Annons

Förädla försvarsuppgörelsen och satsa på teknik

När ubåten Gotland passerat Kungsholmshålet utanför Karlskrona örlogsbas och försvinner under ytan vid Angöringsbojen vet ingen var den tar vägen. Ingen utländsk sjömakt kan hitta den eller spåra den.

SKEPP. HMS Gotland sjösätts på Karlskronavarvet. Ett högteknologiskt land ska ha ett högteknologiskt försvar.
SKEPP. HMS Gotland sjösätts på Karlskronavarvet. Ett högteknologiskt land ska ha ett högteknologiskt försvar.Foto:Johan Nilsson/TT

Den kan färdas osynligt i språngskiktet mellan salt och sött upp längs baltiska kusten och in i Finska viken eller lägga sig utanför Kaliningrad. Den kan lyssna av allt som händer, identifiera varje fartyg vid ytan, skjuta ut minlinjer för att spärra av och i värsta fall sänka skepp många tiotals mil bort.

Den skapar stor osäkerhet för fienden och stor flexibilitet för Sverige.

Krigsmakternas karaktär har alltid varit en avspegling av ekonomin, inte bara vad man har råd med utan vad man gör. Landets tekniska och ekonomiska utveckling kan läsas av på arbetsplatserna, i städerna och hemmen men också, om det vill sig väl, i landets försvar. Den värnpliktiga massarmén var en produkt av industrisamhället och skapade på golvet en liknande egalitär solidaritet, salig i åminnelse. När fabrikerna var som mest packade med folk kunde Sverige mobilisera 1 miljon man, men illa utrustade och dödligt sårbara.

HMS Gotland är en träffsäker bild av dagens högspecialiserade svenska ekonomi. Den drivs av 30 heltidsanställda specialister. Att utbilda en ubåtskapten tar lika lång tid som en överläkare. Den tekniska nivån är i världsklass. Kostnaden är 4 miljarder kronor styck enligt prislistan för de två nybeställningarna, A26, som levereras om några år. Om Sverige har fem sådana ute till sjöss, om totalt 150 personer, kan vi kontrollera hela Östersjöns yta.

Google, den mest åtråvärda arbetsgivaren hos svenska studenter, sysselsätter 85.000 personer och dominerar hela världens informationshantering minus Kina. Det är en historiskt unik prestation av ett fåtal och en bländande effektivitet. Den amerikanska krigsmakten är likadan. Den är något större än Sveriges 1970-talsarmé men härskar i realiteten över hela världen, till och med i Formosa-sundet, därtill finansierad av en historiskt unikt liten del av BNP, 4 procent.  

I försvarskretsar pratas det nu om hur man bäst ska mildra skadorna av Försvarsberedningens förslag från i våras. Det var ju något konstigt med alltsammans. Först det plötsliga avhoppet när allianspartierna bröt sig ur på grund av bråk om finansieringen och sedan den lika plötsliga krampaktiga enigheten om en bankskatt bland januaripartierna på sensommaren.

Men det handlade aldrig bara om pengar när finansministern och försvarsministern ville ompröva Försvarsberedningens slutrapport. De tyckte att inriktningen blev fel. Den blocköverskridande enigheten om att Sverige skulle upp ordentligt i försvarsanslag hade värkt fram en storsatsning på armén som sakkunnigt folk inte tackar nej till men heller inte riktigt håller med om.

Ska försvarets återtag verkligen handla om infanteribrigader i nedre Norrland? Att ungdomar åter ska lära sig bedöma skjutavstånd och föra befäl över grupp är säkert fostrande men ska det finansiella krutet verkligen brännas på det? Till vilken nytta? Hur hjälper vi våra Natogrannar att blockera rysk förmåga genom att hålla Indalsälven? Hur möter man det så kallade hybridkrigets tvetydigheter med granatkastare? Kommer nya generationer engagera sig i en försvarsmakt som planerar för döden i skogen med markstrid längs inlandets grusvägar? Och hur klokt är det egentligen om det värsta skulle hända?

Det är frågor som till och med en finansminister funderar på, liksom försvarsministern som egentligen är intresserad av att upprätthålla höga tekniska nivåer och som tidigt tog strid för egen svensk kompetens inom flygteknik, undervattenteknik och sensorteknik.

Försvarsmaktsledningen tiger klädsamt still. Man säger ju inte nej till pengar när de äntligen kommer. Men vid sidan av arméns ledargarnityr håller man inte med om att försvarets framtid ska handla om nedre Norrland. Här drömmer man snarare om ett sensortätt, högteknologiskt specialistförsvar som tillsammans med våra grannländer blockerar varje framtida rysk avsikt. Helst skulle man vilja ha två flygande nya radarstationer som ser varje eka i Östersjön, sex ubåtar och en nordisk vägg av Gripenplan.

Inte heller Moderaterna håller egentligen med om inriktningen i Försvarsberedningens slutrapport. Den blev för mossig. M har en vision som liknar försvarsmaktens högteknologiska försvar.

Överbefälhavaren lämnar sitt utlåtande om Försvarsberedningen den 15 november. Då ska han berätta hur han ämnar realisera politikernas vilja. Han kommer att uttrycka sin kritik i ekonomiska termer, det vill säga visa att han med anslagna medel kan göra en del av vad som är beslutat men långt ifrån allt. Politikerna måste välja. Därefter ska försvarsministern skriva proposition och gå till riksdagen. Det finns tid att ändra kurs.

Om tio år är Sverige ett rikare, mer tekniskt, mer uppkopplat och mer automatiserat samhälle jämfört med i dag. De senaste tio årens snabba digitala utveckling kommer att ha ökat i hastighet. Internationaliseringen kommer att vara mer genomgripande och kommunikationstjänsterna blixtsnabba och globala. Om vi nu bygger ett försvar som går i fas med sin tid, teknik och ekonomi kan det spela en viktig roll. Motsatsen är i bästa fall irrelevant, i värsta fall skadlig.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?