Annons

Flera skäl att se över stöden till företagen

LEDARE. En rad artister har meddelat att de tänker betala tillbaka det statliga stöd de har beviljats för intäktsbortfallet under pandemin. Det uppstod kritik mot att välkapitaliserade artistbolag hade fått stöd via Kulturrådet. 

BAKVÄNT. Tillväxtverket betalar ut stöd till korttidsarbete. Det är ett system som passade bra i början av krisen, men som i längden inte är det bästa, eftersom det bygger på att människor ska arbeta mindre, inte mer.
BAKVÄNT. Tillväxtverket betalar ut stöd till korttidsarbete. Det är ett system som passade bra i början av krisen, men som i längden inte är det bästa, eftersom det bygger på att människor ska arbeta mindre, inte mer.Foto:Christine Olsson

Det gäller exempelvis Petter, som gör tvåsiffriga miljonresultat varje år och som också betalar mer än 2 miljoner kronor i  bolagsskatt varje år. Han, och de andra framgångsrika företagare som har uppmärksammats i samband med Kulturrådets coronabidrag, visar vilken livskraft det finns i svensk underhållning och vilken betalningsvilja det finns för denna kultursektors tjänster.

Det är värt att minnas när kulturpolitik i svensk tappning nästan alltid handlar om offentliga bidrag, antingen det är kristider eller inte.

Petter behöver kanske inte några hundra tusen i coronastöd. Kanske inte heller Sarah Dawn Finer som också tagit tillbaka sin ansökan. Men reaktionerna väcker frågor.

Kulturbidragen blir en miniatyrbild av hela krisstödsdilemmat. När statsmakterna bestämmer sig för att stödja branscher som drabbas hårt av pandemin, ska det då spela roll hur sparsamma dessa företag har varit? Petter hade naturligtvis kunnat tömma sitt bolag på tillgångar varje år och då varit tillräckligt drabbad för att kunna ta emot stöd utan att få kritik. Men ska man stödja främst dem som har låg soliditet? Ska man belöna den som skött sitt företag riktigt dåligt?

Det är en lång rad stöd som har beslutats sedan pandemin blev en ekonomisk kris. Det största är korttidspermitteringar. När systemet infördes var det en adekvat åtgärd som dessutom blev tillgänglig på rekordfart. Företag skulle inte behöva säga upp personal på grund av det plötsliga intäktstappet. Pengarna i korttidssystemet blev ett alternativ till a-kassa, men kanaliserat via arbetsgivarna.

I början av pandemin – det är lätt att glömma – rådde stor osäkerhet om hur den ekonomiska krisen skulle gestalta sig. En vanlig bedömning var att eftersom krisen beror på en sjukdom och inte är en efterfrågekris så kommer det ekonomiska livet att återkomma efter en tids tvärstopp. Snart insåg de flesta att den här krisen skulle pågå betydligt längre och dessutom bli strukturell på ett sätt som man inte trodde från början.

Då om inte förr blev det uppenbart att det finns problem med stödåtgärderna om de pågår för länge. Grundidén, att de anställda ska kunna komma tillbaka till sina gamla jobb, blir rimligen mindre aktuell för varje månad som går. Dessutom har korttidssystemet märkliga bieffekter, som att konsulter och tillfälligt anställda måste bort om man ska få stödet. Och framför allt att tankegången är att företagen ska klara krisen genom att arbeta mindre, inte mer. När fuskövervakarna börjar jaga företag där de anställda arbetar för mycket blir det tydligt att systemet ger fel sorts incitament.

Med tanke på hur stora belopp det handlar om, i hela samhället och också för vissa företag, är det också märkligt att tilldelningen omfattas av sekretess.

Det är olyckligt när stödsystem har villkor som gör att välskötta företag har sämre chanser. Motsvarigheten skulle vara att privatpersoner med mycket pengar på banken inte skulle få pengar från a-kassan.

En skattesänkning gynnar alla slags bolag, både de som går knackigt och de som går med vinst. Detta är egentligen inte konstigt. Samma sak borde gälla när en stödåtgärd kanaliseras via en utbetalning.

För varje månad som går blir det viktigare att skifta om från behovsprövade stöd till bättre villkor för entreprenörer, generellt. Det finns åtskilligt att göra. Till att börja med bör 3:12-reglerna göras generösare eller avskaffas. Det är bra för Sverige att fler startar bolag, antingen dessa bolag förblir små eller vill växa. Kapitalskatterna bör sänkas, likaså den statliga inkomstskatten.

Detta är viktigt att framhålla eftersom finansminister Magdalena Andersson har sagt att skatterna snarast behöver höjas efter krisen. Svensk finanspolitik i framtiden bör handla om detta – hur Sveriges ekonomi ska kunna växa igen, med bättre förutsättningar än före krisen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?