1515
Annons

Forskningen blir lidande av utdelningsstopp

LEDARE. Den svenska forskningspolitiken får ett rejält lyft de kommande fyra åren i regeringens senaste forskningsproposition. Redan nästa år ökar forskningsmedlen med 3,4 miljarder kronor. De efterföljande åren tillförs ungefär lika mycket, för att 2024 kulminera i ett extra anslag om 3,75 miljarder.

FORSKNING. Häromdagen presenterade forskningsminister Matilda Ernkrans och näringsminister Ibrahim Baylan regeringens forskningsproposition.
FORSKNING. Häromdagen presenterade forskningsminister Matilda Ernkrans och näringsminister Ibrahim Baylan regeringens forskningsproposition.Foto:Fredrik Persson/TT

En stor del av resurserna går till universitet och högskolor för att värna den fria forskningen. Vetenskapsrådet får medel för att bygga vidare sin forskningsinfrastruktur. Särskilt fokus riktas även mot pandemin. Sverige ska stå bättre rustat när det inträffar igen. Ett nytt forskningsprogram om virus och pandemier inrättas. Resurser ska säkerställa ökad laboratoriekapacitet vid ett framtida utbrott.

Det är nödvändiga satsningar. Att säkra finansieringen av forskningen handlar inte enbart om svensk konkurrenskraft utan är rent av livsavgörande. Vetenskapen som samhällsviktig funktion har blixtbelysts av coronapandemin. Vaccinutvecklingen har gått i rekordfart.

Men miljardregnet över forskningen handlar inte bara om att regeringen ökar sina ambitioner på området. Snarare fyller det ett kompensatoriskt syfte. I Di (17/12) skriver forskningsminister Matilda Ernkrans och näringsminister Ibrahim Baylan att den snabba ökningen av resurserna ”är viktig, inte minst när privat investering i forskning och innovation riskerar att minska till följd av pandemin”. De utelämnar att bortfallet till stor del beror på regeringen.

Vårens utdelningsstopp påhejades från bred front men var illa genomtänkt. Inte minst har det slagit hårt mot forskning och utveckling. Förra året mottog universitet och högskolor 5,5 miljarder kronor av ideella stiftelser och organisationer för sin forskning. Anslag som i stor utsträckning försvunnit tillsammans med utdelningarna. Wallenbergstiftelserna har tidigare räknat med att behöva minska bidragen till forskningen med närmare en miljard kronor nästa år.

Regeringens forskningsproposition är välkommen, men hade rimligtvis inte kunnat utformas på annat sätt. Att staten tar ansvar för det bortfall som skapats av politisk iver att trycka till företag är det minsta som kan begäras. Om regeringen på allvar vill öka takten i forskningen är det dags att lätta på reglerna för utdelningar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Även Sverige bör stoppa ryska turister

Från och med i fredags stoppar Finland ryska medborgare som vill resa in i landet med hjälp av turistvisum, oavsett var visumen är utfärdade. Även de baltiska staterna och Polen har infört liknande regler.

PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.
PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.Foto:Jussi Nukari

Åtgärderna är en konsekvens av Vladimir Putins färska mobiliseringsorder. Minst tvåhundratusen människor rapporteras hittills ha flytt Ryssland för att slippa ställas inför valet att utkämpa presidentens folkrättsvidriga ”specialoperation” och att dömas till ett långt fängelsestraff för vägran att göra så.   

I Sverige är dock ryska medborgare med turistvisum fortsatt välkomna. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 2.300 ryska ansökningar om turistvisum, och fler lär det bli när möjligheterna i våra grannländer begränsas. 

Även Sverige borde tänka om. Vi har visserligen ingen direkt gräns mot Ryssland, vilket gör situationen mindre akut

Men fortsätter vi med dagens regler undergräver vi den effekt som våra grannländer försöker uppnå genom sina åtgärder, vilket Aron Emilsson (SD), tillträdande ordförande för riksdagens utrikesutskott, påpekade i söndagens Agenda i SVT. 

Det vore på alla sätt rimligt att ha en enhetlig hållning i den här frågan inom Norden och Baltikum/Polen. 

Frågan är dock inte enkel. Tvärtom kan man utifrån moraliska principer argumentera för att det är vår plikt att välkomna de ryssar som föraktar Putin lika mycket som vi gör – att det är fel att kollektivt bestraffa hela den ryska befolkningen för dess presidents synder.

Det gör vi visserligen redan genom de omfattande sanktionerna.

Samtidigt befinner sig Europa i ett extremt känsligt säkerhetspolitiskt läge, inte minst efter Nord Stream-attentaten som tvingat gemene svensk att lära sig ordet ”hybridkrig”. I ett sådant läge måste säkerhetsaspekterna gå först. 

Precis så resonerar den finska regeringen. Som utrikesminister Pekka Haavisto påpekade i Agenda är det svårt att analysera vilka motiv eller sympatier enskilda ryssar som vill komma till EU har. 

Risken är att en generös tolkning medför att oönskade personer, som Putin-vänliga sabotörer och spioner, trillar igenom nätet. De som vill resa till Finland för att jobba, plugga, träffa anhöriga eller söka asyl har fortsatt möjlighet att göra så.  

Sverige bör snarast kopiera den finska modellen, samt intensifiera stödet för den ryska oppositionen både i Ryssland och i exil. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera