Annons

Frida Wallnor: Investera i Afrikas ljusnande framtid

LEDARE. Efter Jacob Zumas motvilliga avgång som Sydafrikas president ser framtiden en aning ljusare ut för Afrikas näst största ekonomi. Det är på alla sätt välkommet. De senaste årens utveckling har inte varit rolig att följa, varken när det gäller ekonomin eller demokratin. Från att ha varit en av de globalt upphaussade BRICS-ekonomierna har det gått fort till dagens sorgliga tillstånd med svag tillväxt, skräp-kreditbetyg och korruption som genomsyrar statsapparaten.

NY PRESIDENT. Efter att Jacob Zuma avgick på onsdagen valdes ANC:s nye partiledare, affärsmannen Cyril Ramaphosa, till ny president av parlamentet. Förhoppningsvis kan maktskiftet ge Sydafrika en välbehövlig nystart.
NY PRESIDENT. Efter att Jacob Zuma avgick på onsdagen valdes ANC:s nye partiledare, affärsmannen Cyril Ramaphosa, till ny president av parlamentet. Förhoppningsvis kan maktskiftet ge Sydafrika en välbehövlig nystart.Bild:Nasief Manie

När ANC:s nyvalde partiledare, affärsmannen Cyril Ramaphosa, nu tagit över som president vilar ett tungt ansvar på hans axlar för att återta både finansmarknadernas och den egna befolkningens förtroende. Ett första viktigt test blir hur han hanterar det rättsliga efterspelet kring ex-presidentens 783 (!) fall av korruptionsanklagelser.

Oavsett är det glädjande att ytterligare ett afrikanskt land nu får möjlighet till nystart efter för många år med en oduglig ledare. I november tvingades Robert Mugabe bort efter 37 år vid makten i Zimbabwe. Gambias president gick nyligen samma öde till mötes efter 22 år, och även Burkina Fasos motsvarighet avgick 2014 efter 27 år.

På torsdagen avgick även Etiopiens premiärminister, men inte alls på samma premisser som de ovan nämnda. Han avgick frivilligt, enligt egen utsago för att bana väg för reformer och fred, efter en tid med omfattande regimkritiska protester i landet. Det ser i alla fall lovande ut på papperet.

Men tyvärr pekar inte alla demokratiindikatorer i Afrika i samma positiva riktning. Sydafrikas, men framför allt Kenyas, beklagliga trend de senaste åren är snarare symptomatisk för utvecklingen på kontinenten. Demokratigenombrottet som många trodde på i början av 90-talet kom liksom av sig.

Under 2017 års afrikanska ”supervalår” framkom just ojämnheten länder emellan, med ömsom framsteg ömsom bakslag. Liberia stod för det förstnämnda med en lyckad demokratisk övergång från Ellen Johnson Sirleaf till den före detta fotbollsspelaren George Weah.

Kenya får representera det sistnämnda, med det kaos som uppstått efter fjolårets val och omval där nu två män kallar sig president. Även i Rwandas presidentval kan man ha synpunkter på president Paul Kagames 99 procent av rösterna.

Men trots politisk stagnation sker intressanta framsteg på andra håll. Under de senaste åren har exempelvis andelen barn som börjar skolan i Afrika söder om Sahara ökat från 58 till 76 procent.

Även andelen av befolkningen med tillgång till mobiltelefon fortsätter att öka. I slutet av 2016 hade 43 procent mobilabonnemang, vilket banar väg för ny teknik med exempelvis mobilbetalningar som kan bidra till att lyfta fler ur fattigdom.

Vi har alla hört talas om Afrikas enorma framtidspotential. 60 procent av befolkningen är i dag under 25 år. Enligt IMF kommer Afrika söder om Sahara fram till 2035 att ha ökat sin arbetsföra befolkning mer än övriga världen tillsammans. Men få tycks beredda att verkligen satsa på den afrikanska marknaden. Andra än kineserna, vill säga.

Sen 2009 är Kina kontinentens viktigaste handelspartner och fortsätter att investera i allt fler sektorer. I juli förra året öppnade Kina sin första marinbas utomlands, i Djibouti. Man har även satsat på de diplomatiska förbindelserna och har i dag fler ambassader i Afrika än vad USA har.

Enligt en studie från Johns Hopkins-universitetet i USA bemannas 80 procent av alla kinesiska projekt på kontinenten med lokal arbetskraft – tvärtemot det elaka ryktet. Kineserna är dessutom betydligt populärare bland Afrikas befolkning än vad kineser är på andra kontinenter, enligt en undersökning från Pew Research från 2015.

Vad kan då svenska bolag göra i den här konkurrensen om man är intresserad av att slå sig in på den växande marknaden? Flera bolag vittnar om frustrationen när också upphandlingar i svenska biståndsprojekt går till utländska konkurrenter.

Borde det inte gå att göra mer för att samköra den svenska exportstrategin med biståndspolitiken, och på så sätt gynna såväl afrikaner som svenska bolag? Andra länder jobbar uppenbart så.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Elektroniska signaturer får företagen att spara pengar

Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering.
Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering.

Nu finns ett nytt sätt för företagen att spara in kronor och ören. Driver utvecklingen gör ett svenskt tillväxtbolag med kunder i över 30 länder.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här

Vägen till lönsamhet går ofta genom en snårig väg av tidskrävande förhandlingar, effektiviseringar och eviga försök att strypa utgiftsposter.

Det är den krassa verkligheten för nästan alla företag i Sverige som till varje pris vill undvika blödande bokslut.

Men det finns många sätt att spara pengar – och ett av de enklaste sätten är att minska på administrationen genom att digitalisera avtalsprocessen.

– Genom elektroniska underskrifter sparar du pengar i antalet vunna affärer samtidigt som du undviker dolda kostnader i hantering. Varje månad hanterar vår tjänst drygt två miljoner signerade dokument. Hade avtalen istället skrivits ut på papper hade det slukat mycket resurser i alla led, säger Viktor Wrede, vd för Scrive.

Digitaliserad process sparade pengar

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när man egentligen kan spara pengar.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter. 

Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering, en metod som blivit allt vanligare i många branscher de senaste åren.

– Med digitala underskriftsprocesser kan våra kunder reducera kostnader, tid och resurser på allt från skrivare, papper och postgång till lagring och generell administration. I stort sett alla våra kunder räknar hem sin investering i Scrive bara på detta, säger Viktor Wrede.

Marknaden allt mer konkurrensutsatt

E-signering har också visat sig kunna snabba upp anställnings- och kontraktsprocesser. En elektronisk signatur verkar ligga rätt i tiden under den digitala omställningsresan. Mycket handlar, enligt Viktor Wrede, om att ge en modern upplevelse för personen du ska anställa.

– I dag är det inte längre så många personer som har skrivare hemma. Vill du rekrytera någon på en konkurrensutsatt marknad kan det ibland hända att du behöver agera fort. 

Scrive, som grundades 2010 och numera har kunder i mer än 30 länder, är en av aktörerna som leder utvecklingen på en konkurrensutsatt e-signeringsmarknad. En förkortad signeringsprocess gör att allt fler företag får upp ögonen för deras digitala lösning.

– Man ska inte underskatta vinningen man får av minskad administration efter ett påskrivet avtal. Att efter ett avtal behöva scanna det eller stoppa in det i en pärm kostar tid, pengar och administration. Där finns det för alla bolag, oavsett storlek, kronor och ören att hämta – och det är pengar man sällan tänker på i första hand, avslutar Viktor Wrede.

Testa Scrive gratis i 30 dagar – läs mer här 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?