1515
Annons

Framtidens kärnkraft är redan här

LEDARE. I söndagens Agenda deklarerade Per Bolund högt och tydligt att tekniken för den nya generationens kärnkraft inte finns. Det är bara drömmar om framtiden hette det. Men redan på måndagen verkade framtiden vara här.

NY GENERATION. Marknadens investeringsvilja i små och modulära reaktorer markerar början på ett nytt och spännande kapitel för svensk kärnkraft.
NY GENERATION. Marknadens investeringsvilja i små och modulära reaktorer markerar början på ett nytt och spännande kapitel för svensk kärnkraft.

Då fick Energimyndigheten in en ansökan om att medfinansiera en ny typ av reaktorteknik, med små modulära reaktorer (SMR).

Bakom ansökan står energibolaget Uniper, Kungliga Tekniska Högskolan och företaget Blykalla. Tillsammans vill de satsa på mindre reaktorer som kyls ned med hjälp av smält bly i stället för vatten. Tekniken som tagits fram av Blykalla anses nu tillräckligt mogen för att prövas i en prototyp vid kärnkraftverket i Oskarshamn. För att det ska bli verklighet vill aktörerna att Energimyndigheten går in med 125 miljoner kronor, något de också ser goda möjligheter för.

Marknadens investeringsvilja i små och modulära reaktorer markerar början på ett nytt och spännande kapitel för svensk kärnkraft. Planen är att prototypen ska stå redo år 2024 och att reaktorerna ska drivas kommersiellt på elmarknaden redan i mitten av nästa årtionde. Fördelarna med tekniken är flera. Genom serietillverkning i fabrik är reaktorerna både enklare och billigare att bygga än de äldre varianterna. Användningen av bly som kylmedel betraktas också som säkrare.

Satsningen på små och modulära reaktorer i Sverige följer en pågående trend runt om i världen. I Ryssland har en av de första SMR-reaktorerna tagits i drift. I Estland deltar statligt ägda Vattenfall i utvecklingen av små modulära reaktorer. I USA blev bolaget Nuscale i höstas först i landet att få sin SMR-design godkänd av federala myndigheter. I Storbritannien satsar Boris Johnson stort på den nya reaktorteknologin.

Att flera reaktorer har stängts ned de senaste åren säger uppenbarligen ingenting om marknadens intresse för nästa generations kärnkraft. Kanske är det därför Per Bolund i stället börjat argumentera emot kärnkraften som en säkerhetsrisk, trots att dagens reaktorer nyligen har genomgått och klarat hårda säkerhetsprövningar. Att kärnkraften skulle vara en föråldrad teknik är i varje fall inte längre sant.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera