1515

Frida Wallnor: Håll hamnen öppen också för kineserna

LEDARE. Sverige halkar allt längre efter grannar som Danmark, Finland och Nederländerna när det gäller utländska direktinvesteringar i landet. Därför fattade regeringen i december beslut om att tillsätta en utredning om hur man ska locka hit investerare, framför allt från Kina, Indien och USA.

LYSEKILS HAMN. Kommunstyrelsen har valt att gå vidare med planerna på att låta två kinesiska bolag bygga en djuphamn för stora containerfartyg i Lysekil, något som Sverige i dag saknar. Utan en sådan djuphamn riskerar det svenska näringslivet att drabbas negativt.
LYSEKILS HAMN. Kommunstyrelsen har valt att gå vidare med planerna på att låta två kinesiska bolag bygga en djuphamn för stora containerfartyg i Lysekil, något som Sverige i dag saknar. Utan en sådan djuphamn riskerar det svenska näringslivet att drabbas negativt.Bild:Bertil Ericson

Att efterlysa fler kinesiska investeringar i svenska företag är minst sagt djärvt, vilket regeringen ska ha beröm för. Detta mot bakgrund av de protektionistiska vindar som blåser i Europa, men även den tilltagande alarmismen kring kinesiska bolags eventuella politiska agendor som råder på hemmaplan.

Det sistnämnda har återigen aktualiserats i fallet med Lysekils hamn där två kinesiska bolag vill köpa hamnen från kommunen. Bolagen har även planer på att bland annat bygga en ny djuphamn med plats för stora containerfartyg och investera i infrastruktur som väg och järnväg.

Affären är gigantisk, men kommunpolitikerna tvekar. Förutom miljöaspekter finns farhågor kring bolagens seriositet och eventuella kopplingar till kinesiska myndigheter.

Nu har kommunstyrelsen ändå valt att gå vidare med planerna. Det gör de rätt i, av många skäl, inte minst kommersiella.

Även övriga landet borde välkomna de kinesiska planerna. Sverige saknar nämligen en djuphamn som klarar de nya containerfartygen, som på sistone blivit allt större och djupare. Utan kapacitet att ta emot dessa fartyg riskerar det svenska näringslivet att drabbas negativt om fartygen måste lastas om till mindre varianter i exempelvis Rotterdam.

Göteborgs hamn försöker febrilt få staten att bekosta den muddring som krävs för att i framtiden kunna ta emot de riktigt stora containerfartygen – en kostnad på cirka 4 miljarder. Men regeringen har hittills sagt nej. Dumsnålt är ordet.

Kinesernas initiativ i Lysekil skulle delvis kunna förklaras av utvecklingen i Arktis. Tack vare de smältande isarna möjliggörs nya transportleder som kraftigt kommer att förkorta transporttiderna till sjöss från Asien till Europa, vilket Kina vill dra nytta av.

Mot den bakgrunden är intresset för infrastrukturinvesteringar i just Skandinavien begripligt – speciellt i ett land vars regering inte gjort sig känd för sin långsiktighet i infrastruktursatsningarna.

Kineserna har dessutom positiv erfarenhet av de senaste årens samröre med svenska företag, inte minst på västkusten. Geelys köp av Volvo Cars och Nevs elbilsverksamhet i Trollhättan har båda varit framgångshistorier för alla parter.

En hamn är dock känsligare, särskilt nu när totalförsvaret åter är på modet. Självklart ska vi inte blunda för riskerna med utländskt ägande av kritisk infrastruktur eller Kinas globala maktambitioner. Det är ingen hemlighet att president Xi Jinpings enorma One Belt One Road-projekt till viss del handlar om att bygga sig till ökat politiskt inflytande i världen.

Men det är inte rimligt att lokalpolitiker ska analysera huruvida ett kinesiskt hamnbygge riskerar att sätta Sverige i beroendeställning till Peking. Sådana säkerhetspolitiska analyser kan och bör endast göras på statlig nivå.

I dagsläget finns dock inga möjligheter för regeringen att lägga sig i kommuners beslut. Däremot pågår en utredning kring möjligheterna att bedöma utländska direktinvesteringars påverkan på totalförsvaret, inklusive att kunna inskränka det kommunala självstyret i särskilda fall.

Det är utmärkt. Optimalt vore att bedömningarna görs av en oberoende myndighet, snarare än av regeringskansliet, där de riskerar att politiseras.

Under tiden bör alla som konspirerar om Kinas framtida annektering av Sverige ta ett steg tillbaka till verkligheten. För säger vi nej till kineserna i Lysekil bör vi kanske också slänga ut Hongkong-bolaget MTR från driften av Stockholms tunnelbana. Eller den saudiske Preemägaren med raffinaderi och oljehamn i just Lysekil.

Det vore betydligt mer konstruktivt att i stället fundera över hur vi kan dra nytta av det kinesiska intresset för Sverige.


Innehåll från EurocardAnnons

Undvik onödig kvittohantering – spara upp till 100 arbetstimmar i månaden

Gustavo Molano försäljningschef på Eurocard.
Gustavo Molano försäljningschef på Eurocard.

Företag som använder sig av papperskvitton lägger nästan 14 minuter på att hantera ett enda utlägg. Med direkta digitala kvitton kan du sköta hanteringen på 90 sekunder – betydligt snabbare och säkrare.

Slipp onödigt arbete. Läs mer om Eurocards lösning Smarta kvitton 

En studie från Eurocard med 235 organisationer i Norden visar att företag lägger väldigt mycket tid på kvittohantering. De är också ofta omedvetna om den tid som anställda lägger ned på manuella processer för att hantera kvitton. Hälften av alla företag i studien använder sig dessutom av papperskvitton som den viktigaste delen av kvittoredovisningen.

– Med papperskvitton tar det nästan 14 minuter att hantera ett enda utlägg, från det att köpet görs tills det är bokfört. För ett företag som hanterar 500 papperskvitton i månaden motsvarar det upp till 115 arbetstimmar, säger Gustavo Molano försäljningschef på Eurocard.

Stor tidsbesparing med ny lösning

Men allt detta kan komma att ändras med direkta digitala kvitton, en lösning som relativt nyligen har introducerats på den nordiska marknaden. Den innebär att ett digitalt kvitto skickas direkt från handlaren till kundens mobiltelefon, där det matchas med rätt transaktion och sedan vidare till företagets utläggshanteringssystem. 

– Direkta digitala kvitton är en grundförutsättning för att ett företag ska kunna digitalisera hela sin kvittohantering. Studien visar också att företag som använder sig av direkta digitala kvitton kan hantera ett kvitto på under 1,5 minut, vilket då motsvarar cirka elva arbetstimmar för ett företag som hanterar 500 kvitton i månaden. Det är en tidsbesparing på 104 arbetstimmar, nästan 90 procent, jämfört med en helt manuell process, säger Gustavo Molano.

Färre fel och lägre kostnader

Hos Eurocard är direkta digitala kvitton en del av lösningen Smarta kvitton, som innebär att företag kan få ett digitalt kvitto, hela vägen från köp till bokföring. Redan i dag erbjuder ett antal handlare i Norden, bland annat taxiföretag, hotell och matvarukedjor Smarta kvitton.

– Smarta kvitton gör att både den som gör utlägget och den som godkänner det sparar tid. Dessutom innebär den helt digitala processen att inga kvitton förstörs eller försvinner. Det ger en kvittohantering med mycket färre fel och betydligt lägre administrationskostnader, säger Gustavo Molano.

Läs hela studien här 

 

 

 

Mer från Eurocard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eurocard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?