1515
Annons

Följ pengarna, tänk bortom kött

LEDARE. Tillväxten finns inte bara i den digitala världen. En av årets bästa amerikanska börsintroduktioner hittills är Beyond Meat. 

Hamburgare tillverkade av vegetabiliskt kött.
Hamburgare tillverkade av vegetabiliskt kött.Foto:Richard Drew

Bolaget, som tillverkar vegetabiliskt kött, noterades i New York den 2 maj, och har sedan dess stigit med 258 procent.

Analysfirman Citron twittrade 17/5 att Beyond Meat ”has become Beyond Stupid”. Bolaget gjorde 2018 en förlust på 300 miljoner kronor på en omsättning på 880 miljoner. Värderingen ser förstås luftig ut. Men det skiljer inte Beyond Meat från många andra bolag i unga branscher, inte minst med digital profil. Framför allt ska kursuppgången ses som ett tecken på det enorma suget bland placerare efter den här typen av framtidsbolag.

Köttindustrin är en traditionell marknad som fått en ny typ av konkurrens. Barclays Bank tror att den alternativa köttindustrin kommer vara värd 140 miljarder dollar inom tio år, vilket motsvarar 10 procent av den totala köttindustrin. Det är inget orimligt antagande med den utveckling vi ser av matvanor och mot bakgrund av de senaste årens årliga tvåsiffriga tillväxt i sektorn. 2018 låg värdet på runt 40 miljarder.

Sedan ett tiotal år äter fler vegetariskt och veganskt. Economist utnämnde i sin årskrönika 2019 till veganernas år. Veganerna är inte längre förvildade missledda anarkister, inte heller utgör de endast en liten klick av de rikaste och mest trendkänsliga, utan allt fler är vanliga människor. 

Den grupp som växer snabbast är de som äter mindre kött, inte rena veganer/vegetarianer. Det innebär att alternativ som vegetabiliskt kött får en mycket bredare potential. I exempelvis Tyskland äter nu (2017) 44 procent av befolkningen en diet med lågt köttintag. Det är en kraftig ökning från 2014 då andelen var 26 procent. Trenden är densamma i köttlandet USA. 17 procent av konsumenterna mellan 15 och 70 år säger att de äter en huvudsakligen växtbaserad kost, medan 60 procent säger att de minskar sin konsumtion av köttprodukter. I Sverige, där vi också är storkonsumenter av kött, äter fyra av tio tillfrågade (Sifo) vegetariskt minst en gång per vecka.

Det finns ingen väg tillbaka, eftersom det mest omedelbara, och allt bättre dokumenterade, argumentet mot att ha animaliskt protein som huvudsaklig proteinkälla är att det inte är bra för hälsan. WHO:s rapport (2015) visar att framför allt processat kött, som bacon, korv och skinka, ökar risken för olika typer av cancer. Exempelvis ökar risken för ändtarmscancer med 18 procent för den som äter 50 gram processat kött, motsvarande två skivor bacon, per dag.

Men även klimat, djurskydd, etik och effektivitet är viktiga argument. Det är inte hållbart att fortsätta låta 70-80 procent av världens jordbruksmark användas till bete och odling av djurfoder. Naturligt kött kommer säkert att finnas med i människans diet under överskådlig tid, men i mindre mängd, mindre processat, och mer vilt och närproducerat. 

Utöver det faktum att större konsumentgrupper söker alternativ talar två andra faktorer för ökad tillväxt av vegetabiliskt kött. Den första är att ambitionen inom köttalternativen har höjts. Det har länge funnits vegetariska färsprodukter som inte försöker likna kött, och inte smakar särskilt gott. Fler försöker nu skapa produkter som faktiskt liknar och smakar kött. Många köttälskare struntar nog i om det är ett djur de äter, men de vill inte ge upp smaken och konsistensen. De vegetabiliska hamburgarna har kommit långt och utgör nu en allt större del av försäljningen, exempelvis hos svenska Max. Men en så sofistikerad produkt som biff ligger fortfarande flera år fram i tiden enligt Barclays. 

Det andra skälet är den ökade tillgången på kapital, genom riskkapitalister och börsnoteringar, vilket kommer accelerera utvecklingen. Noteringen av Beyond Meat är en tydlig indikation på det. Det finns ännu ingen vidare lönsamhet i sektorn, och flera små aktörer har gått i konkurs, exempelvis svenska Good Trade, som ägde varumärket Astrid och Aporna. Men det har köpts upp av brittiska Heather Mills (tidigare fotomodell som en tid var gift med Paul McCartney). 

Trenden är att överlevarna införlivas i större livsmedelsföretag. Svenska exempel är Oumph som ägs av Ecab-koncernen och Anamma som har köpts av Orkla. Det gynnar båda parter. Den traditionella köttindustrin behöver få in en fot i det nya segmentet. Amerikanska Tyson Foods, världens näst största köttproducent med en omsättning på 380 miljarder kronor, köpte redan 2016 in sig i Beyond Meat. 

Här gäller det att den svenska industrin hänger med i utvecklingen. Å ena sidan bör jordbruket fortsätta satsningen på högkvalitativt, dyrare, kött i liten skala. Å andra sidan borde Sverige med sin starka forskningstradition och stora livsmedelsindustri ha förutsättningar att delta i kapplöpningen om att ta fram ett bra artificiellt kött. En stor fördel med vegetabiliskt kött är att man får kontroll över produktionsförutsättningarna och lättare kan anpassa volymen efter efterfrågan.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera