1515
Annons

Frida Wallnor: Nato är bra för både Sverige och Ryssland

LEDARE. Den ryske ambassadören i Sverige, Viktor Tatarintsev, skrev på fredagen en intressant debattartikel i Di där han beklagade sig över de dåliga relationerna mellan länderna. Under de 37 år som han jobbat med Sverige har han aldrig upplevt en rysskräck likt den som råder i dag – att det blivit ”vardagsmat att underblåsa det ryska hotet”.

PÅVERKAN. Den ryske ambassadörens debattartikel i Di på fredagen ska ses mot bakgrund av de ryska försöken att avskräcka Sverige från ett Nato-medlemskap.
PÅVERKAN. Den ryske ambassadörens debattartikel i Di på fredagen ska ses mot bakgrund av de ryska försöken att avskräcka Sverige från ett Nato-medlemskap.

Som väntat ser han ingen rysk skuld till detta. Han hävdar att Ryssland tvingades ”hävda sina nationella intressen” som en följd av Natos utvidgning österut. Annekteringen av Krim 2014 och aggressionerna i östra Ukraina ska alltså ses som en defensiv åtgärd från rysk sida – att det är Nato som rubbat den europeiska säkerhetsordningen.

De här argumenten har vi hört förut, och de håller inte. Han har visserligen en poäng i att det finns en historisk aspekt av Krimkrisen som ofta förbises. Men det är ingen ursäkt för det ryska agerandet. Aggressionerna mot Krim och Ukraina är och förblir folkrättsligt olagliga. Det är den viktigaste anledningen till de försämrade relationerna.

En annan förklaring är de illa förtäckta hoten kring Sveriges säkerhetspolitiska linje. Det finns en tydlig agenda att avskräcka oss från att gå med i Nato. Utrikesminister Sergej Lavrov sa exempelvis till DN 2016 att Ryssland skulle vidta ”militära åtgärder” vid ett svenskt Nato-medlemskap. Nu skriver Tatarintsev att man måste ”överkomma de konstlade hinder som emellanåt reses” för en fullständig återupplivning av relationerna.

Sverige är ett fritt land som ensam styr över sin försvars- och säkerhetspolitik. Vi är visserligen inte med i Nato i dag, även om vi samarbetar med försvarsalliansen, men kommer sannolikt att gå med i framtiden. Det ska inte ses som ett offensivt drag, och därmed ett hot mot Ryssland.

Det handlar om hur vi bäst värnar Sveriges säkerhet – ett beslut som endast svenska politiker kan och ska ta.

Ambassadören har däremot rätt i att det är positivt med ökad handel mellan länderna. Samma sak gäller de återupptagna politiska och militära kontakterna.

Sverige bör fortsätta att uppmuntra ökade kontaktytor med Ryssland. Vi bör satsa mer på studentutbyten, kulturella utbyten, på att lära oss varandras språk och vidta åtgärder för att underlätta för handel. Dialog, handel och kultur är ett beprövat recept på avspänning.

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera