ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Försök inte dribbla bort människors oro

  • Foto: Anders Wiklund/TT

LEDARE. Nästan halva befolkningen är numera oroad över brottsligheten. Det är rationellt när polisen framstår som maktlös. 

Januari månad har varit exceptionellt mörk i Sverige. Måndag 13/1: sprängning i bostad på Östermalm i Stockholm och nattklubb i Uppsala. Tisdag 21/1: sprängningar i bostadsområden i Husby och Kista utanför Stockholm. Onsdag 22/1: sprängning i bostad i Norrköping.

2019, då antalet sprängningar ökade med nära 60 procent till 257 stycken, verkar inte vara ett olyckligt undantag utan starten på en trend. Bland de mest uppmärksammade bomberna förra året var de i Linköping och Örebro i juni, där 20 respektive 30 kilo sprängmedel användes.

Mönstret har också ändrats. Tidigare drabbades mest restauranger och nattklubbar, ägda av rivaliserande kriminella eller någon som inte betalat en skuld. Nu detonerar stora sprängladdningar även i bostadshus. Vad menar då Linda H Straaf, chef på underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning, när hon säger till BBC (12/11 2019), att ” det är en allvarlig situation men de flesta människor behöver inte oroa sig för de kommer inte att drabbas”?

Rent statistiskt har hon ju rätt i att bara ett fåtal drabbas direkt. Både måltavlor och förövare i sprängningarna är ofta kriminella. Men risken att oskyldiga skadas av misstag ökar definitivt. Och man drabbas indirekt när sprängningar sker inpå hemmet, det urholkar känslan av trygghet.

Det är inte bara sprängningar och skjutningar som ökar. De senaste tio åren har anmälningarna om brott ökat med 10 procent, och våldet har blivit råare. Rån mot unga, som begås av ungdomsgäng, steg med 31 procent förra året. De hotas om de ”skvallrar”. Det faktum att antalet anmälningar om inbrott minskar kan man nog ta med en nypa salt med tanke på att anmälningsbenägenheten minskar när polisen inte gör något. Vi vet att utländska ligor kommer hit och stjäl dyra saker som båtmotorer, byggmaskiner och lyxbilar. Även här har metoderna eskalerat till att på öppen plats hota föraren med pistol för att denna ska lämna över sin bil.

De kriminella gängen ändrar hela tiden metoder och flyttar gränser. Från knivar till skjutvapen. Från handgranater till bomber. Det handlar om maktutövning, straff, hämnd och att skrämmas. De har lyckats. Andelen människor som oroar sig för brottsligheten i samhället har stigit kraftigt de senaste tio åren. Bland kvinnor har den ökat från 35 till 43 procent, och för män från 28 till 43 procent. Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Myndigheten för beredskap (MSB) presenterade på onsdagen.

Nästan halva befolkningen är alltså oroad över brottsligheten, och män är numera lika rädda som kvinnor. Det är rationellt att oron ökar när polisen framstår som maktlös. Myndigheter och forskare bör inte försöka prata bort detta, eller som Brå ibland har gjort, blanda bort korten genom att välja mätperioder som får en eskalering att se ut som en naturlig variation över tid. 

MSB:s och SKR:s trygghetsrapport följer mönstret att hålla en positiv ton och inte peka ut syndabockar. Således redovisas i texten endast de tryggaste kommunerna. I topp ligger Hammarö, Vaxholm, Öckerö, Lomma och Knivsta. Man undviker att lista bottengänget, Malung-Sälen, Ljusnarsberg, Filipstad och Munkfors. (Graderingen sker utifrån fyra kriterier: personskador, bränder i byggnad, våldsbrott, stöld. Endast halva värdet avser brott, resten gäller olyckor, ofta fall, bränder och uttryckningstider). 

Rapporten ger goda exempel på hur myndigheter och kommuner kan utveckla brottsförebyggande åtgärder. Det är jättebra. Samtidigt är det viktigt att myndigheter inte alltid tar på sig att visa den ljusa sidan. Det riskerar att urholka förtroendet för dem om människor inte känner igen sig i beskrivningen. En del flyr då till källor som är mindre nogräknade men verkar pålitliga, därför att de visar en bild som stämmer med den egna upplevda verkligheten. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer