ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Hybridkriget mot företagen

Försvara företagen

  • PÅ SIN KANT. Ryssland och Kina vill minska västs makt och dit hör västs företag, bland andra de svenska. För att möta hoten bör Sverige samla sig kring ett antal motstrategier. Foto: Pavel Golovkin

Om man ska vara dramatisk kan man säga att kriget har pågått sedan hösten 2013. 

Det var då när Ukraina stod och vägde mellan öst och väst som Ryssland på allvar bestämde sig för att med alla möjliga medel trycka tillbaka det som uppfattas som ”väst”, det vill säga den finmaskiga väv av institutioner, företag, stater, marknader men också kultur och ideologier som präglar den värld som växt fram efter 1945 och som haft USA som styrkecentrum.

2014 lanserade Ryssland en ny militär doktrin, i väst kallad ”hybridkrigföring”. Väst går inte att besegra med militära medel men kan försvagas med andra och blandade medel. Man använder hela samhällets resurser, staten, militären, underrättelsetjänsterna, medierna, företagen, för att försvaga fiendens stat, företag, marknader och vilja.

Sedan dess har Kina tornat upp sig som den nya stora utmanaren och börjat använda liknande strategier med uppköp av strategiska företag, stöld av teknik, påverkansoperationer, cyberattacker och ambassadkampanjer.

Skadorna i väst, delvis självklart självförvållade, man ska inte överdriva, är hittills stora. Det amerikanska valet 2016 var det första som utspelade sig i den nya krigstiden. Den ryska inblandningen i USA-valet är odiskutabelt och det amerikanska samhället lider fortfarande av ett slags overklighetskänsla och en osäkerhet på vad som är sant och falskt.

I Europa är osäkerheten om vad som är vad högst påtaglig och varje sårbart frågetecken utnyttjas maximalt av de ryska propagandakanalerna. Vad innebär egentligen de ryska stöden till nationalistpartier och till brexit-kampanjen? Vad menar den franske presidenten när han säger att Nato är hjärndött? Ska vi sluta tro på den amerikanska marknadsliberalismen? 

För företagen innebär den nya verkligheten framför allt en ökad osäkerhet och försenade processer. Det säger en hel del när Säkerhetspolisen i Sverige säger att de inte öppnar mejl från kinesiskt ägda företag, även de som ligger i Göteborg och tillverkar bilar. Eller att svenskarna på allvar överväger att sälja Ericsson till USA för att amerikanerna ska kontrollera utvecklingen inom 5g. Eller att regeringen nu håller på att ta fram en lagstiftning som ska tvinga aktieägare att fråga polisen om man får sälja till utländska aktörer. Eller att den kinesiske ambassadören i Stockholm ogenerat hetsar mot oliktänkande i Sverige samtidigt som Kina investerar friskt i känsliga svenska företag.

På senare år har debatten mest handlat om Kina men det var inte länge sedan utläggningen av en ny tysk-rysk gasledning orsakade en svensk kris. Osäkerheten om vad frågan handlade om var akut. Försvarsmakten menade att ledningen etablerade en ny rysk säkerhetszon. Hamnarna i Sverige, som ville göra affärer, menade att det handlade om ett logistikärende bland andra. Regeringen sa att det var ett miljöärende. Hela hanteringen andades valhänthet och beslutsvånda. Det blev en kompromiss. Slite på Gotland stängde sin hamn, Karlshamn höll sin öppen. Kontentan blev att Sverige varken gjorde det ena eller andra och inte kunde enas kring en princip. I värsta fall undergrävde Sverige sina egna möjligheter att dra egna framtida ledningar till Baltikum.

Västs kärnvärden som fria globala marknader för kapital, varor och företag har visat sig vara riskfyllda arenor när starka stater vill väst illa. Så hur skyddar vi oss? Här finns några andra kärnvärden som är effektiva.

• En mer intelligent upplysning och information till den breda allmänheten underlättar. Svenska underrättelsetjänster har en tradition av slutenhet men i vår tid är allmänheten en viktig aktör som behöver relevant information, bland annat för att ryska kanaler försöker påverka svensk opinionsbildning. Om underrättelsemyndigheter har kunskap om kampanjer mot Sverige eller ser mönster som andra inte ser finns det skäl att berätta. Säkerhetspolisens nya öppenhet är ett föredöme. Must har en bit kvar. De amerikanska kollegorna ligger långt fram.

• Öka transparensen om uppköpen av företag. FOI publicerade i höstas en lista över alla svenska företag som kontrolleras av kinesiska intressen och vilka personer/institutioner som ligger bakom. Det är en utmärkt åtgärd som ökar möjligheten att veta vad man gör när man gör affärer och som minskar misstänksamheten. Liknande listor bör göras över ryska innehav i Sverige.

• Värna svensk kapitalbildning och svenskt ägande. Äntligen börjar breda kretsar inse att det är skillnad på ägare och ägare. Det är inte bra om en i grunden fientlig stat kan handla upp alla intressanta patent och teknologiskt känsliga företag i Sverige. Men det är heller inte bra att staten ska styra och ställa över vem som ska äga eller att staten ska ta över ägandet. En klok försvarslinje är att en gång för alla lämna den antikapitalistiska politiken, sluta hetsa mot förmögenheter och betrakta ett högt antal miljardärer per capita som en styrka.

• Och till sist – stärk det traditionella försvaret. Om det är för svagt faller allt annat. Det nuvarande försvarsekonomibråket är ovärdigt. Om den här regeringskonstellationen inte orkar finns det en mycket bred försvarsvänlig riksdagsmajoritet som kan ta över.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer