Kina var särskilt populärt, inte minst efter det att landet gick med i världshandelsorganisationen WTO år 2001. Landets ekonomiska frizoner lockade med låg skatt och billig och välutbildad arbetskraft. Samtidigt såg de svenska exportföretagen också möjligheten att öka försäljningen i den snabbt växande kinesiska ekonomin. Att landet låg långt bort var hanterbart. Svenska chefer på plats i Kina såg till att produktionen flöt fint, att kvaliteten var tillräckligt hög och att varorna nådde fabriker och kunder runt om i världen just in time.
Covid-19 har blixtbelyst svagheterna med att ha stora delar av sin produktion i ett land som ligger upp till en och halv månad bort med fartyg. Som svar på utbrottet i slutet av 2019 tvingade regimen i Kina fabriker att hålla stängt – med brister som följd. Samtidigt uppstod ett underskott på fraktkapacitet när hemmajobbande konsumenter började e-handla i större utsträckning än tidigare – och i en omfattning som ingen hade kunnat förutse. Hur sårbara de långa leveranskedjorna är underströks när det 400 meter långa containerfatyget Ever Given i mars 2021 gick på grund i den smala Suezkanalen och blockerade fartygstrafiken i en vecka. Stoppet kostade tiotals miljarder i utebliven handel, enligt sjöfartspublikationen Lloyd’s List. Omkring 12 procent av den globala handeln och omkring en miljon fat olja fraktas genom denna trånga passage varje dag, enligt den egyptiska Suezkanal-myndigheten.
Miljöaspekten är ett annat tungt vägande skäl att se över var i världen produktionen sker. Hållbarhet är ämnet för dagen på koncernledningsmötena i svenska bolag – precis som outsourcing var för 20 år sedan. Det handlar inte bara om hur stort det direkta klimatavtrycket är utan också om det indirekta: till exempel vad underleverantörer släpper ut och hur mycket svavelhaltig bunkerolja ett fartyg som fraktar produkterna från Kina bränner.
Det är onekligen ett växande problem för de alltmer hållbarhetsmedvetna svenska företagen att vara beroende av ett land som inte har demokrati och mänskliga rättigheter överst på agendan. Det som för svenska företag är en självklarhet – att respektera mänskliga rättigheter – kan väcka ont blod i världens största diktatur. Ett bra exempel är Kinas bojkott i fjol av H&M till följd av att bolaget i ett pressmeddelande uttryckte oro för tvångsarbete vid bomullsproduktion i Xinjang-provinsen.
De geopolitiska riskerna i och omkring Kina har ökat vilket också ökar risken med att ha produktion där. Kina är på kollisionskurs med EU och USA om bland annat Taiwan (som är en av världens största producenter av en av världsekonomins just nu mest eftertraktade insatsvaror: halvledare). En kinesisk invasion av Taiwan är inte helt osannolik. Kina har sagt att landet i något skede kommer att ta kontroll över ön. Den nyligen uppblossade konflikten mellan Kina och Litauen är ett bra exempel på vad som kan drabba ett land som inte bekräftar Kinas världsbild.
Många risker har alltså tillkommit. Kina är heller inte ett lika attraktivt land att tillverka arbetsintensiva enkla varor i eftersom löner och kostnader har stigit i takt med att ekonomin blivit alltmer avancerad.
De gångna två decenniernas snabba tekniska utveckling har därtill bidragit till att minska de relativa fördelarna med tillverkning i Kina. Automation, artificiell intelligens och digitalisering skapar förutsättningar för en kostnadseffektiv produktion även i en värld där lönerna ökar. Omställningen är redan i gång. Sju av tio företag har ökat sina investeringar i robotautomatiseringen, skriver Blackrock i sin globala prognos för 2022. Marknaden för robotautomatisering väntas växa från 2 miljarder dollar i intäkter 2018 till 14 miljarder dollar 2028.
Kina är – och förblir – en viktig handelspartner för Sverige, och det handlar inte bara om import och export utan även om direktinvesteringar till följd av avregleringar och globalisering har ökat stadigt (även Kinas investeringar i Sverige har haft en stigande trend).
Men ett skifte är på gång. Antalet anställda i svenska koncerner med dotterbolag i Kina minskade med 8,5 procent mellan 2018 och 2019 till cirka 95 000 (vilket ger Kina en tredjeplats efter Tyskland och USA), enligt en rapport från Tillväxtanalys.
Vid det här laget är vi förhoppningsvis igenom det värsta av pandemin. Men även i en värld utan covid kvarstår fördelarna med att tillverka nära kunden: kontroll av produktion och leveranskedjor underlättas samtidigt som klimatavtrycket minskar. Om många företag flyttade hem produktionen skulle det också ge en välbehövlig stimulans åt hela den svenska industrin. Internationell handel är bra. Men Made in Sweden är bra för kunden, bra för miljön och bra för företagen.
