ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS
Trumps handelskrig

Frida Wallnor: Därför spelar G7 fortfarande en roll

  • FÖRMÖTE. Frankrikes president Emmanuel Macron träffade i veckan Kanadas premiärminister Justin Trudeau som står värd för fredagens G7-möte i Charlevoix, Quebec. På mötesagendan står bland annat fred- och säkerhet, klimatet, framtidens jobb och inkluderande tillväxt. Foto: Justin Tang

LEDARE. Det tornar upp sig till en perfekt storm inom världspolitiken under kommande dagar. Ledarna för G7-länderna – USA, Kanada, Japan, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien – samlas i dag fredag i kanadensiska Charlevoix för ett tvådagars toppmöte. Samtidigt pågår Natos viktiga försvarsministermöte i Bryssel, som lägger grunderna för toppmötet nästa månad, vilket endast sker vartannat år. Och på tisdag är det dags för Donald Trumps möte med Nordkoreas Kim Jong-un. 

I centrum för stormen står den amerikanska presidenten. Alla talar om honom – precis som han vill ha det.

Men frågan är vad Trump vill i övrigt. Efter att ha lämnat Iran- respektive Parisavtalet och förra veckans beslut att införa stål- och aluminiumtullar även mot EU, Kanada och Mexiko är det svårt att se hur G7-mötet kan bli något annat än en enda lång iskall bekräftelse på sprickan mellan deltagarna. Och det handlar om länder vars stöd USA kommer att behöva om det nu blir någon form av avtal med Nordkorea framöver.

Att USA dessutom motiverat tullbesluten med omsorg om ”nationell säkerhet” är lika motsägelsefullt – inte minst när amerikanska företrädare ständigt talar om vikten av att europeiska allierade ökar sina försvarsanslag för att i större omfattning bidra till den gemensamma säkerheten inom Nato. Med ökade utgifter för amerikanska tullar blir det ju ännu mindre pengar över till nya europeiska försvarssatsningar.

Timingen för veckans G7-möte är egentligen perfekt. Möjligheten för västvärldens plus Japans mäktigaste politiker att ses under avspända former är som gjord för att bringa ordning i leden när det stormar i omvärlden.

Under finanskrisen visade sig exempelvis G7 från sin bästa sida. Man talade samstämmigt om vikten av sänkta räntor och finanspolitiska stimulanser för att få fart på den globala tillväxten.

Baksidan av informella tillställningar som denna är konsensuskulturen som kommer på köpet. Luften går ju lite ur möteskommunikéer om länderna inte är överens, om vissa reserverar sig mot slutsatserna – speciellt om det handlar om högsta hönset i församlingen.

När USA nu inte bara kommer att reservera sig utan dessutom är upprinnelsen till mycket av den turbulens vi ser i världen i dag försvinner själva poängen med hela mötet.

Så, borde G7 läggas på is? Man skulle visserligen kunna tänka sig vettigare sätt att spendera de pengar som arrangörsländerna investerar i sitt ordförandeskap varje år, med tanke på resultatet.

Men att lägga ned G7 skulle vara detsamma som att låta Trump och hans avsky mot multilaterala institutioner vinna. Det skulle bara förstärka känslan av att den liberala världsordningen håller på att raseras. Dialog är trots allt det enda konstruktiva sättet att överkomma konflikter.

Att som Frankrikes finansminister Bruno Le Maire tala om G7 som G6+1, där USA är outsidern, är heller inte rätt väg att gå. Det var en sak att utesluta Ryssland från G8 efter annekteringen av Krim 2014. Till den graden av konfrontation har USA ännu långt. Och Trump kommer som bekant inte att vara USA:s president för alltid, till skillnad från vad som verkar vara fallet med hans ryska motsvarighet.

Bruno Le Maires chef, president Emmanuel Macron, har däremot lanserat ett lovande initiativ för att hantera den globala ledarskapskris som uppstått under Trump.

Initiativet går under namnet ”Paris Peace Forum” där tanken är att bygga vidare på modellen från COP21 (klimatmötet som resulterade i Parisavtalet) med fokus på politiska lösningar inom bland annat utveckling, miljö, fred- och säkerhet och nya teknologier.

Det ska bli en årligt återkommande sammankomst med start på hundraårsdagen av första världskrigets slut nu i november. Till skillnad från G7 och liknande forum ska inte enbart stats- och regeringschefer bjudas in utan även civilsamhälle, företag, organisationer med flera.

Det är förvisso ingen hemlighet att Macron ser en chans att flytta fram sina egna och landets positioner även globalt. Men hellre det än att bara beklaga sig över utvecklingen, vilket andra politiker tycks göra.

Sverige och övriga EU bör engagera sig i det här projektet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies