Annons

Frida Wallnor: Trump kommer att förlora handelskriget

LEDARE. ”All for freedom. Freedom for all”. Harley-Davidsons (HD) slogan breder ut sig över hela skärmen när man kommer in på motorcykeltillverkarens hemsida. Det är svårt att tänka sig ett företag lika starkt förknippat med den amerikanska folksjälen.

TULLEFFEKTER. Det var glada miner när Donald Trump träffade företrädare för Harley-Davidson i februari 2017. Efter att bolaget nu meddelat att man flyttar produktion utomlands för att undvika EU:s tullar är tongångarna från Vita huset aningen bistrare.
TULLEFFEKTER. Det var glada miner när Donald Trump träffade företrädare för Harley-Davidson i februari 2017. Efter att bolaget nu meddelat att man flyttar produktion utomlands för att undvika EU:s tullar är tongångarna från Vita huset aningen bistrare.Bild:Pablo Martinez Monsivais

Att just HD blir det första högprofilerade offret i Donald Trumps handelskrig är därför ett extra hårt slag för presidenten. På måndagen meddelade företaget att man flyttar en del av produktionen från USA till befintliga fabriker i bland annat Indien för att undvika EU:s tullar, som började gälla på midsommaraftonen. På det sättet slipper man höja priserna. Ett rationellt beslut för ett företag med den typen av flexibilitet.

På samma sätt resonerade Atlas Copcos Nordamerikachef Anders Hoberg, som undertecknad intervjuade vid fabriken i Detroit i början av april, innan stål- och aluminiumtullarna mot Europa trätt i kraft. Hoberg såg inte prisökningar på råmaterial som det största tullrelaterade problemet för bolaget. Han pekade snarare på andra länders mottullar, som slår negativt på bolagets och deras kunders export. Men precis som HD kan Atlas agera genom att flytta produktion mellan befintliga fabriker.

USA:s president tycks, trots sin företagarbakgrund, inte förstå resonemanget. Det har osat vrede om Trumps twitterinlägg riktade mot Harley-Davidsons beslut. Bland annat om att detta är början på slutet för företaget, som dessutom hotas med höga skatter om de försöker "importera" motorcyklar till amerikanska konsumenter.

I själva verket är det dock inte bolag som Atlas eller HD som Trump borde oroa sig för. De som verkligen drabbas av handelskriget är snarare de mindre bolagen utan möjlighet att värja sig.

Som i HD:s hemstat Wisconsin, som alltså förlorar arbetstillfällen när motorcykeltillverkaren skär ned. Ett historiskt starkt demokratiskt fäste, som Hillary Clinton var så säker på att vinna 2016 att hon inte ens besökte delstaten under valrörelsen. Wisconsin tillhör delstaterna som sägs ha avgjort valet till Trumps fördel.

Omvärlden riktar nu sina mottullar ditåt, då man vet att effekterna blir som störst politiskt för presidenten och hans parti. Bland annat drabbas delstatens stora mejeriindustri – de många små ostmakare som nu får stå ut med 20–25-procentig tull för att exportera till det storkonsumerande Mexiko.

Detsamma gäller produktionen av sojabönor, som tillhör landets viktigaste jordbruksprodukter. Efter Trumps senaste Kina-utspel, med nya tullar på varor värda motsvarande 450 miljarder kronor och de annonserade åtgärderna för att begränsa kinesiska investeringar i amerikanska högteknologiska bolag, väljer Kina nu att sätta in stöten där det svider som mest.

Den 6 juli träder de nya importtullarna i kraft, som bland annat gäller just sojabönor, men även majs och fläsk. De kommer drabba jordbrukstunga, republikanska delstater som Nebraska och Iowa.

Från Peking ryktas det även om att landets ledning kommer att välja bort amerikanska Boeing till förmån för dess franska ärkefiende Airbus i en kommande storaffär på flygsidan – som en ytterligare markering mot Trump.

Han som så sent som i mars talade om hur enkla handelskrig var att vinna. Undra om han fortfarande tycker det. Trump har ju, återigen, visat sig vara mottaglig för den folkliga opinionen, när han gav med sig i fråga om separationer av immigrantfamiljer vid den södra gränsen. Frågan är hur många ilskna Nebraska-bönder det krävs för att få honom att svänga också om tullarna?

Man kan diskutera om EU:s aggressiva svar på USA:s stål- och aluminiumtullar verkligen är rätt sätt att hantera en impulsiv person som Trump – om det inte snarare bidrar till en upptrappning av konflikten.

Å andra sidan var den amerikanska administrationen uppenbart ointresserad av att nå en förhandlingslösning med handelskommissionär Cecilia Malmström & Co under våren, då den i stället gjorde verklighet av tullhoten. Den här typen av skräddarsydda motåtgärder kan därför vara ett sätt att få Trump till förhandlingsbordet på lite sikt.

Under tiden är det utmärkt att EU fortsätter att stärka banden med andra globala partners genom handelsavtal, nu senast med Australien och Nya Zeeland.


Innehåll från BrainHeartAnnons

Allt fler upptäcker de klimatmässiga fördelarna med bergvärme och geoenergi

För att vi ska lyckas nå de globala klimatmålen räcker det inte enbart att satsa på fossilfria uppvärmningsalternativ – de behöver vara C02-fria. 500 000 villaägare med bergvärme har insett detta liksom att mängden köpt energi reduceras med 70 procent. Men bland ägare av stora fastigheter har solbaserade värmepumpsanläggningar stått i skuggan av fjärrvärme. Nu får allt fler stora aktörer upp ögonen för den solbaserade geoenergin menar Ulf Jonströmer, grundare av bland annat BrainHeart Energy och Sonority, båda fokuserade på CO2-fria lösningar för stora fastigheter.

Geoenergi är en förnybar energikälla som till skillnad från vindkraft och solceller fungerar dygnet och året runt. Värmen genereras från solen som värmer upp marken och berget som likt ett batteri lagrar värmeenergin redo att användas. Lösningen ger både minskade kostnader och undviker koldioxidutsläpp, jämfört med fjärrvärme som främst förbränner skogsprodukter och släpper ut miljontals ton koldioxid till atmosfären – där vi absolut inte vill ha den.

– Den energi vi genererar är till 70 procent gratis energi som fyller på sig självt under varma årstider och är C02-fri. Vi ser att fler stora aktörer nu börjat inse att det inte räcker att vara fossilfri utan vi måste sluta bränna upp träd som gör bättre nytta genom att istället absorbera koldioxid, säger Ulf Jonströmer.

”En bortglömd energikälla”

Geoenergi är något av en bortglömd energikälla i all uppmärksamhet kring vindkraft och solceller, menar Ulf Jonströmer. Detta trots de stora vinster fastighetsägare och företag kan hämta. Konsumtionen av köpt energi går exempelvis ned med så mycket 65-70 procent, förklarar han.

– Om man ska översätta det till pengar och jämföra det med fjärrvärme så kan man se att 100 procent att fjärrvärmens energi kommer från just fjärrvärme. Inom geoenergi kommer två tredjedelar av energin från berget och marken, helt gratis. Den resterande tredjedelen består av elektricitet som behövs för att pumpa upp energin från marken och få cirkulation i ett värmesystem till exempel. Detta blir också helt C02-fritt om man använder grön-el från vind, sol eller vatten.

Ökade önskemål

Ulf Jonströmer ser positivt på trenden som visar en ökad insikt kring behovet av att bli C02-fri.

– Fler stora fastighetskoncerner börjar förstå att klimatvänlighet inte är likställt med fossilfrihet. Koldioxid är giftet för klimatet och EU och andra organ arbetar på en betydande beskattning av CO2.Vi använder solbaserade värmepumpar i kombination med berget men också solceller för att komplettera med billig och CO2-fri el.

Fakta BrainHeart

BrainHeart är ett investmentbolag och dess helägda dotterbolag Sonority ä helt fokuserat på förnybara CO2-fria energilösningar för stora fastigheter. Namnet BrainHeart kommer från 30 års erfarenhetav av att all framgångsrik verksamhet bygger på det rätta teamet med både kunskap och kompetens ”Brain” och engagemang och driv ”Heart”.

För mer information: www.sonority.se

Mer från BrainHeart

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BrainHeart och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?