Även om den här insikten säkerligen har funnits på högsta ort länge var det först i samband med försvarsbeslutet 2015 som regeringen skred till verket: totalförsvaret ska återupprättas.

Bättre sent än aldrig förvisso. Men detta är ett gigantiskt projekt och senfärdigheten har gett våra fiender ett långt försprång. Tyvärr går det heller inte att kopiera dåtidens rutiner för att snabba på processen, då samhället ser så annorlunda ut i dag jämfört med för 25 år sedan.

Näringslivet har exempelvis betydligt större ansvar för våra viktigaste samhällsfunktioner i dag efter alla privatiseringar. Det gäller kritisk infrastruktur som elektricitet, telekom och transporter men även inom hälso- och sjukvården. Enskilda företag har därmed en viktigare roll att spela i totalförsvaret.

Den stora utmaningen framöver är hur man ska få dessa företag från olika sektorer att inse att de är en del av ett större projekt som syftar till att minska samhällets sårbarhet. Och framför allt, få dem att vilja bidra till detta, trots att det kanske inte tillför någon direkt ekonomisk vinning för den enskilde.

Det var därför utmärkt att Folk och Försvar arrangerade ett seminarium just på det temat i tisdags, med anledning av Försvarsberedningens delrapport om totalförsvarsprojektet som kommer i december.

Försvarsdebattören Annika Nordgren Christensen lanserade ett mycket intressant förslag under seminariet, som är värt att diskutera vidare. Det handlade om att certifiera företag som engagerar sig i uppbyggnaden av totalförsvaret, likt den ”Svanenmärkning” som nyligen börjat användas på fonder. För likt hållbarhet finns en positiv opinion just nu kring insatser för att höja den svenska försvarsförmågan.

Genom en sådan certifiering skulle bolag alltså både kunna bidra till det svenska totalförsvaret och tjäna mer pengar.