ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Finansministern ska inte motarbeta Gasellföretag

  • Foto: Claudio Bresciani/TT

LEDARE. 40 procent av de nya jobben i den privata sektorn under perioden har uppkommit i Gasell-bolag. Finansministern borde glädjas åt detta i stället för att bedriva ett korståg mot fåmansföretag.

296 000 nya jobb i 12 383 unga företag under 20 år. Det är facit för Di:s ”Gasellen”, tävlingen för snabbväxare, vilket Di berättade om i tisdagens tidning. Det innebär att 40 procent av de nya jobben i den privata sektorn under perioden har uppkommit i dessa bolag. Finansminister Magdalena Andersson borde med glädje ta fasta på detta i stället för att bedriva ett korståg mot fåmansföretag.

Hon säger att hon med ändrade skatteregler för fåmansbolag (3:12) vill komma åt ”de med höga inkomster som kanske hänger vid Stureplan”, ”inte målerifirman”. Måltavlan är advokater, konsulter och revisorer som tjänar på att använda 3:12-reglerna. Hon glömmer att även de tar risk, de lever på hur mycket de kan debitera, vare sig de är ensamföretagare eller delägare i en firma. De saknar anställningstrygghet. Den som tar ut mer ersättning som utdelning än som lön får dessutom lägre pension. Sådana är villkoren för småföretagare, advokat eller målare. Vissa är mycket lönsamma, andra inte.

Om regelverket nu ska ändras igen, det har redan justerats mer än 20 gånger sedan det infördes i samband med skatteomläggningen 1991, minskar förutsägbarheten och rättssäkerheten. Vilka anser finansministern vara ”riktiga” företagare i en bredare bemärkelse än målarfirman? Är det bara hantverkare? För vi vet ju vad S-regeringen anser om finansiella företag och välfärdsbolag. Vilka typer av fåmansföretagare ska undantas från 3:12-reglerna utan att övriga grupper påverkas? 

Utifrån den suddiga bilden av en växande ojämlikhet ”som drar isär Sverige” vill S höja kapitalskatter och göra det svårare för småföretagare att ta ut vinst. Men klyftorna går mellan dem som jobbar och inte jobbar, samt mellan dem som har kapitalinkomster och de som inte har det. Den första klyftan påverkas inte av högre kapitalskatter. Den andra, att vi fått fler förmögna personer, är en nödvändig och naturlig effekt av att svenska företagare och placerare är framgångsrika. Entreprenörsandan har blommat i vårt land sedan skatteomläggningen 1991. Och kapitalvinster från ett bolag plöjs ned i nya, som ger nya jobb.

Det presenteras som ett problem att utdelningarna till fåmansbolagen har ökat. Två tredjedelar av ökningen av kapitalutdelningar sedan 2007 har enligt Ekonomistyrningsverket gått till de cirka 16 000 individer med en utdelningsinkomst på en miljon kronor eller mer. Men det är klart att utdelningarna ökar när man, som alliansregeringen gjorde, lättar på reglerna. Det var syftet. 

Om Sverige ska fortsätta utvecklas som företagarland måste S bemästra sin instinkt att leta sätt att ta ut mer skatt av de småföretag och individer som lyckas med sin egen försörjning och/eller bidrar till andras.

Bilden av hur stort gapet är mellan löneskatt och kapitalskatt är dessutom förvrängd. Kapitalskatten på fåmansföretag är 20 procent upp till en viss gräns. Men då ska bolaget, indirekt ägaren, även betala bolagsskatt på vinsten. Den samlade skatten landar då på runt 37 procent enligt skatteexperten Daniel Waldenström. På den lön som entreprenören tar ut läggs arbetsgivaravgifter som också belastar denne som ägare.

S kamp mot småföretagen är inte ny.  Under förra mandatperioden lade S-regeringen ett förslag om att höja skatten på utdelningar från 20 till 25 procent och sänka gränsen för hur mycket utdelning ett företag får ta ut till den lägre skattesatsen. Förslaget drogs tillbaka 2017. 

Erik Åsbrink, finansminister 1996–99, pekade nyligen ut småföretagare som ett ”nytt skattefrälse”. Andra inom vänstern och även medier beskriver ofta 3:12-reglerna som ”förmånlig kapitalbeskattning”. Men det är inte en särskild förmån, skatten är utarbetad utifrån att små företagare tar risk och bär sina egna kostnader. Dessutom blir det absurt om nya investerare betalar mindre skatt på sina utdelningar från bolaget än entreprenörerna själva betalar totalt vid större uttag.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer