ANNONS:
Till Di.se

Frida Wallnor: Handlingsfrihet, trovärdighet, solidaritet

  • LÅNG TIDSHORISONT. På fredagen presenterade amiral Jonas Haggren Försvarsmaktens Perspektivstudie 2016-2018, en bedömning av hur försvaret bör utvecklas fram till 2035. Foto: Janerik Henriksson

LEDARE. På fredagen släpptes slutrapporten av Försvarsmaktens perspektivstudie – myndighetens långsiktiga bedömning av hur det svenska försvaret bör utvecklas fram till 2035. Rapporten ges ut vart femte år och kommer att ligga till grund för riksdagens kommande försvarsbeslut (2020).

Det är självklart svårt att förutspå hur hotbilden mot Sverige ser ut om 17 år och hur teknikutvecklingen har påverkat förutsättningarna för försvaret. Studien gör heller ingen sådan ansats. Man nöjer sig med att konstatera att vi bör räkna med ett fortsatt osäkert läge i vårt närområde, att Sverige oundvikligen kommer att bli inblandat vid en konflikt i Östersjöområdet samt att ickelinjär krigföring, som riktar sig mot samhället som helhet, är det nya normala.

I stället fokuserar studien på försvarsförmåga, såväl Sveriges som våra motståndares, vilket är sunt.

Ryssland pekas föga förvånande ut som huvudrollsinnehavare även under perioden fram till 2035. Studien hävdar dessutom att ryssarna successivt kommer att bli allt mer överlägsna svensk försvarsförmåga om vi fortsätter att följa dagens planering, med konstant försvarsanslagsnivå. Man pratar om ett ökande förmågegap.

Det är allvarligt. Studien går så långt som att hävda att det inte bara är en risk för Sverige utan påverkar stabiliteten i hela regionen negativt.

Men till skillnad från andra domedagsprofetior innehåller ”perpen” ett åtgärdspaket för att undvika ett sådant scenario. Man presenterar en väg mot försvarsanslag på 2 procent av BNP, vilket skulle innebära ungefär en dubblering jämfört med i dag, med förslag på hur dessa extra resurser ska investeras.

”Försvarsmaktstruktur 2035” innehåller tre grundläggande förmågor som försvaret ska klara av och förslag på hur dessa ska uppnås. I korta drag handlar det om mer av allt: mer personal, fler u-båtar, fler stridsflygsdivisioner, ökad underrättelse- och cyberförmåga etc.

Det är på alla sätt rimligt att Sverige, precis som Nato-länderna, ska sträva efter 2 procent av BNP i dessa osäkra tider – det borde snarare vara extra relevant för icke-Nato-länder med tanke på att vi inte omfattas av försvarsalliansens garantier.

”Handlingsfrihet” är ett ord som återkommer i rapporten, och det är just vad detta handlar om. ”Trovärdighet” är ett annat nyckelord. ”Solidaritet” med våra grannländer, ett tredje. Dessa tre borde utgöra rubrik på kommande försvarsbeslut.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies