Annons

Försvaret av väst

Putins annekteringstal förra fredagen den 30 september var anmärkningsvärt på så många sätt att det förtjänar en noggrann läsning och ett slags svar.

EUROPA. Den civilisation Putin förtalar är en magnet för hans eget folk. Ryssar drömmer om väst, flyr hit, placerar sina pengar här och skickar sina barn till västs universitet.
EUROPA. Den civilisation Putin förtalar är en magnet för hans eget folk. Ryssar drömmer om väst, flyr hit, placerar sina pengar här och skickar sina barn till västs universitet.Foto:Grigory Sysoyev

Han bjuder upp till en diskussion som kommer att fortsätta långt efter att kriget i Ukraina är över och som mycket mer handlar om Ryssland och väst än om vem som ska ha kontroll över Donbass.

Det sista är för Putin självklart. Ukraina är ryskt av en tusen år gammal hävd. Ryssland är ingen geografi men en metafysik, ett storslaget epos med hjältar, slag, uppoffringar och martyrer. Ryssland finns där ryssar bor, deras urhem är deras rätt och Ryssland kommer alltid att försvara sig mot nazisterna som tveklöst väller fram över slätten om man visar sig svag. Sovjetunionens sammanbrott gjorde miljoner ryssar hemlösa då de hamnade på fel sida av en falsk gräns, men, säger han, det finns inget starkare än folks beslutsamhet att återvända till sitt sanna historiska hemland.

Större delen av talet handlar dock inte om det ryska hemmet utan om väst. Putin rör sig hemtamt i tanketraditioner som man som västerlänning minst sagt känner igen.

Väst, säger han, är ett neokolonialt utsugarsystem som med hjälp av sina dollar och teknologi vill dominera världen. Hegemonen lovar beskydd via Nato men avkräver egentligen bara ränta av förslavade länder och förlorade själar som dessutom avlyssnas på sina kontor. Västs mål är underkastelse, statssuveränitetens upphörande och utplåning av traditionella värden, autentiska kulturer samt könen. Länder som inte går att muta förstörs och lämnas i ruiner.

Väst, säger han, vill inte se ryssar som likar men som slavar. Väst förbjuder Rysslands kultur och konst eftersom de vill utrota den ryska civilisationen. Och så har väst alltid gjort, se bara på den världsomspännande slavhandeln, folkmordet på indianerna i Amerika, plundringen av Indien och Afrika, opiumkriget mot Kina och koloniseringen av hela världen. Det var bara ryssarna som stod upp och ställde sig på de förtrycktas sida.

Andra världskrigets bombningar av Dresden, Hamburg, Köln, Hiroshima och Nagasaki handlade bara om en sak - att skrämma Ryssland och alla andra till underkastelse. Det är i det ljuset, menar han, man bör se USA:s hybridkrig mot Europa - först kräver man bojkott av den ryska gasen och sedan spränger man Nord Stream.

Men, inskärper Putin, folk kan inte äta dollar och inte värmas av sociala medier, folk behöver mat och energi och därför tvingas nu Europas eliter övertyga sina medborgare att äta mindre, duscha kortare och klä sig varmare hemma.

Så långt Vladimir. I en mening vittnar hans tal om en långt gången förföljelsemani. Alla förbrytelser som Ryssland gör är egentligen ett försvar mot västs påstådda dito. Han är också i en mening lätt att svara. Den civilisation han förtalar är en magnet för hans eget folk. Ryssar drömmer om väst, flyr hit, särskilt just nu, placerar sina pengar här, skickar sina barn till västs universitet och åtrår västs modeprodukter. Rysslands ekonomi är 3,8 procent av Nato-ländernas samlade BNP. Världen känner inte till en enda rysk innovation, inte ett enda ryskt prestigeuniversitet. Inte ens de stora internationella vodkamärkena är ryska. Ryssland kan inte organisera en armé och inte ett samhälle som fungerar. Ryssar utanför Ryssland är rikare, lever längre och är friare jämfört med ryssar i Ryssland.

Men Putin är samtidigt mer intressant och klart inläst på den västliga självkritikens tankegods. På ett finkalibrerat sätt låter han som en polemisk europeisk vänsterintellektuell. Långa passager av hans tal är som hämtade från Aftonbladets kultursidor, eller från tyska eller franska kändissociologer, bara delvis från kontinentala högernationalister. Den ryske presidenten vill delta i en europeisk debatt, visserligen med hot om kärnvapen, men likväl.

Från högerhåll är det lätt att dra röda linjer och döma ut ”ryska narrativ” i texter och tankar som liknar Putins. Det är ett bekvämt sätt att tysta kritiker. Och kontraproduktivt. Västs styrka är inte bara det tekniska och ekonomiska övertaget utan lika mycket förmågan till självreflektion, tvivel och förödande och orättvis självkritik. Folk i väst är fria att tänka fel, bland annat eftersom man plötsligt kommer på att det som nyss var fel och farligt kan vara rätt, som att jorden kretsar kring solen, men också för att tankens frihet har värde i sig själv. Det är roligt och meningsfullt att tänka fritt, hur fel man än har.

Den omedelbara och viktigaste fronten mot Ryssland har namn som Lyman, Donetsk och Cherson. Ukraina behöver och ska få vapen och pengar för att vinna. Men tankekrigets front, med namn som påverkansoperationer, narrativ och psykologiskt försvar, får inte förtvina till en uniformerad offensiv.

Det ryska narrativ som Putin anför är i hög grad europeiskt. Det gör det inte mindre falskt, men försvaret av västs värden måste vara intelligent, öppet och frihetligt. Marknadsekonomins kultur måste behålla sin tankeskärpa. Den internationella kapitalismen behöver sina kritiker, marknadsekonomin sina tvivlare, det privata ägandet sina frågor om rätt och rättvisa och sina motkulturer - när som helst förvandlas de till Silicon Valley. Hela den pluralismen är väst och ryssarnas längtan efter våren på franska rivieran och hösthelger i London är ett magiskt vapen. Putins krig är farligt. Men hans tankar är en europeisk normalitet som vi kan hantera och kommer att hantera när Ryssland har förlorat.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera