ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 16 DEC Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR

Frida Wallnor: Rätt att utestänga Ryssland från OS

  • BITTER EFTERSMAK. President Vladimir Putin lär ha varit nöjd med värdskapet för vinter-OS i Sotji 2014. Ryssland vann medaljligan och hans förtroendesiffror steg. Men efter avslöjandena om systematiskt fusk utestängs landet nu från OS i Pyeongchang, Sydkorea, i februari. Foto: Vadim Ghirda

LEDARE. Den olympiska rörelsen var från början tänkt som en internationell gemenskap som skulle stå över politik och religion. Men genom åren har det varit svårt att förneka de politiska inslagen. Vinter-OS i Sotji 2014 var exempelvis en sällan skådad rysk propagandaföreställning med en prislapp på rekordhöga 51 miljarder dollar, regisserad från högsta politiska ort.

I efterhand har det dock framkommit att pengarna inte enbart gick till ett proffsigt arrangemang som skulle imponera på omvärlden. Man satsade även på ett omfattande fusk för att landets idrottare skulle ge extra glans åt spelen.

Och visst levererade de ryska olympierna. Landet vann medaljligan med totalt 33 medaljer. President Putin sken ikapp med sina framgångsrika idrottare medan hans förtroendesiffror steg i snabb takt.

Han kände sig uppenbarligen så stärkt av utvecklingen att han direkt efter OS-avslutningen ville ta sig an nästa folkkära projekt: att ta tillbaka Krim från Ukraina. Resten är historia.

Knappt fyra år senare kan vi konstatera att det uppsving i popularitet som Sotji-OS och annekteringen av Krim gav Putin har hållit i sig. I opinionsinstitutet Levada Centers senaste mätning uppgav 82 procent av de tillfrågade att de har förtroende för sin president - endast 17 procent var av motsatt uppfattning. Ingenting tyder på att Putins planerade fortsättning som president efter valet den 18 mars är i fara.

Men framgången har haft sitt pris. Dels ekonomiskt, i form av de omfattande sanktioner som bland andra EU och USA har satt in. Dels politiskt, då klyftan gentemot väst har växt och landet bland annat uteslutits från G8-gruppen (som nu heter G7).

Den senaste effekten har drabbat idrotten, vilket kanske låter mindre allvarligt. Men med tanke på hur nära besläktad idrotten är med den nationella identiteten är det ett hårt slag för Ryssland att nu utestängas från vinter-OS i Sydkorea i februari.

Internationella olympiska kommittén, IOC, meddelade sitt beslut på tisdagskvällen. Det är första gången som ett land stängs av från OS på grund av doping. Det var ett djärvt beslut. Djärvt, men på alla sätt rimligt.

Det är svårt att inte häpna över hur utstuderat och systematiskt fusket har varit när man läser juridikprofessorn Richard McLarens rapport, som gjorts på uppdrag av det internationella anti-dopingorganet Wada och delvis legat till grund för IOC:s beslut. Fusket pågick mellan 2011-15 med kulmen över Sotji-OS, omfattade över 30 idrotter, över 1000 idrottsmän och påstås ha skett med den dåvarande idrottsministerns goda minne.

Problemet för ryssarna är att informationen från början kom inifrån. McLaren inledde sin granskning efter att chefen för det ryska anti-dopinglabbet berättat för New York Times vad som pågått under OS.

Visselblåsaren, som nu lever under vittnesskydd i USA, beskrev bland annat hur hans kollegor ersatt urin i de ryska olympiernas dopingprov med hjälp av ett uppborrat hål i väggen på labbet – metoder som dolts av den ryska säkerhetstjänsten.

Sådant får bara inte förekomma. Det är därför välkommet att IOC med sitt beslut inte bara straffar de inblandade individerna utan också skickar en tydlig signal till potentiella framtida fuskare.

Ryska företrädare säger sig, föga förvånande, ha blivit utsatta för en komplott – ett ytterligare försök från väst att trycka ner landet genom att kollektivt bestraffa dess idrottshjältar. Även om IOC kommer att ge ”rena” olympier möjlighet att tävla under neutral flagga talas det nu om att Ryssland helt ska bojkotta spelen.

Det, om något, vore en kollektiv bestraffning – att landets många oskyldiga idrottare går miste om möjligheten att tävla i OS för att deras politiker är långsinta.

Risken är också att långsintheten får utrikespolitiska konsekvenser. Den ryska regimen har ju tidigare använt västs agerande och särskilt dess påstådda expansion österut för att legitimera aggressioner mot grannländer.

När vi nu snart går in i ett viktigt år för Putin, med presidentvalet och värdskapet för fotbolls-VM, finns dessvärre anledning för omvärlden att vara på sin vakt.

Detta är en text från Dagens Industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.