Företagen behöver hjälp

I fredags avslöjade Di att det statligt ägda ryska energiföretaget Gazprom via mellanhänder håller på att få kontroll över Nynas och därmed en viktig del av Nynäshamns hamnar.

KAN GE SKYDD. De militära myndigheterna med ÖB Micael Bydén har ännu inget uppdrag att skydda privata företag från främmande makt. Det kommer att ändras, men uppdraget bör breddas än mer.
KAN GE SKYDD. De militära myndigheterna med ÖB Micael Bydén har ännu inget uppdrag att skydda privata företag från främmande makt. Det kommer att ändras, men uppdraget bör breddas än mer.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Det behöver inte betyda mer än så. Affärer är affärer och fordringsägare är fordringsägare. Men i andras ögon och i en annan situation kan det betyda att ryska staten får ett ägande i hamnen för uppmarschområdet till Stockholm, vilket i sin tur öppnar möjligheter för hela skalan av så kallade gråzonsoperationer. Bra är det hursomhelst inte.

Staten har i dagsläget inget verktyg för att hindra rysk kontroll över Nynas och delar av hamnen. Regeringen tillsatte i somras en utredning om utländska investeringar i skyddsvärda områden. Den ska vara klar i november 2021, varpå lag kan stiftas 2022.

Möjligheten till övertagande av Nynas är ett exempel på det som numera kallas hybridkrig, det vill säga att främmande makt använder andra instrument än militära för att begränsa och kontrollera andra staters frihet. Hybridkrig fick ett genombrott som rysk strategi under 2010-talet och har hittills varit framgångsrikt. Ryssland använder sina egna statligt kontrollerade medier, västs sociala och traditionella medier, sina företag, den diplomatiska kåren, underrättelsetjänsterna och militärmakten för att nå sina strategiska mål: utvidga den ryska inflytelsezonen, försvaga sina grannländer, EU och Nato och få bort USA från Europa och västra Stilla havet.

Sverige är en måltavla för ryskt och kinesiskt hybridkrig, vilket Di rapporterat om i en serie de senaste veckorna. Vi arbetar tätt med Nato, våra banker är en integrerad del av de baltiska ländernas finansiella infrastruktur och vi har ovanligt många stora företag som spelar roll för västvärldens ekonomi och tekniska utveckling. Sverige är också ett land som gått långt med att lägga ut vitala delar av samhället på marknaden. Tågtrafiken, huvudstadens tunnelbana, energiproduktion, energidistribution, telekom och hamnar sköts numera i huvudsak av privata företag som går att hacka, stjäla från, köpa upp, försvaga.

Man ska inte överdriva aktiviteterna men inte heller underskatta problemet. Teknikföretagen uppskattar att det sker 100 000 cyberattacker varje år mot svenska företag och att kostnaden för dem uppgår till 16 miljarder kronor. Forskningsintensiva företag är mest utsatta och aktörerna är främmande makt och/eller kriminella grupper. Sverige är det 6:e mest utsatta landet i världen.

Företag får traditionellt ingen hjälp från Försvarsmakten och underrättelsetjänsterna. Till skillnad från till exempel Storbritannien och Frankrike har de svenska försvarsmyndigheterna ett smalt uppdrag. De ska skydda staten och statliga bolag, inte privata. Om FRA upptäcker en planerad cyberattack mot ett stort svenskt företag finns det ingen skyldighet att berätta om det eller avvärja hotet.

Detta ska det bli ändring på. Regeringen har gett FRA, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och MSB i uppdrag att organisera ett Nationellt cybersäkerhetscenter. Arbetet ska påbörjas redan i år och fullt utbyggt sysselsätta 250 personer som bland annat ska hjälpa privata företag inom energi, tele, bank, finans samt företag som har stor betydelse för export och självklart försvarsföretag.

Förlagan är det brittiska National Cyber Security Centre, en del av underrättelsetjänsten MI5, inrättat 2016, som servar alla grupper i samhället, bland annat med föredömligt detaljerade veckorapporter. I den senaste varnade man för att nyheter om coronaviruset kan ha länkar som innehåller kod som fiskar efter lösenord. Myndighetens uppdrag är att göra Storbritannien till världens mest säkra plats online och man definierar den brittiska allmänheten som en central aktör.

En liknande breddning av försvarsmyndigheterna behövs i Sverige för att bättre möta hybridkrigets hot. Ta till exempel den ryska kampanjen för att driva ut de svenska bankerna ur Baltikum. Ett av de instrument man använder är att hacka bankerna och läcka transaktionsregister till svenska medier, vilket fick stora konsekvenser under förra året.

I den svenska säkerhetsapparaten finns det kunskap om de ryska aktörernas vilja och syfte, vilket bland annat märks på att de svenska ministrarna ligger lågt och är lojala mot sina baltiska kollegor, men ingen berättar något för allmänheten. Den kanske viktigaste intressezonstriden i vår tid utspelas framför våra ögon. Västvärldens front är de svenska bankernas närvaro i Tallinn, Riga och Vilnius. Men det narrativ som dominerar är girig penningtvätt. För att komplettera bilden måste kunskapen ut, annars finns det ingen att citera. Uppdrag Granskning kommer kanske inte vinkla om sig, men DN, Expressen och Di kan rapportera att chefer för underrättelsetjänsterna säger att det pågår en rysk kampanj mot Swedbank och SEB och därmed bidra till att offentligheten blir mer pluralistisk och mer motståndskraftig. Ansvariga chefer på bankerna får en mer relevant ram och det ryska perspektivet får konkurrens.

Att försvaret breddar sitt cyberskydd till privata intressen är ett fall framåt, men det behövs mer än så och en större öppenhet kring vad som egentligen händer.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?