Annons

Företagen behöver hjälp

I fredags avslöjade Di att det statligt ägda ryska energiföretaget Gazprom via mellanhänder håller på att få kontroll över Nynas och därmed en viktig del av Nynäshamns hamnar.

KAN GE SKYDD. De militära myndigheterna med ÖB Micael Bydén har ännu inget uppdrag att skydda privata företag från främmande makt. Det kommer att ändras, men uppdraget bör breddas än mer.
KAN GE SKYDD. De militära myndigheterna med ÖB Micael Bydén har ännu inget uppdrag att skydda privata företag från främmande makt. Det kommer att ändras, men uppdraget bör breddas än mer.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Det behöver inte betyda mer än så. Affärer är affärer och fordringsägare är fordringsägare. Men i andras ögon och i en annan situation kan det betyda att ryska staten får ett ägande i hamnen för uppmarschområdet till Stockholm, vilket i sin tur öppnar möjligheter för hela skalan av så kallade gråzonsoperationer. Bra är det hursomhelst inte.

Staten har i dagsläget inget verktyg för att hindra rysk kontroll över Nynas och delar av hamnen. Regeringen tillsatte i somras en utredning om utländska investeringar i skyddsvärda områden. Den ska vara klar i november 2021, varpå lag kan stiftas 2022.

Möjligheten till övertagande av Nynas är ett exempel på det som numera kallas hybridkrig, det vill säga att främmande makt använder andra instrument än militära för att begränsa och kontrollera andra staters frihet. Hybridkrig fick ett genombrott som rysk strategi under 2010-talet och har hittills varit framgångsrikt. Ryssland använder sina egna statligt kontrollerade medier, västs sociala och traditionella medier, sina företag, den diplomatiska kåren, underrättelsetjänsterna och militärmakten för att nå sina strategiska mål: utvidga den ryska inflytelsezonen, försvaga sina grannländer, EU och Nato och få bort USA från Europa och västra Stilla havet.

Sverige är en måltavla för ryskt och kinesiskt hybridkrig, vilket Di rapporterat om i en serie de senaste veckorna. Vi arbetar tätt med Nato, våra banker är en integrerad del av de baltiska ländernas finansiella infrastruktur och vi har ovanligt många stora företag som spelar roll för västvärldens ekonomi och tekniska utveckling. Sverige är också ett land som gått långt med att lägga ut vitala delar av samhället på marknaden. Tågtrafiken, huvudstadens tunnelbana, energiproduktion, energidistribution, telekom och hamnar sköts numera i huvudsak av privata företag som går att hacka, stjäla från, köpa upp, försvaga.

Man ska inte överdriva aktiviteterna men inte heller underskatta problemet. Teknikföretagen uppskattar att det sker 100 000 cyberattacker varje år mot svenska företag och att kostnaden för dem uppgår till 16 miljarder kronor. Forskningsintensiva företag är mest utsatta och aktörerna är främmande makt och/eller kriminella grupper. Sverige är det 6:e mest utsatta landet i världen.

Företag får traditionellt ingen hjälp från Försvarsmakten och underrättelsetjänsterna. Till skillnad från till exempel Storbritannien och Frankrike har de svenska försvarsmyndigheterna ett smalt uppdrag. De ska skydda staten och statliga bolag, inte privata. Om FRA upptäcker en planerad cyberattack mot ett stort svenskt företag finns det ingen skyldighet att berätta om det eller avvärja hotet.

Detta ska det bli ändring på. Regeringen har gett FRA, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och MSB i uppdrag att organisera ett Nationellt cybersäkerhetscenter. Arbetet ska påbörjas redan i år och fullt utbyggt sysselsätta 250 personer som bland annat ska hjälpa privata företag inom energi, tele, bank, finans samt företag som har stor betydelse för export och självklart försvarsföretag.

Förlagan är det brittiska National Cyber Security Centre, en del av underrättelsetjänsten MI5, inrättat 2016, som servar alla grupper i samhället, bland annat med föredömligt detaljerade veckorapporter. I den senaste varnade man för att nyheter om coronaviruset kan ha länkar som innehåller kod som fiskar efter lösenord. Myndighetens uppdrag är att göra Storbritannien till världens mest säkra plats online och man definierar den brittiska allmänheten som en central aktör.

En liknande breddning av försvarsmyndigheterna behövs i Sverige för att bättre möta hybridkrigets hot. Ta till exempel den ryska kampanjen för att driva ut de svenska bankerna ur Baltikum. Ett av de instrument man använder är att hacka bankerna och läcka transaktionsregister till svenska medier, vilket fick stora konsekvenser under förra året.

I den svenska säkerhetsapparaten finns det kunskap om de ryska aktörernas vilja och syfte, vilket bland annat märks på att de svenska ministrarna ligger lågt och är lojala mot sina baltiska kollegor, men ingen berättar något för allmänheten. Den kanske viktigaste intressezonstriden i vår tid utspelas framför våra ögon. Västvärldens front är de svenska bankernas närvaro i Tallinn, Riga och Vilnius. Men det narrativ som dominerar är girig penningtvätt. För att komplettera bilden måste kunskapen ut, annars finns det ingen att citera. Uppdrag Granskning kommer kanske inte vinkla om sig, men DN, Expressen och Di kan rapportera att chefer för underrättelsetjänsterna säger att det pågår en rysk kampanj mot Swedbank och SEB och därmed bidra till att offentligheten blir mer pluralistisk och mer motståndskraftig. Ansvariga chefer på bankerna får en mer relevant ram och det ryska perspektivet får konkurrens.

Att försvaret breddar sitt cyberskydd till privata intressen är ett fall framåt, men det behövs mer än så och en större öppenhet kring vad som egentligen händer.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från LyrecoAnnons

Morgondagens arbetsplats är en hybrid

Det är svårt att säga exakt hur och var vi kommer jobba i framtiden. Men en sak som är säker är att vi i dag inte till fullo kan förstå vilka effekter den nuvarande digitaliseringen kommer att få för vårt arbetssätt imorgon. Det menar Malin Tillberg, ansvarig för People & Culture på Lyreco och Malin Björkefjord, ansvarig för IT och e-handel på Lyreco.

Det skulle kunna vara så att en IT-chef och en HR-chef ser olika på innebörden av framtidens arbetsplats. Så är inte fallet på Lyreco. Både Malin Tillberg och Malin Björkefjord har samsyn och är övertygade om att den framtida arbetsplatsen kommer vara en hybrid där olika branscher kommer ha olika behov av den fysiska arbetsplatsen gentemot den digitala arbetsplatsen.

– Vi befinner oss bara i startfasen av det digitala samhället. Jag är övertygad om att vi kan nyttja de framtida tekniska möjligheterna än mer och på så sätt underlätta arbetsdagen, säger Malin Tillberg. Hon menar att det var bra att pandemin påskyndade digitaliseringen och att den tvingat samhället att ta flera kliv framåt. 

Nya förväntningar ställer nya krav

– Idag förväntar sig de flesta att vid behov eller på mer regelbunden basis kunna varva hemmajobb och kontor. De traditionella fysiska mötena är inte längre den enda mötesformen, utan fullt digitala möten och hybridmöten har blivit en del av det nya normala. Den digitala transformationen kom med stora krav, från krav på att allt ska fungera fint på arbetsplatsen till att allt ska fungera smidigt hemifrån, på språng, var- och närsomhelst. Här gäller det att arbetsgivare är lyhörda och hänger med i utvecklingen för att vara relevanta som morgondagens arbetsplats, säger Malin Björkefjord.

Så kan Lyreco hjälpa dig hitta lösningar till din arbetsplats

Skapa rätt balans mellan en digital och en analog arbetsplats

– För att vi på Lyreco ska hålla oss fortsatt relevanta i framtiden, arbetar vi för att skapa rätt balans mellan en digital och en analog arbetsplats, säger Malin Björkefjord.

Hon poängterar vikten av att kunna möta olika personers och teams behov då dessa kan se annorlunda ut beroende på digital mognad, men också arbetsmomenten som utförs. 

– Idag finns det personer som har vuxit upp utanför skärmens värld och de som mer eller mindre har levt hela livet framför den. Det är viktigt att vara observanta på våra skillnader och likheter för att finna bästa möjliga väg framåt, avslutar Malin Tillberg.

Läs mer om Lyreco här  

 

Mer från Lyreco

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lyreco och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera