1515

Fortfarande ekonomin som är det stora hotet

LEDARE. När coronaviruset drabbade norra Italien var det inte konstigt att börserna genast reagerade. Det är det första större utbrottet utanför Asien och visar att viruset plötsligt kan ta sig oväntade spridningsvägar.

I EUROPA. Kö utanför en livsmedelsaffär i Casalpusterlengo i Lombardiet, Italien, i söndags. Det italienska utbrottet är det största utanför Asien.
I EUROPA. Kö utanför en livsmedelsaffär i Casalpusterlengo i Lombardiet, Italien, i söndags. Det italienska utbrottet är det största utanför Asien.Foto:Claudio Furlan

Hittills är det dock en epidemi som har fått begränsad spridning, även om det är lätt att se riskerna (gå in på Johns Hopkins-universitetets webbplats och följ den ständigt uppdaterade coronakartan).

För världshandeln och för svensk industri bör riskerna tas på stort allvar. De globala värdekedjorna handlar i praktiken inte bara om tillverkning i kinesiska fabriker utan lika mycket om tillgång till lediga fraktcontainrar när fartygen hamnar ”på fel ställe”. Slaget blir hårt när asiatisk konsumtion minskar efter att miljonstäder i praktiken stängt ned. För turistströmmarna, åt bägge håll, kan skadorna anas redan.

Att en global nedgång påskyndas på grund av alla skyddsåtgärderna är inget perifert scenario. Vissa branscher drabbas direkt, andra indirekt på grund av minskad allmän efterfrågan.

Det svåraste med akuta ekonomiska risker sker när tillräckligt många aktörer försöker skydda sina egna investeringar från alltför stora avbräck och dynamiken i världsekonomin därmed försvagas.

På måndagsförmiddagen kallade regeringen till presskonferens för att förmedla budskapet att ”vår beredskap är god”. Socialminister Lena Hallengren och biståndsminister Peter Eriksson gick igenom läget översiktligt och hänvisade i övrigt till fackmyndigheter. WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom fanns med på länk, som om han inte skulle ha bättre saker för sig än att vänta länge i luren för att på inövad svenska säga ”tack så mycket” för att Sverige ger 40 miljoner kronor till organisationens krisfond. Ett bidrag som dessutom sker i enlighet med en överenskommelse mellan EU:s hälsoministrar förrförra veckan.

Det är inte första gången en redogörelse för krisberedskap påverkas av den svenska förvaltningsmodellen. Till skillnad från i andra länder kan inte ministrar ta över det operativa arbetet, utan det hänvisas ständigt till de ansvariga myndigheterna. Desto märkligare att dessa myndigheter inte var med på presskonferensen. Intrycket blir splittrat.

Så vilken beredskap har Sverige? Erfarenheten talar för att samhällsapparaten har lättare att hantera kriser med scenarier som handlar om kända faror. Bränder, sjukdomsutbrott och svårare olyckor – det är sådant som statliga och kommunala aktörer har övat för. Om ytterligare aspekter tillkommer, som att krisen har med ett annat land att göra, då brister systemet och ansvarstagandet (flodvågskatastrofen).

Den stora  problemet i beredskapen är inte att sjukvården inte skulle klara ett svenskt coronautbrott. Smittskyddslagen är tydlig med individens skyldigheter och det går att sätta betydande kraft bakom dessa krav. Svensk sjukvård har goda möjligheter att prioritera. Kunskapsnivån är mycket hög.

Problemet är att sjukvården är hårt pressad, inte nödvändigtvis på grund av för lite pengar eller ens personal, utan på en organisatorisk nivå. Gör alla rätt saker, och hamnar alla patienter på det ändamålsenliga vårdstället – knappast.

Så vad händer om en coronaprioritering behöver göras? Skjuta upp planerad vård är lätt, men vad händer om vinterkräksjuka och benbrottssäsong äger rum samtidigt som en ny virusepidemi? Och hur ska polisen prioritera rätt om dess resurser behövs till vakthållning och avspärrning?

Sådana frågor är hypotetiska och om någon ska kunna besvara dem är det ledare på operativ nivå.

Att regeringen vill visa egen handlingskraft i god tid är förståeligt med tanke på tidigare misstag. Men lärdomen efter tsunamin var att krisbedömning inte görs bäst på Harpsund, utan av proffs. Därför inrättades det dygnet runt-bemannade kansliet för krishantering på regeringskansliet. Politiker är notoriskt dåliga på sådant.

För svensk del är de ekonomiska riskerna än så länge mer överhängande än smittspridningshotet. Nästa presskonferens ska kanske hållas av finansministern.


Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?