1515
Annons

Fördelen med ett omsättningsstöd

LEDARE. I spåret av coronaviruset har regeringen presenterat ett antal krispaket med lån och direkta stöd och höjt utgiftstaket med 350 miljarder. En statlig offensiv för att dämpa den naturkatastrof som svept in över näringslivet är nödvändig.

OMSÄTTNINGSSTÖD. Flera krispaket har presenterats, men många efterfrågar ett mer direkt stöd till företag i coronakrisen.
OMSÄTTNINGSSTÖD. Flera krispaket har presenterats, men många efterfrågar ett mer direkt stöd till företag i coronakrisen.

Frågan är om den kraftansträngning som gjorts är tillräcklig för att förhindra masskonkurser, massarbetslöshet och ett näringsliv bortom igenkänning.

När regeringen presenterade sin vårbudget gjordes bedömningen att BNP minskar med 4 procent under 2020 i huvudscenariot. I ett värsta scenario kan det bli 10 procent. Arbetslösheten bedömdes stiga till 9 procent under 2020, men kan bli så hög som 13,5 procent. Prognoserna i ett internationellt perspektiv är inte mycket ljusare.

Nu menar Magdalena Andersson att situationen kan vara värre än det huvudscenario som presenterades för bara några veckor sedan. Konjunkturinstitutets Barometerindikator, en kvalitativ undersökning av företagens och hushållens syn på ekonomin, hade i april sitt största fall någonsin. I måndags visade statistik från Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i riket är 8,1 procent. Samtidigt fortsätter varslen.

Det är i skenet av dessa nattsvarta utsikter som åtgärder måste formuleras. Nu är det inte tal om kreativ förstörelse, det handlar om att rädda stora delar av näringslivet. Då lämnar de hittills genomförda åtgärderna mycket att önska.

Många av dem har blivit utdömda som för krångliga av bland annat Småföretagarnas riksförbund. Lånegarantier som inte låter sig utnyttjas och en begränsad sänkning av arbetsgivaravgifter gör lite nytta för företag med sinande intäkter och fortlöpande fasta kostnader. Hyresstödet som presenterades i slutet av mars har präglats av oklarheter. Motviljan från fastighetsägare att ge rabatter i ett osäkert skede har varit betydande.

Visst finns det positiva delar. Systemet med korttidspermitteringar var välkommet och kom snabbt på plats. Men i praktiken är stödet snarare riktat mot de anställda. Företag avlastas från delar av sina kostnader mot att de inte säger upp personal - vilket i sig hade inneburit en kostnad för staten. Personalkostnader för företagen består likväl.

Från flera håll ljuder ropen på ett omsättningsstöd allt högre, inte minst från oppositionen. Liknande system finns redan på plats i Norge och Danmark. Hade det funnits i Sverige tidigare hade hyresstödet varit överflödigt, menar Företagarnas vd Günther Mårder (Di 28/4). Han frågar sig om verksamheter som äger sina lokaler ska missgynnas enbart av den anledningen. Det kan med rätta anses detaljstyrt.

Att regeringen nu vänt sig till branschorganisationen Svensk Försäkring för råd om hur ett omsättningsstöd skulle kunna vara utformat är ett steg i rätt riktning. Antagligen känner Magdalena Andersson press från den majoritet som finns i riksdagen i frågan. Bland annat överväger regeringen en modell i likhet med en avbrottsförsäkring.

Det tål att upprepas att det som nu pågår inte är en finanskris. Staten måste gå in och agera försäkringsbolag när statliga ingripanden och rekommendationer bidragit till att slå ut efterfrågan.

Finansministern menar att åtgärder måste vara träffsäkra och effektiva. Ett omsättningsstöd till drabbade företag för att finansiera sina utgifter, oberoende av hur dessa ser ut, lär dock vara mer träffsäkert än flera av de åtgärder som regeringen redan presenterat.

Risken finns givetvis att vissa företag fuskar. Det hindrade emellertid inte etablerandet av permitteringsstödet. Att bolag permitterar utan att personal går ner i tjänst är uppenbarligen en risk. Trots det är den långsiktiga kostnaden av att inte hjälpa större. Lösningen med revisorer och granskning är applicerbart även i ett system med omsättningsstöd.

