1515
Annons

Fortfarande läge att byta till balansmål

Siffrorna som kom på onsdagsmorgonen från Ekonomistyrningsverket är starka.

Elisabeth Svantesson, Moderaterna, bör öppna för ett balansmål.
Elisabeth Svantesson, Moderaterna, bör öppna för ett balansmål.Foto:Lars Schröder

Sverige går in i en lågkonjunktur, men det svenska offentliga sparandet är ändå i balans nästa år, det hamnar inte på minus. Dessutom väntas det vända upp igen 2024.

Den svenska offentliga skulden faller. Maastrichtskulden – alltså kommuner, landsting och pensionssystemet – går stadigt nedåt. Nästa år hamnar den under det lägre toleransintervallet för skuldankaret, 30 procent. 2025 kommer skulden att ligga på 21,8 procent, enligt Ekonomistyrningsverkets prognos, som har tagit med alla omvärldsförändringar inklusive svenska räntehöjningar i sitt underlag. 

Maastrichtskulden låg på 42 procent för bara några år sedan. 

Skulden är inte tänkt att falla nedanför toleransintervallet, när det sker ska regeringen förklara sig. Ett erkänt problem med för låg statlig upplåning är att det behövs en likviditet, annars kommer investerare att lämna den svenska marknaden för statspapper.

När den nya regeringen ska ta fram sin budget – den har bara tre veckor på sig efter tillträde – blir det säkerligen diskussion om reformutrymmet, som i sin tur sätts i relation till de finanspolitiska reglerna. Moderaterna har varit angelägna om att stå fast vid överskottsmålet, alltså 0,33 procent av BNP. Socialdemokraterna har däremot öppnat för ett balansmål, alltså 0,0 procent.

 

Betydande investeringar i försvaret står för dörren. Och redan innan upprustningen var aktuell fanns stora behov av att bygga ut transportinfrastrukturen. Det finns ingen statlig investeringsbudget som är skild från driftsbudgeten. Det innebär att mycket långsiktiga satsningar måste trängas med årliga utgifter. Därför behövs andra sätt att ge utrymme för investeringar. Att byta överskottsmålet till ett balansmål är ett sådant.

Det kan låta dramatiskt att lämna överskottsmålet, men ett balansmål är inte något väsensskilt, utan just ett nedgraderat mål.

Den allmänna utgiftslusten, som brukar visa sig i koalitionsförhandlingar, måste kunna begränsas utan att hänvisa till överskottsmålet som något heligt. Moderaterna bör också hitta andra skiljelinjer mot Socialdemokraternas finanspolitik än just överskottsmålet.

Överskottsmålet är dessutom endast en av komponenterna i det finanspolitiska regelverket som ju syftar till att skydda den offentliga ekonomin från excesser – där finns också statens utgiftstak och kommunernas balanskrav. Även riksdagens stränga beslutsregler om budget kan räknas dit. Förtroendet för svensk ekonomi kommer därmed inte att raseras om överskottsmålet ändras. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Till slut möts våldsspiralen av riktig politik

Fyra skjutningar I Södertälje på åtta dagar.  Två döda. En invånare säger till SVT att hon inte ens går ut med soporna fast klockan bara är fem på eftermiddagen.

Foto:Christine Olsson

De fyra partierna i det vinnande regeringsunderlaget gör nu upp om sitt politiska program. Centralt i denna förhandling är kriminalpolitiken.

Skillnaden mot regeringsuppgörelsen 2019 är stor. Kriminalpolitiken satte inte något som helst avtryck i Januariavtalet, men mycket tid i förhandlingarna ägnades åt för många väljare perifera ämnen som skogspolitik, strandskydd och fri hyressättning. Detta trots att gängvåld och skjutningar var ett akut problem även då, låt vara att det har eskalerat ännu mer sedan dess. Löfvenregeringen tillsatte ”gängsamtal” med oppositionen för att komma överens om åtgärder mot den grova brottsligheten. Men regeringen bestämde att Sverigedemokraterna inte fick vara med (enligt inrikesminister Mikael Damberg därför att SD har ”en annan värdegrund” och en ”för grund förklaringsmodell”). Sedan havererade samtalen.

Eftersom de fyra partierna på högersidan i huvudsak har en likartad syn på brottsbekämpningen finns flera åtgärder som kan genomföras, som har betydelse för medborgarnas trygghet. 

En sådan är möjligheten till anonyma vittnen. I dag är ett stort antal grova våldsbrott ouppklarade eftersom det helt saknas avgörande vittnesmål. Det är rimligt att pröva denna möjlighet i ett läge då många allvarliga brott inte kan utredas, och förändringen efterfrågas av polis och åklagare. Att lämna ett offentligt vittnesmål om allvarlig kriminalitet är otänkbart för många personer.

Visitationszoner är en annan betydelsefull åtgärd. I debatten har det framställts som om sådana zoner skulle hota rättssäkerheten, och man frammanar bilden av en trakasserande poliskår som gör livet svårt för vanligt folk.

Men det är tvärtom, det handlar om att vanligt folk ska känna sig trygga. Tanken är att man ska kunna räkna med att beväpnade människor inte finns i det aktuella området, eftersom polisen har rätt att genom stickprovskontroller, alltså utan specifik misstanke, genomföra kontroller.

Till saken hör att i Danmark, som har visitationszoner sedan nästan 20 år, är det inte tillåtet att söka efter annat än just vapen.

När invånare i en utsatt stadsdel ber om trygghet måste politiken svara upp mot det. Att så långt det är möjligt säkerställa att människor inte är beväpnade är en del av samhällskontraktet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera