Annons

Företagen har rätt i sin kritik av stöd

LEDARE. Sandå är ett gammalt svenskt måleriföretag med 1600 anställda och en omsättning på 1,4 miljarder kronor. Det är ett av Europas ledande inom måleri och golv, men de framgångarna hjälper inte nu när Europa står stilla. 

Foto:Anders Wiklund/TT

Liksom 64 procent av alla svenska företag verkar Sandå inom tjänstesektorn. Det innebär att 75 procent av kostnaderna går till löner, att de har få fasta tillgångar och därför ett relativt litet eget kapital jämfört med exempelvis industrisektorn. Generellt har arbetskraftsintensiva företag dessutom låga marginaler, vilket gör dem sårbara för tillfälliga chocker, som den coronaviruset orsakar. 

Regeringens och myndigheternas stödpaket hjälper inte den här typen av företag särskilt mycket. En viktig invändning gäller permitteringsreglerna. De stipulerar att staten tar halva kostnaden. Det låter kanske generöst, men ett tjänsteföretag som i värsta fall tvingas permittera en stor del av arbetsstyrkan klarar inte ens halva kostnaden när de inte har några intäkter. Normala konjunktursvängningar utgör en risk som företagen måste hantera, detta är något annat. 

Vidare lät regeringens åtgärd att låta företag skjuta upp vissa skatteinbetalningar initialt effektiv. Det var innan det kröp fram att räntan på det uppskjutna beloppet låg på marknadsmässiga 6,6 procent per år. Det är svårt att motivera att staten har dessa villkor. I onsdagens tidning framhöll också ett par företagsprofiler, som Mellby gårds vd Johan Andersson, det orimliga i denna ränta.

När det gäller de lån på 500 miljarder kronor som Riksbanken tillhandahåller för affärsbankerna med uppmaningen att låna ut denna jättesumma, finns två problem. Det ena är förknippat med ovanstående resonemang, är det vettigt för företagaren att ta lån som i sig kan riskera bolagets existens om lånekostnaden blir för hög? Är det rätt att låta företagen ta hela corona-smällen? Det andra är att pengarna inte kommer att nå fram till dem som faktiskt vill ha och behöver lånen. 

Redan i normalläget är det svårt för mindre företag att finansiera sig via banken, endast 30 procent av dessa har ett banklån. Enligt en undersökning som Företagarna gjorde 2018 hade bara 20 procent finansierat investeringar med banklån det senaste året, resten använde eget kapital eller tog in nya ägare. Mycket talar för att Riksbankens pengar blir liggande, eftersom den här typen av krediter i de flesta fall kommer betraktas som en för stor risk för banken.

Men Riksbanken förstår inte detta. Det är tydligt av riksbankschefen Stefan Ingves uttalande på tisdagen (SvD 18/3). ”Det här handlar om alldeles vanlig bankverksamhet och jag kan bara inte förstå varför den plötsligt skulle upphöra”. Han verkar inte inse att en chock som corona kan tillfoga affärsverksamheter så stora skador att de inte hämtar sig ens långsiktigt om de tvingas bära hela kostnaden för den själva. Dessutom vet ingen ännu hur tillfällig denna tvärbromsning i världsekonomin kommer vara. 

I teorin ligger nu mycket fokus på att stötta de små och medelstora företagen. I realiteten blottas en avgrund av okunskap om dessa företag, om affärsrisk, finansiell risk, personlig risk och villkoren för att driva privat näringsverksamhet. Många av de mindre bär redan i dag hela företagsrisken privat, genom att de pantsätter sina hem som säkerhet för lån. De och deras familjer faller dubbelt hårt om de går i konkurs.

När en extrem händelse inträffar, så att regeringar stänger gränser och begränsar medborgarnas verksamheter, så måste regering och stat också ta ansvaret. Om staten ska skjuta upp skatter ska det ske till noll ränta, om de vill att bankerna förmedlar lån måste de garantera dem så att bankerna inte behöver ta hela risken. Man bör även överväga att ge företagen statligt kontantstöd i stället för lån.

Frågan är inte om staten ska ta kostnaderna för den här pandemin, utan om den ska ta den nu eller senare. Om företagen inte får stöd nu så kommer konkurserna snart. Då måste staten betala ut lönegarantier, dessutom fördjupas nedgången och stora företagsvärden förstörs.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?