1515
Annons

Försvar och samling mot Rysslands hot

Rysslands president Vladimir Putin meddelade på onsdagsmorgonen ”partiell mobilisering” av 300 000 man. I ett tv-sänt tal vände han sig till det ryska folket, men tydligt även till väst, och varnade för att Ryssland kommer att försvara de ockuperade områdena i östra Ukraina med alla till buds stående medel.

För Sveriges del inskärper Rysslands mobilisering och hot allvaret i tre viktiga processer: Nato, upprustningen av försvaret och regeringsbildningen.
För Sveriges del inskärper Rysslands mobilisering och hot allvaret i tre viktiga processer: Nato, upprustningen av försvaret och regeringsbildningen.

Ryssland har också aviserat så kallade folkomröstningar i de ockuperade områdena i helgen. De väntas leda till en officiell annektering av Donbass.

Mobiliseringen och de hastigt utfärdade folkomröstningarna är ett av många ryska svaghetstecken som har kommit under september. Ukraina har lyckats återerövra överraskande stora områden. Den ukrainska armén har i nuläget bättre militära förutsättningar än de ryska stridskrafterna. Ukraina har fler soldater, bättre materiel, högre stridsmoral och bättre organisation. De ryska trupperna lider brist på allt och har tvingats fly och övergivit stora mängder fordon och vapen.

Vad 300 000 man betyder i praktiken och på marken är omöjligt att säga. Den ryska krigföringen i Ukraina har uppvisat häpnadsväckande stora brister i organisation. Vad den ryska ledningen tror är ett fungerande förband har i realiteten visat sig vara ett moras av korruption.

Men beskedet om mobilisering är helt klart en eskalering av de ryska krigsansträngningarna och ett tydligt tecken på att det ryska samhället går mot ett krigstillstånd och en krigsekonomi. Det är inte säkert att den ryska opinionen därmed blir mer kritisk till landets ledning. Att förlora kriget kan vara farligare för Putins ställning än att vinna det med stora förluster.

Inför de förnyade ryska hoten bör väst fortsätta sitt ekonomiska, militära och energipolitiska stöd till Ukraina. Kinas och Indiens försiktiga kritik mot Putins krig visar att krigets negativa effekter sprider sig till allt fler. Den dag Ukrainas politiska ledning vill förhandla om vapenstillestånd ska de västliga ledarna bistå, men fram till dess gäller fullt stöd.

För Sveriges del inskärper Rysslands mobilisering allvaret i tre viktiga processer. Den första gäller Natomedlemskapet. Orsaken till att Finland och Sverige bytte säkerhetspolitisk linje i våras var den ryska aggressionen. Den trappas nu upp och ingen vet hur och var kriget slutar. Ett stort krig har en egen dynamik. I den mån det svenska valet har pausat förberedelserna för ett Natomedlemskap så bör såväl övergångsregering som den tillträdande regeringen nu lägga in högsta växel. I våras sa man att allt kunde vara klart till sommaren. Nu säger man att vi kan vara med i vinter. När det är klart måste praktikaliteterna gå snabbt.

Den andra processen är upprustningen av det egna försvaret. Sverige ska under några år fördubbla försvarsutgifterna. Hur det ska gå till och vad Sverige ska satsa på är inte klart. Försvarsmakten har fått i uppgift att komma med ett svar. I värsta fall hamnar man i nya långbänkar i Försvarsberedningen. Det måste gå mycket snabbare.

Den tredje processen är den svenska regeringsbildningen. I onsdagens tal var Rysslands president tydlig med att han för ett krig mot väst. Det vill säga mot oss. Svensk demokrati måste hålla ihop. Onödig splittring gynnar fienden. De tre stora partierna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna har här ett särskilt ansvar för tonläget och för demokratins normer. En ordnad maktväxling är demokratins största styrka. Men i värsta fall, om kriget sprider sig till andra länder eller om Ryssland använder kärnvapen, måste de stora partierna vara beredda på ett utökat samarbete, i sista hand en samlingsregering.

Där är vi inte än, men vad gäller Nato och försvaret bör partierna redan nu upprätthålla en samling kring vad som är viktigt. Att Ulf Kristersson i veckan meddelade att han behåller Magdalena Anderssons chefsförhandlare är ett mycket gott tecken. Europa är i ett kritiskt läge. Demokratin ska ha sin gång, men skyddet av demokratin är starkare om man kan samla sig kring det som är viktigt. Magdalena Andersson gjorde en stor insats i våras när hon gick oppositionen till mötes och fattade beslut om Nato-ansökan. Ulf Kristersson gör rätt i att fortsätta i samma enande anda.

 

Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd som tar upp reduktionsplikten samt Porsches börsnotering här.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Till slut möts våldsspiralen av riktig politik

Fyra skjutningar I Södertälje på åtta dagar.  Två döda. En invånare säger till SVT att hon inte ens går ut med soporna fast klockan bara är fem på eftermiddagen.

Foto:Christine Olsson

De fyra partierna i det vinnande regeringsunderlaget gör nu upp om sitt politiska program. Centralt i denna förhandling är kriminalpolitiken.

Skillnaden mot regeringsuppgörelsen 2019 är stor. Kriminalpolitiken satte inte något som helst avtryck i Januariavtalet, men mycket tid i förhandlingarna ägnades åt för många väljare perifera ämnen som skogspolitik, strandskydd och fri hyressättning. Detta trots att gängvåld och skjutningar var ett akut problem även då, låt vara att det har eskalerat ännu mer sedan dess. Löfvenregeringen tillsatte ”gängsamtal” med oppositionen för att komma överens om åtgärder mot den grova brottsligheten. Men regeringen bestämde att Sverigedemokraterna inte fick vara med (enligt inrikesminister Mikael Damberg därför att SD har ”en annan värdegrund” och en ”för grund förklaringsmodell”). Sedan havererade samtalen.

Eftersom de fyra partierna på högersidan i huvudsak har en likartad syn på brottsbekämpningen finns flera åtgärder som kan genomföras, som har betydelse för medborgarnas trygghet. 

En sådan är möjligheten till anonyma vittnen. I dag är ett stort antal grova våldsbrott ouppklarade eftersom det helt saknas avgörande vittnesmål. Det är rimligt att pröva denna möjlighet i ett läge då många allvarliga brott inte kan utredas, och förändringen efterfrågas av polis och åklagare. Att lämna ett offentligt vittnesmål om allvarlig kriminalitet är otänkbart för många personer.

Visitationszoner är en annan betydelsefull åtgärd. I debatten har det framställts som om sådana zoner skulle hota rättssäkerheten, och man frammanar bilden av en trakasserande poliskår som gör livet svårt för vanligt folk.

Men det är tvärtom, det handlar om att vanligt folk ska känna sig trygga. Tanken är att man ska kunna räkna med att beväpnade människor inte finns i det aktuella området, eftersom polisen har rätt att genom stickprovskontroller, alltså utan specifik misstanke, genomföra kontroller.

Till saken hör att i Danmark, som har visitationszoner sedan nästan 20 år, är det inte tillåtet att söka efter annat än just vapen.

När invånare i en utsatt stadsdel ber om trygghet måste politiken svara upp mot det. Att så långt det är möjligt säkerställa att människor inte är beväpnade är en del av samhällskontraktet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera