1515

Fossilfritt ingen trollformel för kärnkraft

Låt oss säga att Miljöpartiet plötsligt hårdprioriterar klimatet, att den nya S-ledningen vill beröva oppositionen ett bra argument och att regeringen i januari när elpriset har tredubblats svänger om kärnkraften.

VAD SKA VÄCK? Demonstrationer mot nedläggningen av kärnkraftverket i Barsebäck 2005. För att nya reaktorer ska byggas måste industrin själv ta initiativ.
VAD SKA VÄCK? Demonstrationer mot nedläggningen av kärnkraftverket i Barsebäck 2005. För att nya reaktorer ska byggas måste industrin själv ta initiativ.Foto:Stig-Åke Jönsson / TT

Miljöminister Per Bolund och statsminister Magdalena Andersson meddelar då på en gemensam presskonferens att avfallsproblemet är långsiktigt men klimatkrisen akut. Samt att kärnkraft faktiskt är en socialdemokratisk uppfinning av självaste Tage Erlander. De välkomnar nyproduktion av kärnkraft och byter ut ordet ”förnybart” mot ”fossilfritt” i energiöverenskommelsen.

Skulle Vattenfall eller Uniper då lägga in en ansökan om att bygga nytt i Ringhals eller Oskarshamn? Svaret är nej.

Faktum är att Vattenfall och Uniper redan i dag har fritt fram för att bygga nya reaktorer, enligt energiöverenskommelsen från 2016 som fastslår att ”tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.” Visst, portalformuleringen om ”förnybart” kan öka osäkerheten om den politiska viljan, men den har varit öppen för prövning i nu fem år och ingen har räckt upp handen och sagt att de vill bygga nya reaktorer.

Istället rusar de privata aktörerna till vindkraften, som är billig att bygga och gratis i produktionen. När industrin pratar är de för kärnkraft men när de tar sina egna investeringsbeslut är de för vindkraft. Utbyggnadsplanerna är enorma. Östersjön ska bli en vindkraftspark. Norrbottens magra tallskogar ska få helt nya stålsiluetter uppe på höjderna. På slättbygderna i södra Sverige vrider sig sakta stora rotorblad vart man än vänder blicken.

Energiföretag som Vattenfall och Uniper, tung basindustri som SCA, Holmen och LKAB, stora handelsföretag som Ikea och Coop, de stora pensionsfonderna och många kommuner bygger vindkraft för runt 20 miljarder kronor varje år. Och runt om oss i Europa byggs nya snurror överallt.

Så kommer det att fortsätta, vad den politiska nivån än säger om kärnkraft. Orsaken är att kraftproducenter får betalat för att sälja el och eftersom ingen har en aning om elprisets utveckling i framtiden kan man inte räkna hem stora initiala investeringar i nya kraftverk, som till exempel kärnkraft. De två undantag som finns i vår närhet rundar elmarknaden. I Finland har basindustrin själva gått ihop om nya reaktorer i hopp om att egen härd är guld värd. I England har staten garanterat ett elpris under 25 år. I Sverige hoppas kärnkraftsivrarna i politiken på att marknadsaktörerna ska ta risken och marknadsaktörerna hoppas att staten ska göra det. Då händer ingenting.

I sak skulle det vara mycket värdefullt med ny kärnkraft i södra Sverige. De gröna industriprojekten i Norrland kommer att förbruka mer än all vattenkraft i norra Sverige. Den massiva vindkraften kommer att medföra stora ojämnheter eftersom vinden blåser som den vill. Ännu fler elkablar till grannländer löser i sig inte problemet, inte heller att Ygeman hugger nya kraftledningsgator genom landet. Elbehovet ökar överallt och mer vind- och solkraft ökar ojämnheterna överallt på hela kontinenten.

Därför behöver Ja-till-kärnkrafts-partierna och industrin utveckla sina argument. Att bara säga fossilfritt duger inte längre.

Så hur kan det gå till?

En populär lösning i debatten är att reglera om elmarknaden så att kraftproducenter får betalt för så kallade systemtjänster som 50 hertz, dygnet runt, alla dagar om året. Problemet med det är att svenska särlösningar fungerar dåligt på en gemensam europeisk elmarknad. Det är inte heller säkert att en systemtjänstemarknad främjar just kärnkraft. En sådan marknad kan lika gärna göra att företag specialiserar sig på systemtjänster som lagring, sekundsnabb reservkraft från gasturbiner, passiv svängmassa och till och med i förväg avtalade bortkopplingar från nätet och säljer dessa tjänster i stället för att investera i ny kraft. Bortkopplingsavtal finns redan i dag i Sverige men i liten skala. I Texas och Kalifornien, som har mycket solkraft, är användningen av bortkoppling från nätet storskalig när solen inte lyser. Man får betalt för att inte använda el.

Om man inte vill ha en sådan modell, som är svårförenlig med kalla vintrar och elintensiv industri, måste industrin och staten ta initiativ.

Det mest lockande ur ett marknadsliberalt perspektiv är att de stora basindustriföretagen går ihop och tillsammans med Uniper och Vattenfall finansierar ett nybygge i Ringhals. Det är dyrt men utslaget över tid en hyggligt billig försäkring för att alltid ha el och inte utsättas för rullande strömavbrott. En ansökan från ett brett industrikonsortium skulle också på allvar testa den politiska nivån.

Ett annat sätt är att staten faktiskt går in med kapitaltillskott till Vattenfall för att bygga nytt. Man skulle till och med kunna kalla det klimatbistånd eftersom all lokal fossilfri kraftproduktion minskar globala utsläpp. Statlig kraftproduktion har vi redan i älvar och i kärnkraft så det är inget ideologiskt brott, inte ens för Moderaterna. Och en ansvarsfull ägare har full frihet att investera.

Men är industrin och staten beredda att satsa? Industriföreträdare och partierna SD, L, KD och M måste börja svara. Den nuvarande elmarknaden kommer inte att lösa problemet. 


Innehåll från SJAnnons

Nya X 2000 – prisad design på räls

Redan före premiären av nya X 2000 har vagnarnas sobra inredning fått uppmärksamhet men detta är bara ett av många lyft i SJ:s uppdaterade snabbtåg.

– Det blir ett modernt tåg i ett återvunnet skal, säger Jakob Åhgren, affärsutvecklare på SJ.

Nyfiken på nya X 2000? Läs mer här. 

SJ gör stora satsningar i tågflottan och lanserar nu helt moderniserade X 2000-tåg – ett steg som tar kunderna in i en ny era.

– Vi har lyckats skapa ett i många avseenden helt nytt tåg i det befintliga stålskalet. På det sättet kan vi erbjuda resenärerna miljövänliga, snabba och bekväma resor under många år framöver, säger Jakob Åhgren.

Helt ny inredning

I samband med att hela X 2000-flottan renoverats från grunden har vagnarnas inredning fått det prestigefyllda priset ”Best of the best” i den internationella designtävlingen Red Dot Awards. Det är första gången ett helt tåg får ett designpris.

– De nya interiörerna är inspirerade av klassisk skandinavisk design med tydliga former och fokus på funktionella detaljer. Belysningen och de naturliga materialen ska bidra till en trevlig atmosfär och förstärka känslan av lugn och komfort.

Tillsammans med resenärerna har SJ utvecklat en stol som ger god sittkomfort och benutrymme. Den nya stolen har högt ryggstöd, ergonomisk design och ett stort arbetsbord. Tack vare elektrisk styrning är de lätta att ställa in. 

– Du ska kunna sitta bekvämt hela vägen för att jobba, läsa, se en film eller bara drömma dig bort.  

Först i Sverige med radiotransparenta fönster

De nya X 2000-tågen har utrustats med radiotransparenta fönster vilket gör uppkopplingen ombord mer stabil och framtidssäker. Denna teknik innebär att mobilsignaler enklare kan komma in i vagnarna vilket i sin tur gör att kunderna kan ringa och surfa direkt från den egna telefonen, med färre avbrott än förr. Samtidigt förses tågen med den absolut senaste wifi-tekniken som skapar bra förutsättningar för att streama film eller delta i webbmöten under resans gång. Båda teknikerna kommer att kunna utnyttja 5G när mobiloperatörerna moderniserar mobilnäten längs med järnvägen.

– Vi jobbar hårt med att tillgodose kundernas ständigt ökande krav på god uppkoppling och vår målsättning är att det inte ska vara X 2000-tågen eller deras utrustning som begränsar samtalskvaliteten eller internetuppkopplingen. Men för att fullt ut möta kundernas krav krävs även förbättringar i mobilnäten, så att det blir bättre täckning längs spåren.

Mer funktionell design

Något som blir tydligt för kunderna är att nästan alla bagageställ ombord har blivit större och fått en mer funktionell design – hopfällda barnvagnar ryms enkelt. Också taken och bagagefacken ovanför stolarna har ny formgivning för att skapa rymd och kapacitet. Toaletterna har renoverats från grunden och blivit ljusa och fräscha och alla dörrar ombord har förbättrats så att passage mellan vagnarna underlättas. Det blir även lättare för alla kunder att hitta rätt plats, läsa skyltar och ta del av viktig reseinformation via nya digitala skärmar.

– Sätena är numrerade med blindskrift, vi har nya piktogram ombord och de nya digitala skyltarna ger mer information och får bättre läsbarhet.

En helt ny bistrovagn

I nya X 2000 har bistrovagnen fått en rejält lyft med ny planlösning och en inbjudande atmosfär, med bland annat nya mässingslampor. Bistrosofforna i sin nuvarande utformning försvinner och ersätts av ståbord samt nya sittgrupper i direkt anslutning till bistron.

Utöver alla designlyft blir tågresan dessutom mer driftsäker tack vare nya tekniska system.

– Nya X 2000 har bland annat ett avancerat system för självdiagnostik, vilket betyder att vi får meddelanden om eventuellt slitage innan något verkligen går sönder, säger Jakob Åhgren.

Testa nya X 2000. Här kan du köpa biljetter. 

 

 

Mer från SJ

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SJ och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?