Annons

Förhandlingen räddar S men främst C och L

LEDARE. Det är bra för Sverige att förhandlingarna om arbetsrätten har återupptagits. I den politiska världen är det främst C och L som har anledning att andas ut – nu kanske de slipper verkställa ett hot vars innebörd hela tiden har varit svår att förstå.

Foto:Robin Haldert / TT

Det är alltid bäst om fack och arbetsgivare sköter förhandlingar om villkoren på arbetsmarknaden. Det betyder inte att politikerna aldrig ska få lägga sig i. Tvärtom krävs det sannolikt politiskt ingripande för att återställa den obalans som för flera decennier sedan lagfästes med Lagen om anställningsskydd.

Men om parterna kan komma överens är det i normalfallet bättre än lagstiftning. Just det liggande lagförslaget innehåller dessutom en del brister, inte minst att det inte ökar flexibiliteten för industribolagen.

Att förhandlingarna är i gång löser åtminstone tillfälligt en del problem för Stefan Löfven som ett tag stod inför risken för en regeringskris. Och det räddar ansiktet på Jonas Sjöstedt som har utfärdat ett misstroendehot vars allvar har ifrågasatts av politiska motståndare.

Men mest lättade borde dock Annie Lööf och Nyamko Sabuni vara. De har värnat om den punkt i januariavtalet som handlar om arbetsrätten, och som är konstruerad för att utöva ett tryck mot parterna. Om det inte blir en partsöverenskommelse ska det aktuella lagförslaget genomföras.

Både C och L har den senaste tiden betonat att januariavtalet innebär att lagförslaget ska genomföras precis som det är formulerat, annars finns det inget samarbete kvar med regeringen. Detta ultimatum har två problem. Det första är att lagförslaget har tydliga brister. Det andra är att det är otydligt vad C och L ska göra om de anser att regeringen inte lever upp till januariavtalet.

Ska de rösta på M-alternativet när statsbudgeten ska beslutas senare i år trots att de varit med och förhandlat fram regeringens budget? Och inte leder det leder till att Löfven avgår.

Det är svårt att avsätta en regeringschef i Sverige om det inte finns en samlad majoritet som har ett annat alternativ, och hot om just detta ska värderas därefter.

Allt handlar om en överenskommelse från januari 2019 som bygger på att inget av partierna ska kunna avstå någon av delarna. Ingen omförhandling, oavsett hur verkligheten förändras. Att det handlar om ett komplicerat område som arbetsmarknaden spelar ingen roll i sammanhanget.

Las-striden visar hur märklig politikutformningen har blivit i januariavtalets styrmodell.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från BlikkAnnons

Framtidsföretag växer snabbt med hjälp av Blikk

Teknikkonsulterna på ic.energy arbetar bland annat med stöd till kärntekniska anläggningar som OKG i Oskarshamn.
Teknikkonsulterna på ic.energy arbetar bland annat med stöd till kärntekniska anläggningar som OKG i Oskarshamn.

Det växande företaget Ic.energy arbetar med stora projekt inom energi, bygg och stadsutveckling – som har betydelse för vår framtid. En viktig del i framgångarna har varit affärssystemet Blikk.

– Vi glada att vi har arbetat med Blikk från start, säger Mikaela Andersson, ekonomiansvarig.

Företaget Ic.energy har på fem år gått från att vara ett enmansföretag till att ha 30 anställda. Deras teknikkonsulter arbetar med allt från avvecklingen av kärnkraft till utbyggnaden av infrastruktur och innovativa energilösningar i två nya stadsdelar i Mölndal.

För ett företag som Ic.energy, som ständigt ligger i framkant och arbetar i olika branscher, ställs det höga krav på en stabil administration.

– Jag använder mig bara av Blikk när det kommer till administrationen. Det är ett effektivt program som har fungerat klockrent från start och spar oss väldigt mycket tid. Och det blir egentligen bara bättre och bättre eftersom vi, i och med att vi växer, har användning för allt fler funktioner i programmet, säger Mikaela Andersson, ekonomiansvarig på Ic.energy.

Tips för en lyckad riskhantering i dina projekt

Blikk erbjuder viktiga funktioner

Ic.energy använder funktioner som tidsrapportering, projekthantering och resursplanering i Blikk. De skapar även sina faktura- och löneunderlag i systemet som sedan skickas direkt till de integrerade ekonomi- och lönesystemen.

– Vi har även stor användning av Blikks analysverktyg och rapporter för att få en bra överblick av verksamheten. Där kan vi bland annat analysera fakturerbar tid och debiteringsgrad vilket hjälper oss att avgöra vilka projekt som exempelvis är lönsamma och inte. 

I Blikk har de även möjlighet att anpassa inställningar efter olika kunder och medarbetare. Det är en funktion som Mikaela beskriver som avgörande när de arbetar i så skilda branscher.

– Här kan man exempelvis lägga in en medarbetares tjänstebil och traktamente. Det känns som att det finns en funktion för allt vilket vi tycker är jättebra.

Företaget upptäcker ständigt nya användningsområden i Blikk. Exempelvis har de nyligen börjat använda e-signering och timbank där de fått bra tips från supporten.

Se alla funktioner och testa Blikk gratis 

Om Blikk

Genom att samla flera viktiga funktioner i ett system kan Blikk hjälpa företag att minska administrationen, spara tid och öka lönsamheten. Systemet håller koll på kunder, försäljning, avtal, projekt, tidrapporter, kvitton, faktura- och löneunderlag. Blikk är integrerat med marknadens vanligaste ekonomi- och lönesystem som Fortnox, Visma eEkonomi, Visma Administration och Björn Lundén.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Blikk och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera