Annons

Fortfarande ekonomin som är det stora hotet

LEDARE. När coronaviruset drabbade norra Italien var det inte konstigt att börserna genast reagerade. Det är det första större utbrottet utanför Asien och visar att viruset plötsligt kan ta sig oväntade spridningsvägar.

I EUROPA. Kö utanför en livsmedelsaffär i Casalpusterlengo i Lombardiet, Italien, i söndags. Det italienska utbrottet är det största utanför Asien.
I EUROPA. Kö utanför en livsmedelsaffär i Casalpusterlengo i Lombardiet, Italien, i söndags. Det italienska utbrottet är det största utanför Asien.Foto:Claudio Furlan

Hittills är det dock en epidemi som har fått begränsad spridning, även om det är lätt att se riskerna (gå in på Johns Hopkins-universitetets webbplats och följ den ständigt uppdaterade coronakartan).

För världshandeln och för svensk industri bör riskerna tas på stort allvar. De globala värdekedjorna handlar i praktiken inte bara om tillverkning i kinesiska fabriker utan lika mycket om tillgång till lediga fraktcontainrar när fartygen hamnar ”på fel ställe”. Slaget blir hårt när asiatisk konsumtion minskar efter att miljonstäder i praktiken stängt ned. För turistströmmarna, åt bägge håll, kan skadorna anas redan.

Att en global nedgång påskyndas på grund av alla skyddsåtgärderna är inget perifert scenario. Vissa branscher drabbas direkt, andra indirekt på grund av minskad allmän efterfrågan.

Det svåraste med akuta ekonomiska risker sker när tillräckligt många aktörer försöker skydda sina egna investeringar från alltför stora avbräck och dynamiken i världsekonomin därmed försvagas.

På måndagsförmiddagen kallade regeringen till presskonferens för att förmedla budskapet att ”vår beredskap är god”. Socialminister Lena Hallengren och biståndsminister Peter Eriksson gick igenom läget översiktligt och hänvisade i övrigt till fackmyndigheter. WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom fanns med på länk, som om han inte skulle ha bättre saker för sig än att vänta länge i luren för att på inövad svenska säga ”tack så mycket” för att Sverige ger 40 miljoner kronor till organisationens krisfond. Ett bidrag som dessutom sker i enlighet med en överenskommelse mellan EU:s hälsoministrar förrförra veckan.

Det är inte första gången en redogörelse för krisberedskap påverkas av den svenska förvaltningsmodellen. Till skillnad från i andra länder kan inte ministrar ta över det operativa arbetet, utan det hänvisas ständigt till de ansvariga myndigheterna. Desto märkligare att dessa myndigheter inte var med på presskonferensen. Intrycket blir splittrat.

Så vilken beredskap har Sverige? Erfarenheten talar för att samhällsapparaten har lättare att hantera kriser med scenarier som handlar om kända faror. Bränder, sjukdomsutbrott och svårare olyckor – det är sådant som statliga och kommunala aktörer har övat för. Om ytterligare aspekter tillkommer, som att krisen har med ett annat land att göra, då brister systemet och ansvarstagandet (flodvågskatastrofen).

Den stora  problemet i beredskapen är inte att sjukvården inte skulle klara ett svenskt coronautbrott. Smittskyddslagen är tydlig med individens skyldigheter och det går att sätta betydande kraft bakom dessa krav. Svensk sjukvård har goda möjligheter att prioritera. Kunskapsnivån är mycket hög.

Problemet är att sjukvården är hårt pressad, inte nödvändigtvis på grund av för lite pengar eller ens personal, utan på en organisatorisk nivå. Gör alla rätt saker, och hamnar alla patienter på det ändamålsenliga vårdstället – knappast.

Så vad händer om en coronaprioritering behöver göras? Skjuta upp planerad vård är lätt, men vad händer om vinterkräksjuka och benbrottssäsong äger rum samtidigt som en ny virusepidemi? Och hur ska polisen prioritera rätt om dess resurser behövs till vakthållning och avspärrning?

Sådana frågor är hypotetiska och om någon ska kunna besvara dem är det ledare på operativ nivå.

Att regeringen vill visa egen handlingskraft i god tid är förståeligt med tanke på tidigare misstag. Men lärdomen efter tsunamin var att krisbedömning inte görs bäst på Harpsund, utan av proffs. Därför inrättades det dygnet runt-bemannade kansliet för krishantering på regeringskansliet. Politiker är notoriskt dåliga på sådant.

För svensk del är de ekonomiska riskerna än så länge mer överhängande än smittspridningshotet. Nästa presskonferens ska kanske hållas av finansministern.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?