1515
Annons

Frida Wallnor: Rätt att tillåta gårdsförsäljning av alkohol

LEDARE. I förra veckan röstade riksdagen för att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Allianspartierna och SD ställde sig bakom tillkännagivandet vilket innebär att regeringen nu uppmanas ”verka” för lagstiftning. Men regeringspartierna och Vänsterpartiet är emot så inget lär hända i närtid. Detta blir alltså en fråga som nästa regering får ta tag i.

GÅRDSFÖRSÄLJNING. Förra veckans tillkännagivande från allianspartierna och Sverigedemokraterna om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol är ett steg i rätt riktning.
GÅRDSFÖRSÄLJNING. Förra veckans tillkännagivande från allianspartierna och Sverigedemokraterna om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol är ett steg i rätt riktning.Bild:Anders Wiklund/TT

Men det var ändå en hoppingivande markering från politikerna. Inte minst för de många entreprenörer som berörs – de lokala producenter som genom åren har tittat på sina utländska motsvarigheter och behövt konstatera vilken konkurrensnackdel den svenska alkohollagstiftningen innebär.

Med förändrade regler finns möjlighet att växa då fler skulle lockas till gårdarna. Det vore på alla sätt positivt för besöksnäringen, speciellt på landsbygden.

Debatten kring frågan präglas dock av många missuppfattningar. Framför allt undrar man hur vissa vänsterdebattörer har läst förslaget då de tycker sig se risker för att behöva bevittna champagnebutiker vid Stureplan och lokala Absolut Vodka-filialer. Förslaget bygger ju på att försäljningen ska ske där produkten tillverkas.

Att blanda in folkhälsan är också överdrivet. Huvudvillkoret i förslaget är att Systembolagets monopol ska vara kvar – att man ska göra undantag för gårdsförsäljning i begränsad skala.

Och faktum är att många av producenterna redan har utskänkningstillstånd för att möjliggöra provsmakning. Så någon större skillnad i konsumtion lär det inte bli – särskilt inte då dessa gårdsbutiker knappast skulle ha öppet dygnet runt.

Det är heller inte tal om att gårdsproducenterna riskerar att konkurrera ut sina lokala Systembolag. De tävlar ju sällan i samma liga som de enorma globala producenter som täcker Systembolagets hyllor. Gårdsförsäljarnas nisch är snarare att erbjuda en lokalproducerad kvalitetsprodukt, ofta till ett högre pris, samt en upplevelse – att ge kunderna en inblick i tillverkningsprocessen.

Den enda rimliga invändningen mot förslaget är juridisk, att det strider mot EU:s anti-diskrimineringslagar. De säger att Sverige inte får gynna inhemska producenter på bekostnad av utländska, vilket kan bli svårt att komma runt när endast lokala producenter undantas från monopolet.

Å andra sidan har EU-domstolen visat sig flexibel förr, som när svenska konsumenter gavs rätt att köpa alkohol på nätet via så kallade ”vinklubbar” (Rosengrenmålet 2007).


USA är på väg att lämna Trumps värld

Sveriges och Finlands Nato-resa har fått en händelserik start. Turkiets blockering av anslutningsförhandlingarna har kylt ned förväntningarna på en snabb medlemsprocess.

SNART ALLIERADE. ”Sverige och Finland gör Nato starkare” sa Joe Biden under torsdagens pressträff med Sauli Niinistö och Magdalena Andersson, där han också gav sitt ”fullständiga” stöd för ländernas Nato-ansökningar.
SNART ALLIERADE. ”Sverige och Finland gör Nato starkare” sa Joe Biden under torsdagens pressträff med Sauli Niinistö och Magdalena Andersson, där han också gav sitt ”fullständiga” stöd för ländernas Nato-ansökningar.Foto:Andrew Harnik

Från Biden-administrationen råder däremot inga tveksamheter om hur man ser på de nordiska ländernas Nato-ambitioner, vilket i ärlighetens namn är det som betyder något. Under 2021 stod USA för nästan 70 procent av Natoländernas totala försvarsanslag, och har inflytande därefter.

Torsdagens trilaterala pressträff i Vita husets soliga rosenträdgård var en uppvisning i vänskaplighet, enighet och beslutsamhet, med megafonen riktad mot både Ankara och Moskva. 

