Annons

Flygbolagen behöver nya ägare i en ny tid

LEDARE. Flyget är ett bra exempel på en bransch som går en ny värld till mötes efter Covid-19. Det kräver nytänkande och nya ägare.

Foto:Vidar Ruud

SAS bildades av privata och statliga intressen i Danmark, Norge och Sverige 1946. Logiken att de skandinaviska och nordiska länderna behöver en god infrastruktur i regionen är lika stark nu som då. Det statliga ägandet har hållit bolaget om ryggen, men också hämmat omstruktureringen. 

På tisdagen redovisade SAS en förlust på 2,1 miljarder kronor för andra kvartalet efter att intäkterna fallit med 80 procent under perioden. Det finns inte heller hopp om någon omedelbar ljusning, trots att övrig industri är på väg tillbaka på många håll. 

SAS vd Rickard Gustafson säger i samband med rapporten att det dröjer till 2022 innan intäkterna är tillbaka på stabila nivåer. En slags normalisering. Men det är högst oklart vilken nivå denna normalisering hamnar på.

Flyget är ett bra exempel på en bransch som går en ny värld till mötes. Covid19-krisen började som en akut, tillfällig kris när gränser stängde och länder införde karantän, men har utvecklats till ett fenomen som riskerar att komma och gå, och utmynna i nya beteenden och behov. Det nya normala.

De flygbolag som har överlevt globaliseringen och prispressen står nu inför skärpta miljökrav, fortsatt prispress och sannolikt mindre resande även på sikt. Intäkterna i branschen väntas i år falla med 70 procent globalt. Alla flygbolag minskar antalet anställda med tiotusentals personer. På många håll sänks löner, i SAS pågår en sådan dragkamp med piloterna. Skulderna ökar dramatiskt. 

Det är samtidigt intressant att notera att några av de privata uppstickarna ligger bäst till ekonomiskt. Bland världens 90 största flygbolag är bara fyra för närvarande ekonomiskt stabila nog att få ett kreditbetyg av ratingfirmorna. 

Enligt företagsmäklaren Davy har både irländska Ryan Air och ungerska Wizz Air en nettoskuld på mindre än en femtedel av ”enterprise value” (bolagets marknadsvärde plus skulder). Easyjets nettoskuld ligger på en tredjedel, medan Air France/KLM ligger på 78 procent och Norwegian på 94 procent (Ft.com 14/8). Det är kanske en orättvis jämförelse, eftersom storlek och verksamheter varierar. Men det handlar om att se vinst som livsnödvändig faktor, och att ha en hög förändringstakt. Dessa bolags aktier har också haft måttliga nedgångar.

Trots läget, eller på grund av det, går fler professionella investerare nu in tungt i branschen. Investeringsfirman Bain Capital har tagit över Virgin Australia, som har skulder på motsvarande 70 miljarder kronor. Hedgefonden Davidson Kempner Capital Management har gett 1,7 miljarder kronor i lån till Virgin Atlantic. 

Trots att det statliga ägandet i flygbolag generellt har minskat kraftigt eller försvunnit helt de senaste decennierna, så finns banden mellan nationella klenoder och stater kvar. Nationalklenoderna fick statliga krisbidrag, i fallet Lufthansa till priset av att staten fick aktier i utbyte. Men en kategori fick inga pengar, uppstickarna. De som förstört prisbilden för klenoderna. Det gäller exempelvis Virgin Airways och Ryan Air. Norwegian fick inga pengar i Sverige, men lånegarantier i Norge, och en kinesisk delägare.

Ryan Airs vd Michael O´Leary har gått till EU-domstolen i Luxemburg för att överklaga stöd som lämnats till Lufthansa i Tyskland, Air France i Frankrike och SAS i Danmark och Sverige. Han skriver ”Hur ska flygbolag som Ryanair, Easyjet eller Laudamotion förväntas konkurrera med Lufthansa som nu får nio miljarder euro i statsfinansierat stöd?”. Frågan är berättigad.

Flygbranschen är starkt konkurrensutsatt. Men det betyder inte att man inte kan skapa en hållbar affär som klarar svängningar. Det statliga ägandet har utgjort en hämsko exempelvis i SAS. Det är svårt för politiker, särskilt till vänster, att stå bakom nedskärningar som innebär försämringar för löntagare, inte heller driver de på förändringar. Nya typer av ägare, exempelvis inom riskkapital, skulle kunna tillföra tempo och nytänkande. För Skandinavien behöver fortfarande ett starkt internt flygnät.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från TMRAnnons

TMR lyfter blicken mot full cirkularitet

Miljö- och hållbarhetsfrågor ligger idag långt uppe på dagordningen för de flesta ansvarstagande företag. Tekniker och möjligheter för att samla in och återvinna förpackningar blir allt fler. För att nå den långsiktiga visionen att kunna ta bort dem helt eller återanvända förpackningarna är resan lång och svår. Ett flertal mycket komplexa utmaningar behöver lösas innan vi har ett samhälle helt utan engångsförpackningar. 

