1515
Annons

Fortsatt hög kriminalitet i utsatta förorter

LEDARE. Polisen ser en positiv trend bland de utsatta områdena. Det är märkligt, för

antalet med svåra problem ser ut att ha ökat kraftigt de senaste fyra åren.

Foto:Claudio Bresciani/TT

2015 inledde polisen ett ambitiöst arbete. Den kartlade kriminaliteten och slog fast att den vuxit så mycket i vissa bostadsområden att man hade förlorat kontrollen där. Det var modigt gjort. Alla gillade inte att man pekade ut folk och orter. Det var också ett rop på mer resurser, vilket de fick.

2017 kom nästa lägesrapport om ”utsatta områden” som de kallas för att ingen ska ta illa vid sig. Dessa kännetecknas bland annat av offentligt våld som riskerar skada tredje man, narkotikahandeln bedrivs öppet, koncentrationen av kriminella är hög, där finns utbredd extremism och parallella samhällsstrukturer. Även denna undersökning var bra. På måndagen publicerades en tredje, som var mer otydlig.

Polisen beskriver där ”positiva trender i många utsatta områden”. Grunden är att det totala antalet utpekade områden har minskat från 61 år 2017 till 60 stycken 2018, de mest, eller ”särskilt” utsatta har minskat från 23 till 22 och fler visar en positiv trend än negativ.

Men av tidigare rapporter att döma är det en dramatisk försämring jämfört med 2015 när det totala antalet utsatta områden var 53, vilket ansågs vara hårresande många. Antalet särskilt utsatta områden var då 15. Dagens 22 innebär därför en ökning med 46 procent på fyra år. De mest kriminella områdena ökar alltså som andel av alla utsatta, från 28 till 36 procent. Polisen anger som en förklaring att de har bättre kännedom, uppdelning av befintliga områden och nationell samordning i dag som ett skäl till ökningen. Men detta är inte tydligt redovisat.

Årets rapport anger vidare att antalet anmälda brott minskade 2018 jämfört med föregående år, bortsett från övergrepp i rättssak som ökade kraftigt. Att med våld eller hot om våld försöka hindra rättvisan är dock inget obetydligt brott. Dessutom ingår många viktiga kategorier inte i statistiken, så som inbrott, rån, våld. En annan viktig invändning är att polisen räknar områden utan att kvantifiera hur många människor som berörs. Det kan ju vara ett bakslag att två små orter förbättras medan en större försämras.

Begreppet ”utsatt område” indikerar att problemen kommer utifrån. Det leder tanken fel. Den som inte har ett arbete är ekonomiskt sårbar. Den som inte har gått ut grundskolan har färre valmöjligheter och löper större risk att bli kriminell. Utsatt är den som sköter sig men inte törs gå ut för att ett gäng unga män har tagit över gatan. 

Polisen bör ha noll tolerans och samarbetet med andra samhällsinstitutioner fortsätta förbättras. Barnen ska kunna lita på att skolan gör sitt jobb och står för en tydlig struktur och ledarskap. Men vi kan börja med att beskriva verkligheten korrekt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Viktigt med delad vision för hållbara leverantörskedjor: ”Hållbarhet nödvändigt ur ett affärsperspektiv”

Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.
Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Stora företag har börjat ställa allt högre krav på att hela leverantörskedjan är hållbar. Att jobba med hållbarhet är alltså nödvändigt ur ett affärsperspektiv.

– För oss är det helt avgörande att våra leverantörer delar vår vision om hållbara transportlösningar, förklarar Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Södertälje Science Park erbjuder flera affärsutvecklingsprogram för industriföretag 

Inom en snar framtid kommer Scanias lastbilar och bussar inte längre ha avgasrör. Det betyder att mycket av de koldioxidutsläpp som bolaget traditionellt har haft försvinner – men också att nya typer av koldioxidutsläpp uppstår.

– De utsläppen kommer framför allt att komma från leverantörskedjan, vilket innebär att vi behöver fortsätta att ta steg mot ökad hållbarhet tillsammans med våra leverantörer. Tidigare har vi främst fokuserat på de leverantörer vi har direktkontakt med, men nu jobbar vi även med deras underleverantörer. På så vis kan vi hitta de ställen i vårt långa leverantörsled där det stora klimatavtrycket finns, berättar Andreas Follér. 

”Vi kommer att arbeta hela vägen ner i gruvorna”

Framöver kommer Scania att fokusera på fyra ”hotspots” för utsläpp i sitt miljöarbete – batterier, stål, gjutjärn och aluminium – som de vill ska vara 100 procent gröna år 2030.

– Det här kommer vi att arbeta med hela vägen ner till gruvorna, till själva råvaran. Vi har en aktiv dialog med leverantörerna och tränar, stöttar och utbildar dem. Vi ser det som att vi gör det här tillsammans, säger Andreas Follér.

– Det är säkert så att vissa leverantörer kommer att falla bort de närmsta tio åren eftersom de inte delar våra hållbarhetsambitioner. Samtidigt arbetar de flesta av våra nyckelleverantörer åt samma håll som oss. Det handlar egentligen inte om att vi ställer de kraven, utan att hela världen gör det, tillägger han.

Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.
Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.

Hållbarhetsprogram för företag

Scania är, tillsammans med AstraZeneca, KTH och Södertälje kommun, huvudpartner till och grundare av Södertälje Science Park, som är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver Södertälje Science Park ett hållbarhetsprogram för små och medelstora företag.

– Många av de företag som deltar i programmet är underleverantörer till större företag. De vet att det är nödvändigt att jobba med omställningen mot en hållbar värld, men vet inte alltid i vilken ände de ska börja. Därför hjälper vi dem att göra en översyn av sitt företag och hur de kan jobba med hållbarhet kopplade till de globala målen, säger Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park, och tillägger:

– Det är genom att ställa om till en mer hållbar produktion som de kan fortsätta vara relevanta på marknaden.

Läs mer om hållbarhetsprogrammet för små och medelstora företag 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Även Sverige bör stoppa ryska turister

Från och med i fredags stoppar Finland ryska medborgare som vill resa in i landet med hjälp av turistvisum, oavsett var visumen är utfärdade. Även de baltiska staterna och Polen har infört liknande regler.

PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.
PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.Foto:Jussi Nukari

Åtgärderna är en konsekvens av Vladimir Putins färska mobiliseringsorder. Minst tvåhundratusen människor rapporteras hittills ha flytt Ryssland för att slippa ställas inför valet att utkämpa presidentens folkrättsvidriga ”specialoperation” och att dömas till ett långt fängelsestraff för vägran att göra så.   

I Sverige är dock ryska medborgare med turistvisum fortsatt välkomna. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 2300 ryska ansökningar om turistvisum, och fler lär det bli när möjligheterna i våra grannländer begränsas. 

Även Sverige borde tänka om. Vi har visserligen ingen direkt gräns mot Ryssland, vilket gör situationen mindre akut

Men fortsätter vi med dagens regler undergräver vi den effekt som våra grannländer försöker uppnå genom sina åtgärder, vilket Emil Aronsson (SD), tillträdande ordförande för riksdagens utrikesutskott, påpekade i söndagens Agenda i SVT. 

Det vore på alla sätt rimligt att ha en enhetlig hållning i den här frågan inom Norden och Baltikum/Polen. 

Frågan är dock inte enkel. Tvärtom kan man utifrån moraliska principer argumentera för att det är vår plikt att välkomna de ryssar som föraktar Putin lika mycket som vi gör – att det är fel att kollektivt bestraffa hela den ryska befolkningen för dess presidents synder.

Det gör vi visserligen redan genom de omfattande sanktionerna.

Samtidigt befinner sig Europa i ett extremt känsligt säkerhetspolitiskt läge, inte minst efter Nord Stream-attentaten som tvingat gemene svensk att lära sig ordet ”hybridkrig”. I ett sådant läge måste säkerhetsaspekterna gå först. 

Precis så resonerar den finska regeringen. Som utrikesminister Pekka Haavisto påpekade i Agenda är det svårt att analysera vilka motiv eller sympatier enskilda ryssar som vill komma till EU har. 

Risken är att en generös tolkning medför att oönskade personer, som Putin-vänliga sabotörer och spioner, trillar igenom nätet. De som vill resa till Finland för att jobba, plugga, träffa anhöriga eller söka asyl har fortsatt möjlighet att göra så.  

Sverige bör snarast kopiera den finska modellen, samt intensifiera stödet för den ryska oppositionen både i Ryssland och i exil. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera