1515

Frida Wallnor: Rätt att utestänga Ryssland från OS

LEDARE. Den olympiska rörelsen var från början tänkt som en internationell gemenskap som skulle stå över politik och religion. Men genom åren har det varit svårt att förneka de politiska inslagen. Vinter-OS i Sotji 2014 var exempelvis en sällan skådad rysk propagandaföreställning med en prislapp på rekordhöga 51 miljarder dollar, regisserad från högsta politiska ort.

BITTER EFTERSMAK. President Vladimir Putin lär ha varit nöjd med värdskapet för vinter-OS i Sotji 2014. Ryssland vann medaljligan och hans förtroendesiffror steg. Men efter avslöjandena om systematiskt fusk utestängs landet nu från OS i Pyeongchang, Sydkorea, i februari.
BITTER EFTERSMAK. President Vladimir Putin lär ha varit nöjd med värdskapet för vinter-OS i Sotji 2014. Ryssland vann medaljligan och hans förtroendesiffror steg. Men efter avslöjandena om systematiskt fusk utestängs landet nu från OS i Pyeongchang, Sydkorea, i februari.Bild:Vadim Ghirda

I efterhand har det dock framkommit att pengarna inte enbart gick till ett proffsigt arrangemang som skulle imponera på omvärlden. Man satsade även på ett omfattande fusk för att landets idrottare skulle ge extra glans åt spelen.

Och visst levererade de ryska olympierna. Landet vann medaljligan med totalt 33 medaljer. President Putin sken ikapp med sina framgångsrika idrottare medan hans förtroendesiffror steg i snabb takt.

Han kände sig uppenbarligen så stärkt av utvecklingen att han direkt efter OS-avslutningen ville ta sig an nästa folkkära projekt: att ta tillbaka Krim från Ukraina. Resten är historia.

Knappt fyra år senare kan vi konstatera att det uppsving i popularitet som Sotji-OS och annekteringen av Krim gav Putin har hållit i sig. I opinionsinstitutet Levada Centers senaste mätning uppgav 82 procent av de tillfrågade att de har förtroende för sin president - endast 17 procent var av motsatt uppfattning. Ingenting tyder på att Putins planerade fortsättning som president efter valet den 18 mars är i fara.

Men framgången har haft sitt pris. Dels ekonomiskt, i form av de omfattande sanktioner som bland andra EU och USA har satt in. Dels politiskt, då klyftan gentemot väst har växt och landet bland annat uteslutits från G8-gruppen (som nu heter G7).

Den senaste effekten har drabbat idrotten, vilket kanske låter mindre allvarligt. Men med tanke på hur nära besläktad idrotten är med den nationella identiteten är det ett hårt slag för Ryssland att nu utestängas från vinter-OS i Sydkorea i februari.

Internationella olympiska kommittén, IOC, meddelade sitt beslut på tisdagskvällen. Det är första gången som ett land stängs av från OS på grund av doping. Det var ett djärvt beslut. Djärvt, men på alla sätt rimligt.

Det är svårt att inte häpna över hur utstuderat och systematiskt fusket har varit när man läser juridikprofessorn Richard McLarens rapport, som gjorts på uppdrag av det internationella anti-dopingorganet Wada och delvis legat till grund för IOC:s beslut. Fusket pågick mellan 2011-15 med kulmen över Sotji-OS, omfattade över 30 idrotter, över 1000 idrottsmän och påstås ha skett med den dåvarande idrottsministerns goda minne.

Problemet för ryssarna är att informationen från början kom inifrån. McLaren inledde sin granskning efter att chefen för det ryska anti-dopinglabbet berättat för New York Times vad som pågått under OS.

Visselblåsaren, som nu lever under vittnesskydd i USA, beskrev bland annat hur hans kollegor ersatt urin i de ryska olympiernas dopingprov med hjälp av ett uppborrat hål i väggen på labbet – metoder som dolts av den ryska säkerhetstjänsten.

Sådant får bara inte förekomma. Det är därför välkommet att IOC med sitt beslut inte bara straffar de inblandade individerna utan också skickar en tydlig signal till potentiella framtida fuskare.

Ryska företrädare säger sig, föga förvånande, ha blivit utsatta för en komplott – ett ytterligare försök från väst att trycka ner landet genom att kollektivt bestraffa dess idrottshjältar. Även om IOC kommer att ge ”rena” olympier möjlighet att tävla under neutral flagga talas det nu om att Ryssland helt ska bojkotta spelen.

Det, om något, vore en kollektiv bestraffning – att landets många oskyldiga idrottare går miste om möjligheten att tävla i OS för att deras politiker är långsinta.

Risken är också att långsintheten får utrikespolitiska konsekvenser. Den ryska regimen har ju tidigare använt västs agerande och särskilt dess påstådda expansion österut för att legitimera aggressioner mot grannländer.

När vi nu snart går in i ett viktigt år för Putin, med presidentvalet och värdskapet för fotbolls-VM, finns dessvärre anledning för omvärlden att vara på sin vakt.


Innehåll från SAVRAnnons

Så undviker du avgifterna som äter ditt fondsparandes vinst

76 procent av vuxna svenskar sparar i fonder, antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock är kunskapen låg om vad fondavgiften kostar, hur den påverkar ens vinst samt hur man enkelt kan minimera sina fondavgifter.

När man köper en fond, betalas i de allra flesta fall en avgift i ersättning till fondförvaltaren. Ju mer aktivt förvaltad fonden är, desto högre är i regel avgiften. Vad många inte vet är att fondförmedlarna, exempelvis banker och nätbanker, ofta tar ut ett arvode för att sälja fonderna vidare till sina kunder. Denna fondprovision, även kallad kickback, är ofta lika stor som ersättningen till fondförvaltaren. Förenklat kan man därför säga att hälften av fondavgiften man betalar går till förvaltaren av fonden, och hälften går till banken. 

Miljarder i provision till bankerna

Enligt SVT betalade svenska sparare och framtida pensionärer ca 35 miljarder kronor i avgifter under 2020. En betydande del av dessa avgifter går till de förmedlande bankerna, och utgör en stor del av deras vinster. 

Detta system är kritiserat och till och med förbjudet i länder som Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Så sent som i februari 2021 meddelade Finansinspektionen att de vill att fondprovisioner ska förbjudas, bland annat för att de anser att det finns en intressekonflikt mellan spararna och förmedlarna: Genom att rekommendera fonder med dyra avgifter, tjänar fondförmedlaren mer pengar.

Halvera dina fondavgifter och optimera din vinst

Spartjänsten Savr ger rabatt på fondavgifterna: Istället för att ta en fondprovision, ger Savr tillbaka provisionen till dig som sparare. Där behöver du inte starta ett helt nytt sparande, utan kan enkelt flytta ditt befintliga innehav till plattformen för att ta del av de rabatterade avgifterna. Läs mer om erbjudandet och hur en flytt går till på savr.com.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till savr.com.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?