Förutom att Sverige och Finland väntas kunna tillföra värde till Nato, inte minst vad gäller Arktis och försvaret av Östersjön, gjorde Joe Biden ingen hemlighet av att han ser tillökningen som en del i västs kraftmätning med Ryssland – som ett sätt att stå upp för säkerhetsordningen.

Sverige och Finland kan bara tacka och ta emot.

Mycket har uppenbart hänt i USA sedan en svensk statsminister senast var på besök i Vita huset. Då, i mars 2018, hotades Stefan Löfven med stål- och aluminiumtullar, och EU anklagades för att vara ”orättvist” mot USA. 

Tullarna blev som bekant verklighet. Och även om USA faktiskt ökade sin truppnärvaro i Europa under Donald Trumps presidentskap orsakade hans America First-retorik stor osäkerhet både inom Nato och bland andra allierade.

Trump uttalar sig fortfarande negativt om Nato. Som potentiell presidentkandidat 2024 och informell sektledare för USA:s extremhöger är hans huvudbudskap samma som tidigare: att medlemsländerna åker säkerhetssnålskjuts på USA. 

Under Ukrainakrigets inledningsskede kallade han Vladimir Putins agerande ”smart”, och har konsekvent kritiserat att USA skänker så mycket pengar till Ukraina.

Dessbättre verkar allt färre hålla med honom. Kriget har på ett dramatiskt sätt påverkat väljaropinionen i USA. Så sent som i januari såg 41 procent av amerikanerna Ryssland som en fiende till USA. I dag är den siffran 70 procent, enligt Pew Research, och skillnaderna är små mellan partierna. 

Samma partiöverskridande enighet finns i synen på att behålla soldater i Östeuropa: 77 procent är för. Även andelen som har en positiv syn på Nato har ökat till 67 procent.

Också bland Trumps partivänner märks få spår av den ryssvänlighet och isolationism som han blev ökänd för. Zelenskyj har blivit en hjälte i amerikanska högerkretsar. I kongressen har republikanerna till och med drivit på för att få till de enorma stödpaket som hittills antagits för att hjälpa Ukraina, både finansiellt och i form av vapen. 

Topprepublikanen Mitch McConnell, som ihop med kollegor besökte Kiev, Helsingfors och Stockholm i veckan, uttalade sig om att Ryssland borde stämplas som ”statssponsor av terrorism”. 

Han sa också att USA borde godkänna Sverige och Finlands Natoansökningar först av alla, med referens till ländernas militära förmågor och att de bedöms kunna betala för sig.

Den finansiella aspekten är såklart viktig. Att Tyskland och andra europeiska Natoländer har ökat försvarsanslagen gör det lättare för amerikanska politiker att engagera sig i Europa – inte minst för de republikaner som fortsatt vill stå på god fot med Trump.

Men det återstår att se hur länge USA:s europeiska intresse består. Dels är utgången i presidentvalet 2024 en helt öppen fråga. Dels är det både troligt och naturligt att Stillahavsnationen snart återgår till att fokusera på kraftmätningen med Kina. 

Biden hade ju tänkt ägna den här mandatperioden åt Kina, innan Putin förstörde planeringen. Försvarsminister Lloyd Austins uttalande i slutet av april, om att USA vill se ”Ryssland så försvagat att man inte har förmågan att göra om det man gjort i Ukraina”, talar för den utvecklingen. 

Ett försvagat Ryssland gör det lättare att lämna över försvaret av Europa till européerna.

Därför är det viktigt för länder som Sverige att vårda relationen till USA nu när amerikanerna fortfarande har Europa för ögonen. Jämfört med vår tidigare allianslöshet gör Nato-medlemskapet oss visserligen mindre beroende av USA:s välvilja. Försvarsalliansen består ju av många andra länder som är traktatbundna att försvara Sverige. 

Men Ukrainakriget och den svensk-finska Natoprocessen har med all tydlighet visat vilken viktig roll som USA spelar för Europas säkerhet.

 

Hur påverkar Nato-processen svensk inrikespolitik? Lyssna på senaste avsnittet av Di:s ledarpodd här. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?