Sedan 2005 har TMR försökt ligga i framkant vad gäller insamling och hantering av förpackningar. Då Peter Mellgren och Carl Lundqvist startade bolaget var producentansvaret och återvinning av förpackningar på många vis stelbent och oflexibel, och fokus låg ofta på andra saker. 

– Vi var övertygade om att det fanns ett bättre sätt att hantera dessa frågor på och det visade sig snabbt att vi hade rätt. 15 år senare har vi över 300 företagskunder – och ett stort nätverk av engagerade samarbetspartner över hela landet, såväl återvinningsföretag som kommuner– och omsätter idag drygt 100 miljoner, berättar Peter.

Design för återvinning och teknikutveckling

Tack vare det ökade intresset för hållbarhet har i princip alla TMR:s kunder blivit medvetna om vikten av återvinningsbarhet och materialval för förpackningar. Genom TMR:s koncept Design för återvinning får kunderna därför hjälp att utveckla förpackningar med återvinning i fokus redan under designfasen. 

– Med den traditionella återvinningstekniken är det många av dagens förpackningar, särskilt plast, som inte kan återvinnas. Det är alltså ett genomgripande arbete, där vi hjälper våra kunder att från grunden ta fram strategier och utveckla förpackningar så att de fungerar med befintliga återvinningslösningar. 

Fokus är att sluta cirkeln så att inga förpackningar behöver energiutvinnas och där är vi inte idag. Design för återvinning är därför väldigt viktigt, i synnerhet i fråga om plast som många gånger är det enda förpackningsalternativet. 

Trots att många företag gör väldigt stora ansträngningar för att se till att deras förpackningar kan återvinnas är det ändå inte möjligt att nå hela vägen bara genom att arbeta med design för återvinning. Till exempel måste man komma ihåg att vanligtvis uppstår minst 90 procent av en produkts klimatavtryck vid framställningen. 

– Att reducera eller ta fram nya förpackningar får inte ske genom att tumma på kvalitet eller hållbarhetstid för livsmedel. Vi måste i designarbetet acceptera att det ibland kan vara bättre för miljön att bibehålla en förpackning som skyddar effektivt men som inte går att återvinna med traditionell teknik. Mot den bakgrunden behöver vi för att nå målen ha två tankar i huvudet på samma gång. Vi måste samtidigt arbeta med teknikutveckling av återvinningsprocesser. Det är därför en väldigt viktigt del av TMR:s strategi. Vi anser att vi är långt framme; bland annat hoppas vi snart kunna lansera ny teknik som dramatiskt kan öka mängden förpackningar som kan materialåtervinnas. Det är väldigt spännande.

Pärleporten i sammanhanget är egentligen att få till återanvändbara förpackningar och retursystem, men ännu saknas de viktiga pusselbitar som krävs för att samhället ska kunna nå dit. Det gäller att höja blicken rejält; utvecklingen berör vårt sätt att leva, konsumtionsmönster, logistik och mycket mer. Det kan kännas övermäktigt men Peter betonar dock att man måste börja någonstans.

– Ingen har svaren men våra strategier måste kunna vara kompatibla med en sådan framtid. Ett litet steg mot detta är att bygga tjänster som bygger på individualiserad hantering av förpackningar. Det är möjligt redan med dagens teknik, och exempelvis vår hämttjänst, TMR Pick-up service, skulle kunna vara en sådan kanal som i framtiden kan hantera retursystem. 

Hämtar förpackningar från hushållen

Förpackningsdesign och återvinningsprocesser är väldigt viktiga.  Alla dessa ansträngningar blir dock meningslösa om vi som konsumenter inte källsorterar.

– Den stora utmaningen är att en stor del av alla förpackningar hamnar i restavfallet, vilket inte är nöjaktigt för vare sig för miljön, kunderna, samhället eller oss. 

För att mer ska kunna återvinnas krävs att det samlas in. I Sverige har vi därför bestämt att alla ska få sina förpackningar hämtade hemma. Återvinningsstationerna har därmed snart spelat ut sin roll.

– Vårt långsiktiga mål i detta är att få till en samordnad insamling med landets kommuner.  Många kommuner har i samarbete med oss valt att gå i bräschen och infört hämtning hemma redan. För andra kommuner blir det långa processer men det kommer. Ett av stegen mot målet med hämtning hemma som TMR tagit är vårt eget system där vi kan hämta direkt från hushållen. Senast har vi tecknat ett nationellt avtal med Bring för att sätta upp farten mot framtiden.

– Vi måste förändra synen på förpackningsmaterial; istället för att betraktas som avfall när de är använda borde det ses som en resurs, ett värdefullt material som inte bara borde slängas. Först då kan vi på allvar lyfta blicken mot full cirkularitet. Ett av målen för vårt arbete är en sådan attitydförändring, avslutar Peter.

OM TMR

Sedan 2005 har vi ansvarat för att våra kunder fullföljer allt som gäller deras producentansvar. Det innebär att vi varje dag arbetar för att samla in och återvinna så många förpackningar som möjligt i Sverige. Vi ser till att förpackningar hanteras på rätt sätt – och får nytt liv.

Läs mer om TMR 

 

Mer från TMR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med TMR och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?