ANNONS:
Till Di.se

Frida Wallnor: Låt Xi och Trump dela på Nobelpriset

  • HISTORIA. Nordkoreas ledare Kim Jong Un och USA:s Donald Trump under tisdagens historiska och lyckade möte i Singapore. För att den positiva trenden ska fortsätta krävs att Trump involverar andra aktörer i den kommande processen, inklusive FN, EU och framför allt Kina. Foto: Evan Vucci

LEDARE. För att innefatta två så oförutsägbara ledare var det en sällsynt harmonisk sammankomst som skedde i Singapore på tisdagen. Inte för att någon hade väntat sig att Donald Trump skulle erkänna om han misslyckats. Men han och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un tycktes gilla varandra på riktigt. Deras uttalanden och agerande ger dessutom fog för att känna viss optimism inför framtiden. 

Under sin presskonferens gratulerades Trump vid flera tillfällen för sin insats. Han svarade ”Tack, och grattis till alla!”. Det är en berättigad kommentar. Bara det faktum att de två ledarna träffats är en framgång för mänskligheten med tanke på den minskade globala spänningsnivån.

Men även Trump förtjänar beröm. Säga vad man vill om hans metoder, men det är svårt att förneka att det han har åstadkommit på Korea-området under sin korta tid som president övertrumfar hans företrädare.

Toppmötet är kronan på verket. Men man ska heller inte glömma bort att han lyckats få med sig omvärlden, inklusive Kina, på långtgående sanktioner mot Nordkorea. Kim Jong-Un har trots det gått med på att släppa amerikanska fångar samt att stänga ner sina anläggningar för kärnvapen- och missiltester. 

Vad som händer framöver är dock en helt annan sak. Det är nu de båda ledarna måste börja leverera för att det förtroende som byggts upp i samband med toppmötet inte ska raseras. Då räcker det föga att Trump ”känner på sig att Kim kommer att ta tag i nedrustningen direkt”, som han sa under presskonferensen. Landet har ju inte direkt någon historia av att hålla sig till nedrustningslöften. 

Det handlar om en skör balansakt. Innan vi ser några konkreta resultat – som att Trump gör verklighet av att lägga ner USA:s så heliga militärövningar med Sydkorea eller att Kim ser till att kvarlevorna från krigsoffer under Koreakriget återbördas till sina familjer – är det för tidigt att ropa hej. 

Det dokument som undertecknades på tisdagen innehåller av förståeliga skäl inga detaljer. Däremot återfinns övergripande mål, som utgör färdplan för de fortsatta samtalen, om att upprätta diplomatiska relationer samt att sträva mot fred och fullständig kärnvapennedrustning på Koreahalvön. 

Men det viktigaste handlar om det USA förpliktigar sig till, nämligen att ge säkerhetsgarantier till Nordkorea. 

Det är en stor sak. Historiskt har det inte varit något framgångsrecept att ge upp nationella kärnvapenprogram. Efter Sovjetunionens fall har världssamfundet lyckats få ett antal länder att avstå från egna kärnvapen. Sydafrika, Libyen, Ukraina och senare Iran underkastade sig alla FN:s avrustningsregim. Irak och Nordkorea gjorde det inte.

Den stora utmaningen för USA blir att övertyga nordkoreanerna om att de faktiskt kan lita på amerikanska säkerhetsgarantier – att de inte riskerar ett libyskt eller ukrainskt öde. Att Trump faktiskt kan hålla ett avtal, till skillnad från hur han har agerat i Iran-fallet.

För att tisdagens positiva momentum ska bestå är det också viktigt att den amerikanska presidenten inte drabbas av hybris över sin historiska bragd, vilket är en klar risk, och tror att han kan ro detta i land själv.

Det internationella samfundet måste involveras i närtid. FN:s atomenergiorgan, IAEA, som skött inspektionerna av Irans nedrustade kärnprogram, kommer att behöva spela en huvudroll. Det gäller även EU, Ryssland, Sydkorea och inte minst Kina.

För bortsett från det uppenbart centrala i att dialogen fortsätter mellan Nord- och Sydkorea är Kina trots allt Nordkoreas viktigaste allierade och handelspartner. President Xi Jinping bör därför få en roll i kommande förhandlingar.

Han är sannolikt mycket mån om att dels minska risken för instabilitet i regionen och dels få en möjlighet att på sikt bli av med den stora amerikanska närvaron på andra sidan gränsen i Sydkorea. Att tidigt involvera den kinesiska presidenten i Trumps samtal med Kim Jong-Un skulle dessutom kunna vara ett sätt att minska spänningarna mellan länderna på handelsområdet. 

I så fall borde Trump och Xi få dela på Nobelpriset.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies