1515
Annons

Företagare är inte något skattefrälse

LEDARE. Tidigare finansministern Erik Åsbrink kritiserade i går reglerna för beskattning av företagare: ”Förr behövde den skattebefriade adeln åtminstone stå för en motprestation – soldater och ryttare. Det slipper dagens skattefrälse.”

FEL UTE. Erik Åsbrink anser att det är för lätt för personer som borde vara anställda att i stället fakturera sin ersättning och därmed kunna få lägre skatt. Men han stör sig på fel sak. Det är de höga marginalskatterna som är problemet.
FEL UTE. Erik Åsbrink anser att det är för lätt för personer som borde vara anställda att i stället fakturera sin ersättning och därmed kunna få lägre skatt. Men han stör sig på fel sak. Det är de höga marginalskatterna som är problemet.Foto:Jack Mikrut

Ett provocerande ordval, men kritiken förekommer då och då. Den går ut på att personer som ”borde” få vanlig lön i stället tar ut det som lågbeskattad utdelning enligt 3:12-reglerna.

Erik Åsbrink talar om att ”riskkapitalister, revisorer, läkare, advokater, konsulter” kan starta företag och arbeta precis som förut men mot faktura ”och därmed runda hela systemet”.

Expressen pläderade på ledarsidan i somras för att det borde bli svårare för vissa företagare att använda reglerna. Skillnaden går tydligen mellan ”managementkonsulter, affärsjurister och riskkapitalister” och å andra sidan ”vanliga småföretagare”.

Hur dessa grupper av företagare ska skiljas åt framgår inte, men det fanns en tid då Skatteverket hade makt att avgöra vilka som skulle få starta företag (genom stränga regler för vem som skulle kunna få en F-skattsedel, dessa avskaffades av alliansregeringen).

Det här är den situation som kritikerna vanligen brukar visa upp: Högavlönade bildar eget aktiebolag och tar in sin ersättning dit och kan sedan ta ut den privat som lågbeskattad utdelning. Andra högavlönade får betala hög marginalskatt eftersom de inte kan eller vill göra samma manöver.

Skillnaden uppfattas som stötande, eftersom den lågbeskattade utdelningen är 20 procent och högsta marginalskatten på arbete ligger runt 60 procent. Men i dessa sammanhang är det sällan den höga marginalskatten som kritiseras, utan 3:12-skatten.

Debatten måste nyanseras. Den 20- procentiga utdelningen som kan tas ut enligt en förenklingsregel är begränsad till 171 875 kronor. För att ta ut mer blir det obligatoriskt att ta ut egen lön på hyfsat hög nivå, och utdelningsutrymmet ska sättas i relation till företagets totala lönesumma. Är denna lönesumma för liten blir det bara ett litet utrymme som beskattas med 20 procent.

Till detta ska läggas att samtliga företagare rimligen alltid först tar ut cirka en halv miljon kronor som lön, alltså upp till gränsen för vad som är pensionsgrundande. Därutöver är det alltså möjligt att få ut en summa till 20 procents skatt (men först måste bolagsskatten betalas). Ovanför nästa nivå är det plötsligt mycket svårare.

Och självklart måste företaget gå med vinst för att någon utdelning alls ska komma i fråga.

Varje gång en politiker eller debattör kallar företagare för skattefrälse, eller gör skillnad på fina och fula företagare bör man dra öronen åt sig. Man måste också fråga sig om högsta marginalskatt på inkomster ska vara normen för vad som är rätt att betala i skatt. Det är som om alla skattebetalningar under 60 procent är en riktad attack mot vård, skola, omsorg.

De som väljer att bli företagare, antingen de har en svarv eller en penna som sitt verktyg, tar ekonomisk risk. De avstår anställningstrygghet och måste spara medel inför svackor som kan uppstå mellan uppdragen. De flyttar sig ett steg bort från samhällets trygghetssystem, de får sörja för sin egen tjänstepension och semesterlön. De ger dynamik på arbetsmarknaden. Och lyckas de bra med sitt företag är det en samhällsvinst.

Erik Åsbrinks synsätt har ett ensidigt löntagarperspektiv. Rimligare är att se 3:12-reglerna utifrån risktagarperspektiv. Varför ska det vara mer förmånligt att investera i börsnoterade företag än i sitt eget? Varför ska anställda som vill köpa aktier i sitt företag (och därmed blir klassade som fåmansföretagare) betala 60 procent på en eventuell vinst, men bara betala 25 procent på en vinst om man köper aktier i konkurrentföretaget på andra sidan gatan?

Det rimliga är att justera ned skatten på de högsta inkomsterna. Om man verkligen vill komma åt ojämnheter i skattesystemet är den rätta vägen en kraftigt minskad statlig skatt. Den statliga inkomstskatten står för endast 2,6 procent av de totala skatteintäkterna. Om den skulle försvinna väntar enorma positiva dynamiska effekter. Och då skulle man kunna leva med andra mindre defekter i skattesystemet.

En bonus är att 3:12-reglerna då skulle kunna slopas. Och företagare skulle få vara företagare utan att bli angripna av nuvarande eller tidigare finansministrar.


Innehåll från EKNAnnons

Så ska svenska RFID-bolaget mångdubbla omsättningen

RFID-bolaget 4E Antenna är i början av sin exportresa. Just nu gör de sin första stora leverans till Italien, och går allt som det ska kommer omsättningen att mångdubblas nästa år. Men det kostar att växa – därför har de vänt sig till EKN, Exportkreditnämnden.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din fortsatta tillväxt

RFID-taggar är radiobaserade streckkoder som kan ersätta vanliga streckkoder. Taggarna är väldigt lätta att läsa av – det kan göras från cirka tio meters avstånd – och detta har öppnat för en mängd nya möjligheter inom lika många branscher.

– Tänk bara vad det gör för butiksinventeringar. Med RFID-taggar som prislappar i en butik kan du göra en hel inventering bara genom att gå in på lagret och svepa i luften med en läsare, säger Lars Granbom, vd på bolaget 4E Antenna som tillverkar en av RFID-taggarnas huvudkomponenter, antennerna.

Från giftigt till giftfritt

RFID är en växande bransch. Enligt Lars Granbom tillverkades det cirka 20 miljarder RFID-taggar 2021, och den siffran stiger med drygt 20 procent per år. Men det finns hållbarhetsproblem i den konventionella produktionen.

– Ser vi till antennerna så är de gjorda av plast- och aluminiumlager som lamineras ihop. I den konventionella tillverkningen etsas aluminium sedan bort från antennen. Det är ett slöseri med aluminium och det skapar en giftig avfallssörja som måste tas om hand.

4E Antenna har patenterat en tillverkningsprocess där antennerna görs av papper i stället för plast. Dessutom behöver man inte etsa bort aluminium i tillverkningen.

– I vår process används 70–80 procent mindre aluminium än vanligt. Vi blir helt av med plasten, vi använder inga giftiga etsningskemikalier och vi skapar inget giftigt avfall. Dessutom innebär vår process ett 60 procent lägre koldioxidavtryck än dagens konventionella tillverkning, säger Lars Granbom.

”Affärskritiskt stöd”

Affärsidén är att bygga och sälja de maskiner som producerar dessa miljövänliga RFID-antenner. 4E Antenna är mitt i sin första leverans; en maskin har beställts av ett italienskt dotterbolag till ett av världens största etikett-tillverkare. Varje maskin är dock en stor beställning för 4E Antenna, och under tillverkningsprocessen har det varit mycket viktigt att ha ordentligt med rörelsekapital genom banklån.

– Vår bank ansökte då om en rörelsekreditgaranti från EKN – och den garantin gjorde att EKN täckte en stor del av bankens risk. Det gjorde det så klart lättare för banken att säga ja, förklarar Lars Granbom.

Går allt som planerat så kommer den italienska kunden också att beställa fler enheter under året, och det kommer att ställa ännu högre krav på kassaflödet.

– Det är otroligt spännande men lika kostsamt att växa så snabbt. Stödet vi har fått från vår bank och EKN har varit affärskritiskt för oss. Förhoppningsvis kommer vi att ha skäl att vända oss till EKN igen redan i vår, säger Lars Granbom.

Läs mer om hur du kan få hjälp med att finansiera din exportsatsning

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?