ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Fortsätt investera i relationer med Polen

  • Foto: Czarek Sokolowski

LEDARE. 

Helgens parlamentsval i Polen anses vara det viktigaste sedan det första fria valet efter kommunismens fall 1989. Kritikerna av dagens konservativa, nationalistiska regim anser att det blir ett vägval mellan att värna liberala värden och att fortsätta på den mer auktoritära väg som inleddes av regerande partiet Lag och Rättvisa 2015. 

EU-kommissionen driver flera processer mot Polen för att de genomfört reformer i domstolsväsendet som underminerar domstolarnas oberoende och därmed bryter mot EU-rätten. Det är bra att EU agerar. Institutionerna utgör fundamentet för ett fungerande demokratiskt samhälle och i förlängningen är de en förutsättning för medlemskapet. Det är dock viktigt att vara konstruktiv, Polen vill vara en del av EU och EU vill ha dem med. 

Andra områden där både EU och enskilda medlemsländer med rätta har kritiserat den sittande regeringen är klimat, aborträtt och HBTQ-frågor. Men den som vill förstå Polens bevekelsegrunder bör titta bakåt. Polackerna använder kol därför att de har kol och kärnkraftsbyggen är dyra och komplexa, men det finns planer på att växla över mot kärnkraft. Tillsvidare behåller de sitt kol för att inte bli beroende av rysk naturgas. Det är lätt att sympatisera med. Kärnkraftsländer som Sverige och Tyskland bör inte avveckla utan utveckla och exportera sin kärnkraft dit.

När det gäller den begränsade aborträtten och diskrimineringen av HBTQ-personer är det en förklaring, men absolut ingen ursäkt, att 90 procent av befolkningen är katoliker. Moderna katoliker väljer numera ofta att förhålla sig ganska fritt till Vatikanens syn. Men kyrkan har en stark ställning, den blev en frizon och politisk motkraft under kommuniststyret. Dåvarande påven, polacken Johannes Paulus II, mobiliserade ekonomiskt och politiskt stöd från Vatikanen och USA på 1980-talet då Lech Walesa ledde revolten mot regimen. Det bidrog sannolikt till att Sovjet inte invaderade, som de gjorde 1956 i Ungern och 1968 i Tjeckoslovakien. När påven sedan kom till Polen 1989 mottogs han som en rockstjärna. 

Polska regeringar har därefter, om än i olika grad, lagt stor vikt vid ekonomin. De har haft en tillväxt på 150 procent, vilket är i klass med asiatiska snabbväxare som Korea, och kan jämföras med Ungerns 38 procent och Tjeckiens 75 procent. Ändå ligger BNP per capita bara i nivå med Greklands, strax under Portugals, och runt 60 procent av snittet i EU, så resan har bara börjat.

Polen är den största enskilda marknaden i östra Europa, och därmed en av dem med störst potential. Sverige är den elfte största investeraren, här finns en lång rad svenska stora och mellanstora bolag, som ABB, Ericsson, Electrolux, Skanska, Scania, Volvo, Nordea, SEB, KappAhl, Duka, Jula och Oriflame. Förra året gick 3,3 procent av vår export till dem, och 4 procent av vår import kom därifrån. 

Polen bör pragmatiskt fortsätta värna ekonomin. Under åren efter murens fall utvandrade 1,7 miljoner arbetsföra polacker, runt 7 procent av dåvarande befolkningen. Landet har därför en demografisk obalans och behöver importera arbetskraft. Men om man vill locka investeringar och högutbildade personer inom exempelvis tekniksektorn krävs kompromisser med kyrkans värderingar som diskriminerar kunder, investerare och god arbetskraft.

Om oppositionen, den liberalkonservativa Medborgarkoalitionen där EU-rådets ordförande Donald Tusks parti Medborgarplattform dominerar, vinner, blir samarbetet med EU enklare. Men opinionsmätningarna tyder tvärtom på att sittande Lag och Rättvisa ökar sitt stöd, från 37 procent i förra valet till 48 procent.

Trots bilden av ett värderingsstyrt land är det liksom i resten av världen till stor del den egna ekonomin som styr var man lägger sin röst. Regeringspartiet har höjt barnbidraget, höjt minimilönerna och föreslagit slopad inkomstskatt för de under 26 år. Utöver det kan polackerna stoltsera med bättre Pisaresultat än både Sverige och Oecd-snittet, och högre bredbandspenetration än Tyskland och Frankrike. Budgeten 2020 är balanserad för första gången sedan landet blev fritt och statsskulden ligger på 49 procent, vilket är långt under EU-snittet och 60-procentsgränsen. Årets tillväxtprognos ligger på runt 4,4 procent. Detta bör EU begrunda.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer