabbas delstatens stora mejeriindustri – de många små ostmakare som nu får stå ut med 20–25-procentig tull för att exportera till det storkonsumerande Mexiko.

Detsamma gäller produktionen av sojabönor, som tillhör landets viktigaste jordbruksprodukter. Efter Trumps senaste Kina-utspel, med nya tullar på varor värda motsvarande 450 miljarder kronor och de annonserade åtgärderna för att begränsa kinesiska investeringar i amerikanska högteknologiska bolag, väljer Kina nu att sätta in stöten där det svider som mest.

Den 6 juli träder de nya importtullarna i kraft, som bland annat gäller just sojabönor, men även majs och fläsk. De kommer drabba jordbrukstunga, republikanska delstater som Nebraska och Iowa.

Från Peking ryktas det även om att landets ledning kommer att välja bort amerikanska Boeing till förmån för dess franska ärkefiende Airbus i en kommande storaffär på flygsidan – som en ytterligare markering mot Trump.

Han som så sent som i mars talade om hur enkla handelskrig var att vinna. Undra om han fortfarande tycker det. Trump har ju, återigen, visat sig vara mottaglig för den folkliga opinionen, när han gav med sig i fråga om separationer av immigrantfamiljer vid den södra gränsen. Frågan är hur många ilskna Nebraska-bönder det krävs för att få honom att svänga också om tullarna?

Man kan diskutera om EU:s aggressiva svar på USA:s stål- och aluminiumtullar verkligen är rätt sätt att hantera en impulsiv person som Trump – om det inte snarare bidrar till en upptrappning av konflikten.

Å andra sidan var den amerikanska administrationen uppenbart ointresserad av att nå en förhandlingslösning med handelskommissionär Cecilia Malmström & Co under våren, då den i stället gjorde verklighet av tullhoten. Den här typen av skräddarsydda motåtgärder kan därför vara ett sätt att få Trump till förhandlingsbordet på lite sikt.

Under tiden är det utmärkt att EU fortsätter att stärka banden med andra globala partners genom handelsavtal, nu senast med Australien och Nya Zeeland.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies