1515
Annons

Flytta hem produktionen

För 20 år sedan var det högsta mode inom industrin att flytta produktion – eller outsourca som alla sa – från Sverige till låglöneländer på andra sidan jordklotet.

HEMVÄGEN. Högre löner i Kina, ökade risker med långa fraktvägar och kinesisk covidpolitik och bättre lönsamhet för industritillverkning hemma kommer att öka produktionen i Sverige.
HEMVÄGEN. Högre löner i Kina, ökade risker med långa fraktvägar och kinesisk covidpolitik och bättre lönsamhet för industritillverkning hemma kommer att öka produktionen i Sverige.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Kina var särskilt populärt, inte minst efter det att landet gick med i världshandelsorganisationen WTO år 2001. Landets ekonomiska frizoner lockade med låg skatt och billig och välutbildad arbetskraft. Samtidigt såg de svenska exportföretagen också möjligheten att öka försäljningen i den snabbt växande kinesiska ekonomin. Att landet låg långt bort var hanterbart. Svenska chefer på plats i Kina såg till att produktionen flöt fint, att kvaliteten var tillräckligt hög och att varorna nådde fabriker och kunder runt om i världen just in time.

Covid-19 har blixtbelyst svagheterna med att ha stora delar av sin produktion i ett land som ligger upp till en och halv månad bort med fartyg. Som svar på utbrottet i slutet av 2019 tvingade regimen i Kina fabriker att hålla stängt – med brister som följd. Samtidigt uppstod ett underskott på fraktkapacitet när hemmajobbande konsumenter började e-handla i större utsträckning än tidigare – och i en omfattning som ingen hade kunnat förutse. Hur sårbara de långa leveranskedjorna är underströks när det 400 meter långa containerfatyget Ever Given i mars 2021 gick på grund i den smala Suezkanalen och blockerade fartygstrafiken i en vecka. Stoppet kostade tiotals miljarder i utebliven handel, enligt sjöfartspublikationen Lloyd’s List. Omkring 12 procent av den globala handeln och omkring en miljon fat olja fraktas genom denna trånga passage varje dag, enligt den egyptiska Suezkanal-myndigheten.

Miljöaspekten är ett annat tungt vägande skäl att se över var i världen produktionen sker. Hållbarhet är ämnet för dagen på koncernledningsmötena i svenska bolag – precis som outsourcing var för 20 år sedan. Det handlar inte bara om hur stort det direkta klimatavtrycket är utan också om det indirekta: till exempel vad underleverantörer släpper ut och hur mycket svavelhaltig bunkerolja ett fartyg som fraktar produkterna från Kina bränner.

Det är onekligen ett växande problem för de alltmer hållbarhetsmedvetna svenska företagen att vara beroende av ett land som inte har demokrati och mänskliga rättigheter överst på agendan. Det som för svenska företag är en självklarhet – att respektera mänskliga rättigheter – kan väcka ont blod i världens största diktatur. Ett bra exempel är Kinas bojkott i fjol av H&M till följd av att bolaget i ett pressmeddelande uttryckte oro för tvångsarbete vid bomullsproduktion i Xinjang-provinsen.

De geopolitiska riskerna i och omkring Kina har ökat vilket också ökar risken med att ha produktion där. Kina är på kollisionskurs med EU och USA om bland annat Taiwan (som är en av världens största producenter av en av världsekonomins just nu mest eftertraktade insatsvaror: halvledare). En kinesisk invasion av Taiwan är inte helt osannolik. Kina har sagt att landet i något skede kommer att ta kontroll över ön. Den nyligen uppblossade konflikten mellan Kina och Litauen är ett bra exempel på vad som kan drabba ett land som inte bekräftar Kinas världsbild.

Många risker har alltså tillkommit. Kina är heller inte ett lika attraktivt land att tillverka arbetsintensiva enkla varor i eftersom löner och kostnader har stigit i takt med att ekonomin blivit alltmer avancerad.

De gångna två decenniernas snabba tekniska utveckling har därtill bidragit till att minska de relativa fördelarna med tillverkning i Kina. Automation, artificiell intelligens och digitalisering skapar förutsättningar för en kostnadseffektiv produktion även i en värld där lönerna ökar. Omställningen är redan i gång. Sju av tio företag har ökat sina investeringar i robotautomatiseringen, skriver Blackrock i sin globala prognos för 2022. Marknaden för robotautomatisering väntas växa från 2 miljarder dollar i intäkter 2018 till 14 miljarder dollar 2028.

Kina är – och förblir – en viktig handelspartner för Sverige, och det handlar inte bara om import och export utan även om direktinvesteringar till följd av avregleringar och globalisering har ökat stadigt (även Kinas investeringar i Sverige har haft en stigande trend).

Men ett skifte är på gång. Antalet anställda i svenska koncerner med dotterbolag i Kina minskade med 8,5 procent mellan 2018 och 2019 till cirka 95 000 (vilket ger Kina en tredjeplats efter Tyskland och USA), enligt en rapport från Tillväxtanalys.

Vid det här laget är vi förhoppningsvis igenom det värsta av pandemin. Men även i en värld utan covid kvarstår fördelarna med att tillverka nära kunden: kontroll av produktion och leveranskedjor underlättas samtidigt som klimatavtrycket minskar. Om många företag flyttade hem produktionen skulle det också ge en välbehövlig stimulans åt hela den svenska industrin. Internationell handel är bra. Men Made in Sweden är bra för kunden, bra för miljön och bra för företagen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera