1515
Annons

Frida Wallnor: Europa sänker den geopolitiska risken

LEDARE. I februari i år släppte de två Federal Reserve-ekonomerna Dario Caldara och Matteo Iacoviello en rapport där de presenterar ett nytt index för att mäta geopolitisk risk (GPR). Genom att registrera förekomsten av vissa risk-relaterade nyckelord i elva av världens största tidningar över tid anser de sig kunna säga något om graden av geopolitisk oro i världen. De pekar dessutom på ett tydligt historiskt samband mellan höjd risknivå och nedgång i ekonomisk aktivitet och lägre börskurser, speciellt i USA.

INSTÄLLT MÖTE. Efter torsdagens besked att Donald Trump ställer in toppmötet med Nordkoreas ledare Kim Jong Un pratas det återigen om risk för en upptrappad konflikt. Trumps politik har bidragit till att den geopolitiska risken i världen ökat, vilket ställer krav på att andra tar ansvar.
INSTÄLLT MÖTE. Efter torsdagens besked att Donald Trump ställer in toppmötet med Nordkoreas ledare Kim Jong Un pratas det återigen om risk för en upptrappad konflikt. Trumps politik har bidragit till att den geopolitiska risken i världen ökat, vilket ställer krav på att andra tar ansvar.Bild:TT

Med tanke på vad Donald Trump har sysslat med sedan han tillträdde borde man kunna förvänta sig att GPR-indexet har slagit i taket vid det här laget. Speciellt den senaste tiden är det svårt att förneka att han bidragit till ökad instabilitet runt om i världen.

Besluten att dra USA ur Iran-avtalet och flytten av landets Israel-ambassad till Jerusalem har lett till ökade oroligheter i Mellanöstern. Den konfrontativa handelspolitiken har ökat spänningarna mellan världens tre ekonomiska stormakter, USA, Kina och EU. Västmakternas relationer med Ryssland är kallare än på länge och risken för en kärnvapenkonflikt med Nordkorea är åter på bordet efter torsdagens beslut att ställa in det planerade toppmötet med Kim Jong-un.

Men faktum är att indexet inte ens har varit nära de nivåer som exempelvis uppmättes under Gulfkriget 1991, Irak-invasionen 2003, 9/11-attackerna eller terrordåden i Paris 2015. Däremot märks en något högre normalnivå sedan 2014.

Dessutom är det knappast tal om att den ekonomiska aktiviteten i USA har gått ner sedan Trump tillträdde. Den senaste statistiken har tvärtom visat på starka ekonomiska indikatorer och rekordlåga 3,9 procent arbetslöshet i april, vilket är lägsta noteringen på 18 år. Även de amerikanska börserna går fortsatt starkt, efter vissa handelsrelaterade nedgångar i början av året.

Så vad beror den här motståndskraften på? Har både människor och finansmarknader gått och blivit immuna mot politisk risk?

Nej, där är vi tack och lov inte än. Nu är det förvisso mestadels robotar som driver finansmarknaderna, men slutar vi människor reagera på kärnvapenkrigsrisk eller när en amerikansk president vägrar ta den tyska förbundskanslern i hand har det gått långt.

En möjlig förklaring till de begränsade reaktionerna är att Trumps agerande inte kommer som en överraskning, mot bakgrund av vad han sa under valkampanjen. I mångt och mycket genomför han bara sina vallöften. Han är diskonterad.

Dessutom vore det inte konstigt om det uppstått en viss mättnad kring den amerikanska administrationen – att både journalister och mediekonsumenter nått ett läge där man varken orkar rapportera om eller ta in mer elände från Vita huset.

En annan ofrånkomlig effekt av USA:s starka ekonomi och Trumps förmåga att hålla sina vallöften är risken för att han inte är något övergående fenomen. Både presidentens och Republikanernas förtroendesiffror ser allt bättre ut. Med andra ord bör vi börja räkna med att få dras med Trumps politik fram till januari 2025 (allt annat lika).

Det finns fördelar med att sätta upp en så lång tidshorisont. Framför allt förstärker det känslan av att någon annan behöver ta ansvar för det globala ledarskap som USA historiskt har visat, men som landet uppenbarligen inte längre är intresserat av.

Av möjliga kandidater framstår EU vara bäst lämpad. I samband med USA:s annonserade uttåg ur Parisavtalet och nu senast Iranavtalet har EU visat lovande tendenser av att lägga interna oenigheter åt sidan, stå upp för sina principer och inte låta sig påverkas av den destruktiva amerikanska linjen.

Cecilia Malmströms ständiga tal om att ”EU inte förhandlar med en pistol mot tinningen” apropå de pågående tullsamtalen är ett annat föredömligt exempel på hur vi bör hantera Trump-administrationen.

För det sämsta som kunde hända världen nu är att andra börjar svara USA med samma medel.

EU bör därför fortsätta på samma bana som man slagit in på. Bygga upp vårt försvar, stärka banden till likasinnade över världen med hjälp av frihandelsavtal och klimatsamarbeten samt stå upp för det regelbaserade handelssystemet.


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?