Företagsstöd bör just nu inte betraktas som kostnader. Däremot riskerar uteblivet stöd att leda till enorma samhällsekonomiska kostnader längre fram. Snart måste marknadsekonomin komma igång igen. Då vill vi att välfungerande företag finns kvar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från TorkAnnons

Att se till helheten - avgörande för hållbara produkter

Hållbarhet är ordet på allas läppar, men vad är egentligen en hållbar produkt? Reneé Remijnse, Sustainability Communications Director för Essitys Professional Hygiene förespråkar att det krävs mer än bara en ”grön märkning”.

– Hållbarhet är ett modeord som är lätt att använda. Men hållbarhet måste integreras i alla delar av ett företag, och alla delar av en produkt för att ha en positiv påverkan på planeten, människor och vinst. Vi kallar detta ”hållbar hygienhantering” med målet att designa produkter och tjänster som passar in i ett cirkulärt samhälle, uppfylla kundernas hygienbehov och stödja deras verksamhet, säger Reneé Remijnse, Sustainability Communication Director, Essity. 

Essity visar vägen

Hon säger att Essity har valt att ligga i framkant eftersom det är en viktig del av företagskulturen och strategin att bryta barriärer och driva hållbara innovationer.

– Redan 1992 började vi använda livscykelanalyser för att mäta miljöpåverkan. Sedan dess har Essity utvecklat hygienprodukter och tjänster från Tork för att minska miljöpåverkan i olika faser av livscykeln som: råmaterial, produktionsprocess, transport och avfallshantering. Essity arbetar också för ett nettonollutsläpp av koldioxid 2050.

Så bidrar produkter från Tork till att minska koldioxidpåverkan

Essity är först i världen med att producera mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp för produkter från Tork vid produktionsanläggning i Lilla Edet. Men Tork jobbar även cirkulärt med produktinnovationer. Några exempel på det är: Tork Clarity skumtvål, som minskar vattenkonsumtionen vid användning och består till 99 procent av naturliga ingredienser. Tork PeakServe, handdukar som är komprimerade till 50 procent vilket minskar transportvolymerna. Tork Coreless toalettpapper utan hylsa, som reducerar både avfall och råvaruanvändning. 

Tork PaperCircle tjänsten minskar både avfall och CO2-utsläpp

Reneé Remijnse ger ytterligare ett exempel som hon säger är banbrytande: Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för använda pappershanddukar. Genom att pappershanddukarna slängs i särskilda återvinningskärl kan dessa samlas in och återanvändas till nya pappersprodukter. Vilket reducerar koldioxidutsläppen för pappershanddukarna med 40* procent och mängden avfall.

– Den största utmaningen när vi skapade den här tjänsten var att involvera alla intressenter i kedjan. Från vår egen produktion till logistik, lokalvårdare och avfallshanterare. Men resultatet har blivit fantastiskt! Idag finns tjänsten i 14 länder och hjälper 35 miljoner människor att återvinna använda pappershanddukar.

– Det är ett bra exempel på tankeledarskap. Vi behöver vara smarta med våra produkter och hjälpa våra kunder att kommunicera vad återvinning kan bidra med, vilket skapar beteendeförändringar. Hållbarhet är inte längre ”Nice to have” utan ett måste. Människor vill ha hållbara produkter och jobba på hållbara företag, säger Reneé Remijnse. 

Hållbarhet ett måste

Ett påstående som styrks av marknadsundersökningen ”Tork Eco Office Research” som Essity genomförde i juni i år. Den visade att 42 procent av Sveriges kontorsanställda anser att deras kontor är för miljöovänliga och att 7 av 10 väljer arbetsplats utifrån företagets hållbarhetsarbete. Dessutom ville 92 procent av respondenterna återvinna mer på kontoret. 

– Med produkter och tjänster från Tork finns möjligheten att visa både anställda och kunder att du bryr dig om miljön, avslutar Reneé Remijnse.

 

* Resultatet från en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som utfördes av Essity Tork och verifierades av IVL, Svenska Miljöinstitutet, 2017, där estimat baserats på genomsnittsförhållanden inom EU och processerna som undvikits har tagits med i beräkningen.

 

Om Tork: 

Varumärket Tork, en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity, startades 1968 och är verksam på 110 marknader.

• Först i världen med storskalig produktion av mjukpapper utan fossila CO2-utsläpp.

• Först i världen med återvinningstjänst av pappershanddukar, Tork PaperCircle ®. Sluter cirkeln, minskar avfallet och koldioxidavtrycket från pappershanddukar.

Tork PaperCircle – världens första återvinningstjänst för pappershanddukar. | Tork SE 

Ett hållbart liv utanför hemmet med Tork | Tork SE 

 

Mer från Tork

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tork och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera