ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Frida Wallnor: Partierna måste ta ställning i EU-frågor

  • EU-VAL. Riksdagsvalet är också är ett EU-val, med tanke på att regeringsrepresentanterna vi utser ska företräda Sverige i Bryssel under kommande mandatperiod. Foto: Kirsty Wigglesworth/TT

LEDARE. Statsvetaren Maria Strömvik från Lunds Universitet presenterade på torsdagen en intressant rapport om möjligheterna att ta del av riksdagspartiernas inställning till aktuella EU-frågor. Forskarna har utgått ifrån ett 50-tal frågor som ska hanteras i EU-systemet i närtid, exempelvis om engångsartiklar av plast ska förbjudas och hur företag som säljer digitala tjänster ska beskattas. De har sedan gått igenom partiernas webbplatser, program och uttalanden för att hitta svar på hur våra partier ställer sig till dessa.

Resultatet är häpnadsväckande. Inget av partierna får godkänt. I ungefär hälften av frågorna saknar alla partier en dokumenterad åsikt. Det EU-vänliga Liberalerna är, föga förvånande, minst dåligt. Sverigedemokraterna är sämst, och saknar åsikt på samtliga undersökta frågor.

Till deras försvar kan sägas att EU inte är någon het valfråga i Sverige – att intresset för Bryssel generellt är svagt, även om stödet för vårt medlemskap fortsatt är högt. I de valkompasser som finns för att vägleda osäkra väljare tycks den enda EU-relaterade frågan vara huruvida vi ska lämna EU eller inte. Det säger allt.

Men EU är ingen sakfråga. EU är snarare en politisk nivå som påverkar en mängd sakområden. Strömvik har därför helt rätt när hon säger att riksdagsvalet också är ett EU-val.

De regeringsrepresentanter vi väljer i september kommer att företräda Sverige i Bryssel under kommande fyra år och därmed ha möjlighet att påverka de beslut som sedan blir bindande för oss här hemma. Därför spelar partiernas åsikt i EU-frågor roll.

Moderaternas Europaparlamentariker Christofer Fjellner förklarar vagheten kring EU-politiken med att det är svårt att ge några säkra löften eftersom de andra medlemsländerna har så stor påverkan på besluten.

Men det argumentet tycks uppenbarligen inte gälla inom inrikespolitiken. Det handlar visserligen om färre inblandade aktörer, men partierna lovar ju friskt, trots att vi står inför en komplicerad regeringsbildning och därmed en mandatperiod där politiken lär bli minst lika kompromisspräglad som under den senaste.

Lundaforskarnas studie är på alla sätt välkommen. Dels för att det förenklar för intresserade medborgare att sätta sig in i EU-agendan. Dels för att det sätter press på partierna att skaffa sig en åsikt. I den bästa av världar skulle det både gälla kommande förslag, men även en vision om hur det europeiska samarbetet bör se ut i framtiden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies